Nekromanti Vad har gripar, pegaser och sagitaurer gemensamt?

[Sebastian Andersson]

Förutom att vara bevingade besjälade väsen så talar de alla samma språk, det vill säga Ventus - vindarnas språk .
Frågan är då på vilket sätt det kommer sig att dessa tämligen bestialiska väsen, utan någon till synes gemensam nämnare (förutom att vara besjälade och bevingade), pratar ett och samma språk?
Jag misstänker en viss tankelättja från Neogames sida i tidernas begynnelse (typ innan Monster & Varelser lanserades). Som besjälade väsen fanns det säkert en tanke att de skulle tala något slags språk och förmodligen var det då som man kom på den lysande (?) idéen med vindarnas språk som de alla således kom att behärska. Eller så fanns det någon ursprungstanke med det hela som hittills inte kommit till offentlig kännedom, så frågan består - VARFÖR?

Så därför tänkte jag uppmana till lite kreativt tänkande, jag har själv en del idéer på hur och varför, men jag är nyfiken på era tankar kring det hela kära forumiter. Tiden har kommit för att ge vindarnas språk en värdig historia/bakgrund eller myt (som helst bör vara kompatibel med resten av Mundanas bakgrund).
Så gnugga de kreativa knölarna och sätt igång att spåna idéer! Vem vet, kanske blir det så att de bästa idéerna så småningom kan bli den officiella förklaringen...

 

[Gylf draken]

Språk=AAARRGGH.

Språk är i många fall jobbigt, visst blir man stolt då man kan säga "Jag talar flytande Faliska" då detta dyker upp i spelet men viss är det jobbigt då ingen i gruppen kan tala Muhadinska, eller Sabriska och allt skiter sig, man kontaktar en Jargier men den enda som kan jargiska misslyckas med sina slag och det skiter sig också.
Om alla har sitt eget språk:
Odjur= Kenka
Gripar=Ventus
Sagitaurer= kanske......Sagitaurisk.
så blir allt så jobbigt, konvensationer blir problem då ingen äger de rekomenderade språken, och de valfria enheterna går snabbt åt då man fyller de nödvändiga språken för en Äventyrande R/p. så kanske "skaparna" tänkte då de klummpade ihop alla under samma "Tunga".

Eller så bär de vindburna på hemligheter som bara delas dem i mellan och endast på vindarnas språk.

Man skulle också kunna tänka sig at under Mörkret så flydde de renare av väsen, högt högt till skyarna och bergen där aska och mörker ej nådde, där raser gemensamt sammlades och utbytte kunskap, språket utvecklades för konvensationer på höga blåsiga höjder och har därefter fortlevt till dagens ättlingar....

Bara ett par snabba filisofiska teser.

VH Jens.L
"Över skog och hav vingar mig bär, en drake jag är"

 

[Sebastian Andersson]

så blir allt så jobbigt, konvensationer blir problem då ingen äger de rekomenderade språken, och de valfria enheterna går snabbt åt då man fyller de nödvändiga språken för en Äventyrande R/p. så kanske "skaparna" tänkte då de klummpade ihop alla under samma "Tunga".

Jag är medveten om att de måhända tänkt på det viset men det förklarar fortfarande inte varför varelserna besitter samma språk i spelvärlden . Jag fiskar alltså efter en anledning/lösing vars logik är kopplad till själva Mundana. En myt, en historisk skildring, kulturmässig - spelar ingen roll exakt vad bara den finns!

Eller så bär de vindburna på hemligheter som bara delas dem i mellan och endast på vindarnas språk.

Visst får sanningen gärna vara en aning dold av mystik men lite fantasifullare än så hade jag hoppats på...

Man skulle också kunna tänka sig at under Mörkret så flydde de renare av väsen, högt högt till skyarna och bergen där aska och mörker ej nådde, där raser gemensamt sammlades och utbytte kunskap, språket utvecklades för konvensationer på höga blåsiga höjder och har därefter fortlevt till dagens ättlingar....

