Vad gör det kul att skapa en rollperson?

[Stämma]

Jag satt och knåpade på mitt sten/bronsåldersfantasy-projekt och funderade på hur man gör själva momentet att skapa rollpersoner intressant och givande i sig. Då och då läser jag inlägg där folk beskriver hur de kan/kunde sitta i timmar och bara generera rollpersoner, bara för nöjets skull. Detta fenomen är rätt intressant och jag har därför grunnat en del på vad som ger upphov till denna skaparglädje.

Jag har försökt tänka ut några olika saker som kan göra RP-skapandet mer intressant:

1: Slumpmoment som ger låter spelaren upptäcka vem rollpersonen är under skapandet. (OSR, Mutant, DoD)

2: Arketyper, klasser, släkten och liknande som är intressanta i sig och som kan kombineras på intressanta sätt (Svärdets Sång, DnD5)

3: System som skapar rollpersonens historia och ger information om hens liv (Traveller, EonIV)

Vad tycker ni gör ett rollpersonsskaparsystem intressant? Vilka tycker ni är mest engagerande och vilka ger mest intressanta resultat?

 

[entomophobiac]

Vad tycker ni gör ett rollpersonsskaparsystem intressant?

Idématerial. Att jag får med mig saker som jag inte hade tänkt på innan, eller som placerar mig i rätt sinnelag, med rätt inspiration för det vi är tänkta att spela.

Konfliktmaterial. Kontakter, fraktioner, meningsskillnader, rena intrapartykonflikter (du är Minority, jag är Prejudiced), foiling (jag är Generös, du är Snål), och så vidare. Om vi har en grupp som känns som den levt när vi börjar spela så blir jag imponerad av systemet.

Men helst inte med massor av tabeller och komplexitet. Helst bara med abstraktion och synergieffekter. Lite rull kan jag göra - det ger mig något att jobba med. Men det bör helst inte vara på absurdnivå.

Vilka tycker ni är mest engagerande och vilka ger mest intressanta resultat?

Gillar Amber och dess auktion skarpt. Väldigt förtjust i Traveller, och såklart Life Board till Operation Fallen Reich. Men en närtida favorit är faktiskt senaste utgåvan av Paranoia, där konflikterna i gruppen sätts igång redan vid karaktärsskapandet genom att varje spelare skriver tre positiva saker, ger sitt formulär till en annan spelare, och denna andra spelare inverterar en av dessa positiva saker.

Interaktion runt bordet. Gruppskapande mer än isolerat rollpersonsskapande. Sånt gillar jag!

 

[Mogger]

Jag menar att bra chargen är A och O för bra spel. Jag tycker du är inne på rätt väg. Jag vill börja spela med en RP jag förstår och är intresserad av. I många fall beror detta på att hen är den av settingen och en del av gruppen samt är intressant i sig själv.

 

[Christoffer]

Slump på rätt ställe för spelet. Valmöjligheter på rätt ställe för spelet.

 

[Rickard]

Jag vill ha kombinationer, så att jag kan sitta och göra flera olika typer av rollpersoner. Slump eller val spelar ingen roll. Mekanik eller bakgrunder spelar ingen roll. Det är kombinationsmöjligheterna som gör det roligt för mig.

 

[krank]

Vad tycker ni gör ett rollpersonsskaparsystem intressant? Vilka tycker ni är mest engagerande och vilka ger mest intressanta resultat?

Jag är ju generellt mer intresserad av spelvärlden än av rollpersonen egentligen, så jag gillar när det finns en spelvärld att greppa tag i. Vampire och WoD-spelen gör det här bra – det finns tydliga klaner och relationer mellan dem, så det finns många saker i spelvärlden att fundera över vad rollpersonen tycker om. Mitt favoritexempel är dock Mutant Chronicles, som jag tycker har väldigt tydliga och greppbara konfliktytor på många nivåer. Kriget mellan mänskligheten och Legionen, konflikterna mellan megakosporationerna, och så finns det inom varje megakorp ett antal subgrupper (underföretag, familjer, adelsätter, klaner) som i sin tur har inbördes gruff. Så en viktig del i att skapa rollpersonen – för mig – blir fundera på var rollpersonens plats är i allt det där.

"OK, så hon är före detta Bauhaus-soldat som fått vanhedrande avsked och nu försörjer sig som frilansare. Hur ställer hon sig till Bauhaus nu? Många inom Bauhaus tycker illa om Imperial*, hur ställer hon sig till det? Vad tycker hon om Cybertronic, som ju bröt sig ut från Bauhaus – har hon några kontakter där? Vad tycker hennes familj om hennes nya jobb? Tar hon vilka jobb som helst, skulle hon till exempel acceptera sabotage-jobb mot Bauhaus?"

Jag vet inte om det räknas som system riktigt, men förutom att välja mellan balla förmågor och att generera rollpersonens bakgrund är det typ det enda i chargen jag faktiskt tycker är intressant. Siffrorna och tärningarna kan ju dra åt fanders, och jag lockas inte heller av mekanisk balansering/variation eller optning.


* obs, jag minns inte längre hur de faktiska relationerna såg ut.