Okej, grej ett: Nu är det kanske för att jag bott i Kina, men den arketypiska mahjongspelaren är för mig en kvinna i medelåldern. Jag hade gissat att majoriteten spelare var kvinnor, men jag vet ju inget om hur hobbyn ser ut här. Frisör är ju ett mansyrke i Kina och ett kvinnoyrke i Sverige, så det behöver ju inte matcha.
Med det sagt så tycker jag inte att det behöver vara så kontroversiellt att säga att kvinnor i allmänhet är mindre intresserade av grottröj, axelskydd och att få vara Conan. Oavsett om den skillnaden är biologisk eller social så tycker jag att det finns tecken på att den finns, och att fråga kvinnorna på forumet ger ju en ganska skev bild, eftersom de kvinnor som reggat sig på WRNU är just de som faktiskt gillar rollspel. Jag tror att andelen kvinnliga spelare är något större i indiespelkretsar, och de spelen tenderar ju att fokusera mer på relationsdrama och mindre på orchslakt.
Sedan fortsätter ju rollspel att framställas som något mansnördigt, framförallt i USA, som är vår viktigaste kulturella influens (speciellt i nördkretsar, eftersom nördhobbyn lika amerikansk som McDonalds). Big Bang Theory lyckas få mig att skämmas för att säga att jag sysslar med rollspel, och det är väldigt tydligt att kvinnorna i serien inte är aktuella som spelare.