DÄR presenterade du precis vad jag önskade dvs en möjlig orsak!

Sebastian - nyfiken på fler varianter

 

[swazze]

Det finns ett skikt i haven där ljud kan transporteras enorma sträckor utan att förlora så mycket energi. Det fungerar liknande när ljus färdas i en fiberoptisk kabel dvs det studsar på väggarna istället för att försvinna ut. Detta skikt använder valar till att kommunicera med varandra.

Inte för att det skulle finnas något sådant skikt i luften(i alla fall inte på jorden) men det hade varit intressant om de här varelserna kunde kommunicera med varandra på långa avstånd. Antingen genom att språket är så uppbyggt att det följer med vindarna eller att det har någon magisk bakgrund. Dock så kanske de bara kan kommunicera på vissa ställen eller höjder.

 

[Madon]

Har de någon sorts religion någon av dem?

De kanske ska härstammar från en väldigt brunstig fågelgud, som har det tillsammans med en hästgud och en lejonguden, och hästguden har i sin tyr ihop det med en människa, och språket de talar egentligen är "gudiska"..

Har jag rätt på vilka griparna, pegaserna och sigataurerna var nu? Jag är inte så duktig på mytdjur.

Dessutom lite OT:
- Vad har gripar, pegaser och sagitaurer gemensamt?
- Jag vet inte
- De har varken tre ben

 

[Sebastian Andersson]

Att tala i vinden

Inte för att det skulle finnas något sådant skikt i luften(i alla fall inte på jorden) men det hade varit intressant om de här varelserna kunde kommunicera med varandra på långa avstånd. Antingen genom att språket är så uppbyggt att det följer med vindarna eller att det har någon magisk bakgrund. Dock så kanske de bara kan kommunicera på vissa ställen eller höjder.

DEN idéen gillade jag skarpt (inte minst då den påminner en hel del om hur jag själv tänkt mig det hela)!

 

[Sebastian Andersson]

Har de någon sorts religion någon av dem?

Nja, inte direkt - hur så?

De kanske ska härstammar från en väldigt brunstig fågelgud, som har det tillsammans med en hästgud och en lejonguden, och hästguden har i sin tyr ihop det med en människa, och språket de talar egentligen är "gudiska"..

Gudaspråksidéen är faktiskt inte helt dum... det finns ju faktiskt exempelvis en luftens gud (Aerolus vill jag minnas att han hette) som omnämns i Religioner...skulle i så fall förklara utifall språket hade en viss magisk karaktär...

Har jag rätt på vilka griparna, pegaserna och sigataurerna var nu? Jag är inte så duktig på mytdjur.

Detta är Eon, vi kan skapa vår egen myt, så låt fantasin flöda fritt (men ett extra plus i kanten om du kan får myten att matcha resten av det Mundanska kulturarvet)!

Sebastian - som ser ett språk sakta komma till liv...

 

[Belkor]

Alla dessa varlser lever ju i samma miljö (vanligtvis)
Det skulle väll inte vara så konstigt om sagitaurerna, som trots allt är den smarataste av raserna, lärde griparna och pegaserna att tala ventus för att t ex under mörkret använda dom som verktyg och spioner värden över så sagitaurerna kunde hållas informerade om vad som skedde. Man bör ju kunna tala över väldigt långa anstånd med hjälp av vindarna.

Jag är inte så påläst om mörkret men det värkar som en trolig anledning

 

[GlueBall_UBBT]

Vindarnas språk

Urdrag från Yaksus Igatoratos borttappade memoarer:

På mina expeditioner över Mundanas vidsträckta yta har jag sett mycket intressanta och farliga platser som väsen. Av alla dessa väsen fann jag bland annat gripar och pegaser. Dessa magnifika skapelser hade en högst underlig gemensam egenskap. Detta förvånade mig då varelserna är mycket olika i både fysiologisk uppbyggnad som i beteende. De kunde kommunicera, inte så som djur gör utan mer som ett språk. Detta fick mig att studera dessa monster noggrannare. Vad hade de för gemensam bakgrund?

