Nekromanti Vad hände 1992?

[fiend]

Jag har svårt att se hur någon av dess tre var aktiva i att nyrekryteringen till hobby avtog.

Magic tilltalade väl redan befintliga rollspelare samt kanske fick en ny generation möjligen upptäcka rollspel.

Lajv har jag svårt att se framför mig stjäla 12-åringar från rollspelens värld. Jag upplever det som väldigt få (om någon?) personer som höll på med lajv runt -92 som inte hade kommit i kontakt med fenomenet just via rollspel.

Friform kan jag omöjligt tänka mig ledde till en sämre nyrekrytering.

I övrigt så ser jag nog trender och krass ekonomi som svaret på frågan i mångt och mycket

 

[MrG]

Ett generalfel som många gör i den här tråden är att de utgår från sig själva och vad de upplevde år si eller så.

Felet är dock att typ alla i tråden är "fel personer". För att få veta varför rollspelsförsäljningen (vilket även ger minskad speltid totalt sett) så borde man snarare fråga alla de som under perioden 82-92 köpte och spelade rollspel och varför de slutade .

Jag som inte införskaffat ett svenskt rollspel mellan cirka 1990 och 2008 kan ju vara exakt den "rätta personen". Speciellt som jag såg många vänner göra exakt samma resa.

Exakt så var faktorerna för mig personligen först att jag började lajva och då så gott som helt la ner bordsrollspel ett tag. För mig och många runt omkring kändes det som att det var den givna utvecklingen av rollspelandet och hade någon frågat mig 1992 om jag trodde att jag främst skulle spela bordsrollspel 2010 hade jag nog svarat nej och trott att bordsrollspel i den form det hade haft då skulle varit utdött.

Där på kom hur besvikna de runt omkring mig som prövat nya svenska rollspel var på utvecklingen.

Sedan försvann de svenska rollspelen från att vara lättillgängliga, skulle jag köpa dem kunde jag på hyllan bredvid lika gärna plocka ett amerikanskt. Även om jag på den tiden inte valde något av dem.

Jag lockades tillbaka in i rollspelandet genom att byta stad och framförallt när folk plockade med mig på konvent. Men där var reglerna ute och de flesta föredrog friform. Det främsta rollspelet verkade då vara Kult men det ville man bara kalla sina scenarion för, ingen ville röra i reglerna.

Och där omkring så dök Magick upp och en del roliga rollspelare försvann helt i att sortera kort. Jag förstod aldrig varför

och långt senare så visar någon mig ett bräde där man slår fram sin karaktär, det var det första svenskproducerade rollspel som jag känt att jag velat äga på närmare tjugo år.

Skulle jag däremot ta på mig min gamla universitetsroll och kolla på det på samma sätt som jag analyserade trender då så skulle jag bara döma ut det på en punkt. Rollspelen tappade sitt främsta försäljningställe, det kan döda vilken bransch som helst. Om du inte tror mig testa tanken på att pussel skulle sluta säljas på bokhandlar, leksaksbutiker och bara finnas i specialbutiker för pusslare, hur bra skulle det i så fall gå för pusselindustrin tror du?

-Gunnar (som undrar om inte Marco om någon är fel person att utgå ifrån sina erfarenheter, gjorde inte du tvärt om emot mig och blev superinvolverad just då)

 

[MrG]

Jag har svårt att se hur någon av dess tre var aktiva i att nyrekryteringen till hobby avtog.

Magic tilltalade väl redan befintliga rollspelare samt kanske fick en ny generation möjligen upptäcka rollspel.

Lajv har jag svårt att se framför mig stjäla 12-åringar från rollspelens värld. Jag upplever det som väldigt få (om någon?) personer som höll på med lajv runt -92 som inte hade kommit i kontakt med fenomenet just via rollspel.

Friform kan jag omöjligt tänka mig ledde till en sämre nyrekrytering.

