vad tror ni om att Rising varit med och myntat hälften?
Det hör till min argumentationsteknik att mynta termer. De flesta andra på forumet gör samma sak som jag, men nöjer sig med att använda vanliga ord för det de vill säga.
---
Nämen... Termernas funktion är nog mest att få folk här på forumet har börjat få nya verktyg att tänka med. (Eller nja, nya "banor" att tänka "i", snarare) Det är liksom ingen slump att alla verkar tycka om en och samma sak vid en specifik tidpunkt. När fisktanksidealet definieras så kan folk både säga "ja! det är så där jag vill spela!" samt börja utarbeta en egen mot-teori där de lyfter fram fördelarna med andra former av spelande.
Intressantast, fast sämst, är termerna som har en massa inneboende värderingar. Jag tycker exempelvis att "kobolderi" är något rätt kul och bra, precis som Troberg gillar "fjantasy", även om vi alla har väldigt tydliga åskådningar bakom sätten som vi använder dessa termer på.
Jag gillar
både spelmässig glädje och inkännande rollgestaltningsdrama, därför kan jag utmåla "kobolderi" som en kul och anspråkslös spelform för mig att koppla av med. De riktiga kobolderna blir nog sura över min term, dock, för jag gör ju deras rollspelsform till ett kul
alternativ medan det för dem är en spelform de definierar sig med. Deras
enda spelsätt. På samma sätt är det inte ett dugg konstigt att folk blir sura när deras spelform kallas för "fjantasy". Termen i sig är definierad utefter dess begränsningar (=fantasy som inte sticker ut) på samma sätt som jag har definierat "dockskåpsfantasy" och "resignerad eskapism" efter
deras begränsningar och svaga sidor.
Ingen kallar DnD, DoD och Eon för "skojfantasy" och Khelataar och Gondica för "gubbfantasy". När jag pratar om Gondica så säjer jag istället att det är glad matinéstämning och upplagt för intressant culture gaming. Trots att jag inte kan förneka att det är ett oerhört gubbigt spel så pekar jag alltså hellre på dess tillgångar och möjligheter. Varför då? Tja, det beror förstås på att jag hellre ser mig som den sortens rollspelare som ibland kan vilja spela ett spel med matinéstämning och culture gaming, än en trött gubbe som gillar gubbfantasy.
Det är samma sak med alla andra här på forumet. Oldtimer säger hela tiden att han spelar för att ha "kul" (och inflikar på så vis att alla som inte resonerar som honom har tråkigt), Krille har sin "ni spelar ROLLspel eller rollSPEL, men jag spelar ROLLSPEL" (och menar således att alla andra bara får uppleva högst 50% av den totala upplevelse som han förespråkar), Ymir lyfter fram rollgestaltningen som en rollspelares "skicklighet" (och menar alltså att alla andra kvaliteter som en spelare kan ha är jämförelsevist oviktiga) och Rosen är alltid lika snabb med att kalla andra för "pretton" och "elitister" om de skulle få för sig att lovorda någon annan spelform än hans egen.
Det intressanta är att se hur vi, genom att göra analyser över hobbyn, egentligen först och främst analyserar oss själva. Jag tycker iaf att det är väldigt lärorikt att läsa mina egna gamla inlägg eftersom de skvallrar så mycket om den person jag var då.
Jag tror dock (och hoppas) att vi med tiden kan tvätta bort värderingarna ur våra gamla termer (eller ersätta dem med nya) tills vi får en helt värdeneutral verktygslåda att plocka ur när vi skall leta efter termer analysera hobbyn. Det handlar om att försöka se hur ens termer uppfattas av folk i slutändan. Oavsett vad jag, Troberg och Krille (t.ex) menar med ord som "fjantasy" så är det viktiga hur de uppfattas av folk som läser det vi skriver. Om de blir störda så får man försöka vara the bigger man och söka nya uttryck. Samma sak gäller för Oldtimer och Rosen (m.fl) på andra sidan. De måste också skaffa sig nog med självdistans för att sluta påstå att deras spelstil skulle vara roligare än någon annans. Och på alla sidor måste man visa varandra respekt och försöka lyssna på vad de har att säga när man tycker att de skriver något som skär i ens ögon. Man kan exempelvis inte anklaga Troberg för att kalla DnD-spelare för "fjantar" bara för att han använder termen "fjantasy" (för han menar ju något helt annat med termen), och man kan inte kalla någon för elitist och sedan låta bli att svara på vad denne har att säga om sitt inlägg som tydligen framkallade sådana heta reaktioner, däremot kan man be varandra att formulera sig på annorlunda sätt framöver och försöka vara förstående när de förklarar vad de har menat med sina inlägg.