Mina studier av varelserna lärde mig mycket nyttigt. Deras språk var nämligen förknippat med vinden och nyttjade den för att viska sina budskap. På så sätt kunde de kommunicera med varandra över längre avstånd och utan att föra liv av sig. Det tog mig åtskilliga månader, tror det var två år, innan jag förstod det. Det var en dag när vindarna var extra kraftiga jag la märke till det. En grip kunde lätt göra sig förstådd i medvind, men i motvind fick den angstränga sig. På grund av griparnas aggresiva beteende kunde jag inte komma nämre för att lyssna på språket. Jag började då studera pegaserna i stället. Om än skygga så inte lika farliga.

Det var en oerhörd känsla att vara så nära pegaserna att man kunde höra vad de sa. Inte för att jag förstod deras samtal, men jag kunde urskilja ord. Läten som repeterades, speciellt ett kommer jag ihåg. Tyvärr kan jag inte riktigt återskapa det lätet, men var gång de kom på mig och flydde, så meddelade de varandra med just det ordet. Förmodligen betyder det just "fly".

Annat jag lärde mig här om deras språk var att faktiskt fungerade när det var vindstilla. Kraften i varelsernas lungor var tillräckligt stark för att kommunicera med varandra. Inte helt oförutsett, men fortfarande intressant. Vinden agerade bara budbärare åt dem, som om de kunde ändra dess uppbyggnad med sina meningar. Det måste sannerligen vara ett vindarnas språk.

Den absoluta höjdpunkten i mina expeditioner inträffade nyligen. Gammal och på min väg hem igen träffade jag på en varelse utan dess like. Jag blev mycket rädd när han först uppenbarade sig. Som från ingenstans kom den. Otrolig var den, med ett lejons kropp och svans. Med vingar på ryggen och med en människa överkropp. Något lik Kentaurerna, fast denna var mycket annorunda. Fyra armar hade han och i ett av dem hölls ett stort exotiska svärd. Detta fick mig att rygga tillbaka. Han hade stora svarta ögon och horn. Jag trodde min sista stund var kommen när han likt en liten unge frågade mig "vad heter du?"

Jag vart fortfarande chockad men insåg snart att han talade jargiska. Om än med en ålderdomlig dialekt. Vi hade flera långa samtal. Han berättade om början, hur de kom till och vad de härstammar från.

Han berättade om en forna gud, som i avundsjuka till de andra gudarnas skapelser lånade delar av dessa för att skapa sina egna. Han behandlade sina folk med stor kärlek och ömhet, men när de fann att de endast var ihopplock av andra varelser utbröt kaos. De såg sig inte längre som hans skapelse, utan som oäktingar till de andra gudarna. De ände guden ryggen som i vrede för att förlorat sina skapelser välvilja tog handen i från dem. Många dog och kvar lever endast en rest. Det var ifrån den gudomen språket härstammade. Det användes för att kommunicera med en gudavarelse, men utvecklades till ett eget språk allt efter som tiden gick.

Det var ett vindarnas språk, för gudomen var själv en flygande varelse, med makten att manipulera luft och vind. Därför gav han sina skapelser vingar och förmågan att kommunicera likt honom genom vinden.

Hela mitt liv har nu ägnats åt att finna svar på dessa varelsers språk. Jag har nu funnit svaret. Han kallade det för Ventus och själv var han en sagitaur. Likt människan gudens egen avbild.

Tyvärr blev Yaksus dödad av Sagitauren på vägen hem igen och hans kunskaper ligger nu dolt väntande i hans journal, någonstans i ödemarken.

 

[Madon]

Nja, inte direkt - hur så?

Nja, jag tänkte på det här med att de skulle vara någon sorts ättlingar till gudar.