I övrigt så ser jag nog trender och krass ekonomi som svaret på frågan i mångt och mycket

Förlåt men handlade inte artikeln om att den svenska rollspelsproduktionen avtog och inte varför nyrekryteringen sjönk?

-Gunnar (som inte resonerade kring varför nyrekryteringen sjönk, det skulle jag skylla på att rollspel mer och mer har gjorts för etablerade rollspelare i första hand och nybörjare i andra hand)

 

[Grog]

Tja, jag tillhör väl den grupp som borde slutat med rollspel, och de flesta jag spelade med innan -92 slutade faktiskt.

1987: När familjen àker för att hälsa pà vänner i nàgon närliggande stad, springer jag ut pà gatan och träffar nàgra andra grabbar. Inom fem minuter spelar vi antingen fotboll, bygger trädkoja, eller spelar DoD. Det var lättillgängligt eftersom det var sà anspràkslöst, opretentiöst och varannan kid redan hade spelat rollspel àtminstone en gàng tidigare.

1992: Denna stora massa som började med rollspel som ~10-àringar tycker att deras gamla sätt att spela är barnsligt. De flesta lägger av, och de som är kvar behöver distansera sig fràn det traditionella sättet att spela. Sàledes "màste" man spela Kult, Vampire (senare?), eller friform för att inte vara töntig.

Runt -96 tror jag det var brukade flera spelgrupper i stan träffas för att dricka öl, hàngla och snacka skit. För att vara cool bör man spela i en spelgrupp som har ett eget system, kör systemlöst eller friformar. Hobbyn hade utvecklats fràn att vara lättillgänglig till att vara sà sluten och subkulturell som var möjligt. Det är inget sätt man säljer spel pà eller lockar stora mängder nya spelare till rollspelandet.

Grog - daterar sig

 

[fiend]

Trådstataren öppnar upp för lite frågor kring möjligheten om att få liv i rollspel bland yngre förmågor och hur det vidare det bara var en fluga -84 till -92. Vilket jag personligen tycker är intressantare än att alla, inklusive undertecknad, drar anekdotiska iakttagelser om vad man gjorde själv under den perioden.

Så att det bara handlar om marknadsekonomin och rollspel är väl en bara ett ben av många vi diskuterar här i tråden som jag upplever det. Att det blev svårare att sälja svensk producerade rollspel efter -92 är ett faktum. Att kalla det för rollspelsdöd är något jag upplever som missvisande.

I övrigt svarade jag bara på vad jag upplevde om tre punkter du nämnde. Det var inget personligt.

 

[Niklas73]

En annan förklaring är väl att rollspelsgeneration 1.0 dog ut men återkommit i vuxenform bitvis. Därvidlag sinar ju tiden så det finns inte riktigt lika mycket tid då barn och jobb tar värdefull rollspelstid.

men det förklarar inte varför den nya generationen inte finns där. Är det marknadsföringsbrist? Ointresse? Att det är lättare att spela Wow än läsa Eon? Jag tror ändå att om tioåringar gjorde de skulle de känna ungefär samma njutning som vi. Ett barn har fantasi.

Sen håller jag med grog om det här med subkulturer. Personligen tycker jag att öppenheten från Sinkadus glansdagar (se piruett.se) kontra slutenheten idag bitvis är slående tyvärr.

 

[Dante]

men det förklarar inte varför den nya generationen inte finns där.

Jag vågar påstå att det är av exakt samma anledning som ungdomarna inte strömmar till frimärkssamlande, manickelsamlande eller modellplansbyggande.

Det är inte inne.

 

[Niklas73]

Mmm vi pratar om en målgrupp som är trendkänsligare än någonsin. På min tid kude de coola också spela rollspel. Det kan de nog inte idag. Tror jag ska prata med mina brorsöner på 10 och 13 och höra vad de tror. Jag vill gärna få en ny generation rollspelare. Vem är på att starta nya Äventysspel med mig om det händer?