Har nu läst GlueBalls inlägg och jag tycker det känns ungefär som min ide, men bara mycket bättre..

 

[Svarte Faraonen]

Re: Att tala i vinden

Jag kan tänka mig att hela det övre lufthavet är högmagiskt för pneumotropi, något som ger upphov till vissa magiska bieffekter. En av de mest märkbara är då kanske att ljud färdas oerhört långt eller kan manipuleras på olika vis.

 

[Sebastian Andersson]

Mycket intressant idé! [NT]

NT = No Text (Ingen text)

 

[Sebastian Andersson]

O så fick vi en liten trevlig myt också - tackar!

Tyvärr blev Yaksus dödad av Sagitauren på vägen hem igen och hans kunskaper ligger nu dolt väntande i hans journal, någonstans i ödemarken.

Vilket naturligtvis är som gjort för att kunskaperna skall kunna hamna i rollpersonernas händer = äventyrsmöjlighet!

Sebastian - inspirerad

 

[Castorion]

Vindarnas språk – fritt fabulerande

Till att börja med: För att inte påverkas av andras förslag började jag med att författa nedanstående litania innan jag läste vad andra svarat på ursprungsinlägget. Många intressanta förslag har dykt upp, jag adderar min egen tolkning och lämnar till andra att bedöma dess värde.

”Vindarnas språk” eller ”Ventus” som det benämns på jargiska är egentligen inte ett språk utan en benämning på sättet det låter för mänskliga öron. Det påminner om ett viskande, visslande och vinande som för tankarna till lekande vindar.

Det är ett mänskligt missförstånd att ventus skulle vara ett enda språk för även om det för mänskliga öron låter lika är det artspecifika språk som kombineras med mimik och gester. Denna mimik och dessa gester kräver att utövaren besitter samma attribut – t.ex. vingar eller fjädrar som kan resas – för att kunna kommunicera fulländigt med varelserna som har språket som sitt modersmål. För en människa blir språkförståelsen gentemot ventus på sin höjd rudimentär, på samma sätt som man kan förstå vad en hund menar genom skall, kroppshållning och rörelser. Gripar och andra intelligenta bestar är för väsenskilda från människor för att man ska kunna uppnå full förståelse eller få full insyn i deras språk och begreppsvärld.


/Castorion, gillar språk och gester

 

[MongoMan]

Re: Vindarnas språk – fritt fabulerande

Men måste de inte kunna kommunicera på ett länge avstånd än att resta fjädrar kan spela någon roll?

Någon skicklig pneumotropiker kanske skulle kunna lära sig det?

"Döden löser alla problem - ingen man, inget problem!" - Uncle Joe, (1879-1953)
full av medmänsklighet och människokärlek...

Du menar Stalin va?

 

[Castorion]

Vindarnas språk – fabulerar vidare

Men måste de inte kunna kommunicera på ett länge avstånd än att resta fjädrar kan spela någon roll?

Det är en intressant tanke att de skulle kunna kommunicera över större avstånd men jag skulle i så fall fortfarande hålla själva språken artspecifika och se räckvidden som en specifik pneumotropisk komponent. Annars borde väl de genom ventus sammanbundna "folken" ha större likheter i kultur och leverne samt kanske till och med aspirera på att ha någon egen form av civilisation. För är inte gemensamma språk och historieskrivning vitalt för att hålla samman imperier? (Eller är det jag som har supit till nu igen?)

Men måste de inte kunna kommunicera på ett länge avstånd än att resta fjädrar kan spela någon roll?

Gärna för mig, avståndskommunikationen gillar jag.
Fram för radiokommunikationssystemet för Gripen!


/Castorion, med lånta fjädrar

(Ja, Uncle Joe var vad britter och jänkare kallade sagde statsman under WW2. Rekommenderar Anthony Beevors utmärkta "Stalingrad" och "Berlin - Slutstriden 1945" samt Simon Sebag Montefiores "Stalin - Den röde tsaren och hans hov" för närmare bekantskap med den tidens storheter. Många tänkvärda citat har den mannen kläckt ur sig, så även den om omeletter och knäcka ägg. Hänsynslösa härskare fascinerar.)