 

[krank]

-Gunnar (som inte resonerade kring varför nyrekryteringen sjönk, det skulle jag skylla på att rollspel mer och mer har gjorts för etablerade rollspelare i första hand och nybörjare i andra hand)

Det här är en intressant grej för övrigt; bristen på nyrekrytering brukar kunna skyllas på att rollspelen blev mindre nybörjarvänliga (något jag håller med om), medan många som slutade där kring början av 90-talet citerar antingen att det blev för lite regler eller att spelen "saknade utveckling" (med vilket de tycks mena att det inte blev tillräckligt avancerade regler)... Och nånstans mot slutet av 90-talet, 96-97 eller nåt, så kom Eon, som verkligen hade "avancerade" regler, samtidigt som jag inte kan betrakta friform som något "icke nybörjarvänligt".

Så, öh... Det kom alltså rollspel som inte krävde att man läste en massa böcker och lärde sig regler (=för mig, mer nybörjarvänligt), och det kom rollspel som hade mer regelrunker i för de som lockas av dylikt... Men samtidigt är problemet efter 92 att det blev för lite nybörjarvänligt OCH för lite avancerade regler?


Jag får det inte att gå ihop riktigt. Är det det där hoppet mellan 92-96 som "dödade hobbyn"?

 

[Niklas73]

Men om nu en "död" uppstod 1992 eller däromkring - där i alla fall den stora massan försvann bla på att de upptäckte tjejer och annat - hur kommer det sig att en av de få tillverkare som försörjer sig på rollspel idag Neogames släpper Eon 1996?

<edit>
Hade inte läst kranks inlägg då jag skrev detta men det funkar ju ändå!

 

[Arfert]

men det förklarar inte varför den nya generationen inte finns där.

Jag vågar påstå att det är av exakt samma anledning som ungdomarna inte strömmar till frimärkssamlande, manickelsamlande eller modellplansbyggande.

Det är inte inne.

Ja, fan vad man byggde plastmodeller perioden 1966-74.. fanns ju hur mycket som helst i butikerna, och "alla" (killar) hade en uppsättning Airfix och Rewell i hyllan. ...jaktplan, filmmonster, rymdskepp, tanks, slagskepp...

...Och hur många ungdomar idag har ens sett en balsamodell?

 

[Niklas73]

Först tänkte jag Smärta men sen tänkte jag Inte Samma Sak. Rollspel handlar om äventyr, fanatsi och karaktär. Modeller handlar om... modeller. Jag tror på ungars sättt att utnyttja sin fantasi. Jag tänker på de unga jag spelat med.

 

[Big Marco]

Jag får det inte att gå ihop riktigt. Är det det där hoppet mellan 92-96 som "dödade hobbyn"?

"Dödade" vet jag inte. Men i Sverige så dog Lancelot i den vevan och Äventyrsspel släppte två spel som då blev i det närmaste hatade (D&D 5 - "Chronopia" samt Mutant Chronicles). Att båda spelen har fått upprättrelse (mer eller mindre) senare är ointressant för tidsintervallet i fråga.

Utan det vakuum som blev iom Chronopia inom "klassisk fantasy"-segmentet hade aldrig Eon blivit den succé som det blev när det släpptes i november 1996. Tajmingen för Eon var helt enkelt rätt.

Poängen är att den grupp/generation svenska rollspelare, vilka var Ä-fans (notera - hardcore-fans), som gillade Ä-spels produkter fick "bajs tillbaka" för sitt hängiveri iom Chronopia/Chronicles. De kände att deras känslor var irrelevanta. Det gör inte situationen bättre när man vill behålla en marknad. Casual-rollspelarna var kanske inte lika vokala, men de lämnar likaså när de inte längre känner igen sig och de har inte energi/engagemang nog att söka sig till alternativ inom samma marknad (som hardcore-spelare har) utan de "gör något annat".

 

[Niklas73]

Marco: Menar du att de hängivna Äspelarna helt och fullt köpte Eon i bristen på något de ens kunde ta ifrån Äspel?

 

[Mr.Walker]

Eller så är slutet av 80 början av 90 talet överskattat?
Jag spelade som mest kring år 2000 och det var tackvare att dod6 kom som såvitt jag vet sålde ganska bra. Sedan dess har ju rollspelsböckerna varit betydligt snyggare och bättre än de som kom förr. Fast jag kan hålla med om att nu verkar det gå utför iom att riotminds slutar göra böcker osv.

 

[Arfert]

Poängen är att den grupp/generation svenska rollspelare, vilka var Ä-fans (notera - hardcore-fans), som gillade Ä-spels produkter fick "bajs tillbaka" för sitt hängiveri iom Chronopia/Chronicles. De kände att deras känslor var irrelevanta. Det gör inte situationen bättre när man vill behålla en marknad. Casual-rollspelarna var kanske inte lika vokala, men de lämnar likaså när de inte längre känner igen sig och de har inte energi/engagemang nog att söka sig till alternativ inom samma marknad (som hardcore-spelare har) utan de "gör något annat".

Är inne på samma spår.. man hörde mycket muttrande om äventyrsspel bland DoD-spelarna, hardcorefansen... att de sket i "riktiga" DoD, att de bara ville göra "häftiga spel för kids" där man även kunde kränga kort och miniatyrer (Mutant Chronicles), att man var Games Workshop-härmapor (feta axelskydd och mycket spikar på rustningar) osv...

..de fans som gillade vanlig DoD-fantasy kände sig svikna, bortglömda.. som om Target räknade med att de automatiskt ändå skulle köpa allt de släppte.

 

[Big Marco]

Marco: Menar du att de hängivna Äspelarna helt och fullt köpte Eon i bristen på något de ens kunde ta ifrån Äspel?

Ja. En grupp gjorde det i alla fall. Eon sålde så bra att det under 1997 till och med var förhandlingar mellan Target och Neogames om att Neogames skulle köpa loss DoD-licensen. Jag undrar hur det hade sett ut med det scenariet. Riotminds existens tror jag hade varit ifrågasatt. =)

 

[Arfert]

Eller så är slutet av 80 början av 90 talet överskattat?
Jag spelade som mest kring år 2000 och det var tackvare att dod6 kom som såvitt jag vet sålde ganska bra. Sedan dess har ju rollspelsböckerna varit betydligt snyggare och bättre än de som kom förr. Fast jag kan hålla med om att nu verkar det gå utför iom att riotminds slutar göra böcker osv.

Rollspelen sålde mångdubbelt mer 1990 än år 2000. Siffrorna går inte att bortse ifrån.

 

[Arfert]

Marco: Menar du att de hängivna Äspelarna helt och fullt köpte Eon i bristen på något de ens kunde ta ifrån Äspel?

Ja. En grupp gjorde det i alla fall. Eon sålde så bra att det under 1997 till och med var förhandlingar mellan Target och Neogames om att Neogames skulle köpa loss DoD-licensen. Jag undrar hur det hade sett ut med det scenariet. Riotminds existens tror jag hade varit ifrågasatt. =)

Fan, synd att ni inte gjorde det... eller snarare, hade varit kul att se vad ni hade gjort av licensen. Som jämförelsematerial.

 

[hakanlo]

Poängen är att den grupp/generation svenska rollspelare, vilka var Ä-fans (notera - hardcore-fans), som gillade Ä-spels produkter fick "bajs tillbaka" för sitt hängiveri iom Chronopia/Chronicles. De kände att deras känslor var irrelevanta. Det gör inte situationen bättre när man vill behålla en marknad.

Du sätter ord på exakt den upplevelse jag hade på den tiden! Jag köpte också mycket riktigt ett Eon (eller två stycken, faktiskt) i den vevan. Och ungefär samma sak gällde många jag kände.