 

[MongoMan]

Tyvärr OT

Många tänkvärda citat har den mannen kläckt ur sig, så även den om omeletter och knäcka ägg.

Det har inte jag hört, berätta!

/Mori - Älskar att lära sig citaten på Ryska

 

[Castorion]

Grip-ande citat [OT]

Fattar gripfjäderpennan, enligt önskemål:

"Man kan inte göra en omelett utan att knäcka ägg."
Detta är ett citat som brukar tillskrivas den tidigare nämnde, dock är det oklart om han är dess upphovsman eller om han bara använde det flitigt.

/Castorion, fascinerad av maktfullkomliga despoter oavsett färg, form eller fjäderdräkt.

Grip-er nu tillfället i flykten att lämna OT-land på snabba vingar...

 

[Silvervarg]

Re: Vad har gripar, pegaser och sagitaurer gemensa

Kanske har de alla varit tjänare åt samma högstående folk?
Nu har jag inte mitt ex av MiM här men är det inte Sagitaurer som typ... vaktar saker? Om det är så kanske folket som var deras herrar
satte dem att vakta i tempel och prästernas hemligheter. Det kan vara därför de är smarta. Långa och många år av tjänst i tempel ger iaf bildning. Eller så är Sagitaurerna prästerna.
Gripar är ju helt klart någe man använde och slogs med. Antagligen använde man sig av att intelligentare djur för de själva skulle kunna attackera lite mera organiserat om deras ryttare föll. Pegaser red man på, med vingarna utfällda kan de nog få upp riktigt höga hastigheter även om de pegaser som finns i mitt mundana kan flyga. Och så...
Efter deras herrar krossats under en föregående eon så har de dragit mundana runt i väntan på deras herras återkomst.
Antigen har någon skapat (dvs genom korsandet av olika djur) eller så är de "naturliga". Jag skulle nog helst se att man hade olika ursprungsdjur man eller evulution avlat på.

Fast, det där känns ganska standard av någon anledning.

Silvervarg lyssnar av någon skum slump på themet till "Luftens Hjältar"

 

[Jaggernaut]

Re: Vad har gripar, pegaser och sagitaurer gemensa

Nu har jag inte mitt ex av MiM här men är det inte Sagitaurer som typ... vaktar saker?

Det är mantikoror du tänker på. De talar äldre coloniska så dessa härstammar nog från Colonan storhetstider. Fast mantikoror och sagitaurer kommer bra överens, de tycks att ett band till varandra. Vissa menar att de har samma skapare och kanske har de det till och med.

Om det är så kanske folket som var deras herrar
satte dem att vakta i tempel och prästernas hemligheter. Det kan vara därför de är smarta.

Om det nu fanns något folk som var deras herrar. Att ha tjänare/slavar som är mycket smartare än en själv är inget smart, speciellt inte då de är fysiskt starkare också,. Det kan liksom bara sluta med en grej - uppror, och troligtvis ett lyckat sådant också.

Gripar är ju helt klart någe man använde och slogs med. Antagligen använde man sig av att intelligentare djur för de själva skulle kunna attackera lite mera organiserat om deras ryttare föll. Pegaser red man på, med vingarna utfällda kan de nog få upp riktigt höga hastigheter även om de pegaser som finns i mitt mundana kan flyga. Och så...

Griparna i mitt Mundana är större än de veka som hör till det officiella Eon. Eftersom att både gripar och pegasi har halverad BF i luften så måste dessa vara kraftigare än vad Neogames satt dem som för att de ska utgöra effektiva riddjur i luften.

Ärligt talat så gillar tanken på att de inte har några humanoida herrar utan att de hade en gud och inga mellanhänder genom humanoida varelser som ska utgöra toppskicket