Vad kommer först – rollperson eller äventyr?

[Ymir]

Så min preferens är följande: Först skapa rollpersoner och diskutera ramverk för äventyret tillsammans med gruppen. Därefter skapa äventyret baserat på rollpersonernas bakgrund, relationer, övertygelser, mål, drivkrafter, rädslor, och liknande.

Nu är jag nyfiken på hur ni gör.

Jag sätter först premisserna för kampanjen, typ "ni ska spela casinovampyrer i Las Vegas 1968". Sedan låter vi det sjunka in några dagar eller veckor, och snackar rollpersonsidéer på Facebook. Sedan träffas vi och ägnar en kväll åt att gemensamt göra rollpersonerna, snacka ihop oss om hur de känner varandra och allmänt spika alla grundbultar för kampanjen. Output-rika system som tex Eon, Neotech, Travellers on a Red Road och Western är starkt föredragna i denna process, men vi kör den även om vi kör output-fattiga system som Vampire och Star Wars. Sedan bokar vi in ett datum för första spelmötet, och jag går hem och klurar på hur jag ska göra livet så surt som möjligt för rollpersonerna.

 

[Telephalsion]

Jag är partisk för att först fråga spelarna vad för sorts äventyr de vill ha. För att sedan göra karaktärer som något så när passar in i den settingen/temat/whatever. Sen justerar jag lite och planerar för att bättre knö in karaktärerna i äventyret.

Har två grupper på gång nu. Ena är D&D 5e där vi ska köra Hoard of the Dragon queen, så spelarna vet att det kommer drakar i någon mån och att det är i faerun. Efter att jag hört deras koncept har jag moddat och lagt till saker i äventyret för att det ska bli roligare.

Andra gruppen fick välja lite olika uppslag jag ville spelleda och de tyckte att fantasysandlåda i EON IV - Consaber lät spännande. Vi hade en session där de rullade karaktärer och ett par rätt awesome karaktärer utvecklades organiskt. Fördelen med EONs långa karaktärsprocess är att många av bakgrundsslagen gav mig uppslag för att skapa platser, personer och möten i den region där de ska spela.

 

[dancodan]

Älskar att få till en bra plot twist baserat på karaktärernas tidigare bakgrund och koncept. Jag brukar promota djupa karaktärer som skapar dramatiska krokar i äventyret.
T.ex. det hysteriska exet får syn på rollpersonen just när han försöker skugga antagonisten. Eller telefonen ringer just under förhöret, det är indrivaren som söker rollpersonen för att han lovat betala sitt illegala lån, indrivaren sätter en tidsfrist på 12 timmar att fixa stålarna samtidigt som rollpersonen är helt ockuperad av att försöka finna den sista ledtråden. Så vad blir det? Ett löst fall eller knäckta knäskålar? Kanske lyckas rollpersonen lösa bägge innan tiden tar slut.

I min mening så kan det skapa mycket spännande avfarter med detaljerade karaktärsskapanden. Dock så är jag inte så mycket för att spendera fem timmar med att slå fram vilken släkt man har och vilka blodsband till tjollafräs och hans kusiner man värdesätter.

 

[Swedish Chef]

Andra gruppen fick välja lite olika uppslag jag ville spelleda och de tyckte att fantasysandlåda i EON IV - Consaber lät spännande. Vi hade en session där de rullade karaktärer och ett par rätt awesome karaktärer utvecklades organiskt. Fördelen med EONs långa karaktärsprocess är att många av bakgrundsslagen gav mig uppslag för att skapa platser, personer och möten i den region där de ska spela.

Precis likadant var det för oss i vår Fisktank/sandlåda i Amra´s undre värld. RP:na fick bakgrunder som gav nya uppslag vilket gjort det till en sjukt rolig kampanj. Eon IV systemet med sju bakgrundshändelser skapar ofta en massa krokar och kul personer.

 

[DanielSchenström]

För mig och de andra spelledarna i gruppen fungerar det olika beroende på spel och äventyr och kampanj.
Vi har kört med helt färdigskapade rollpersoner som följt med i ett spel i ett äventyr som följer med. Vi har kört egenskapade rollpersoner där vi inte känt till vilken typ av äventyr som skulle spelas eller hur världen fungerar. Vi har gjort egna rollpersoner där vi känt till världen men inte typen av äventyr. Vi har gjort egna rollpersoner med kustomiserade yrken, med en värld baserad på spelares önskningar och feedback och en kampanj som förklarats vad den kommer ha för typ av äventyr.
Vi har nog testat de flesta varianterna förutom två.

Det ena är den som Ymir beskriver där rollpersonerna utgör den största delen av kampanjens utformning. Den andra är färdigskapade rollpersoner i egenskapade äventyr.

Jag har förstås preferenser. Om det ska spelas något enstaka äventyr vill jag gärna veta vad det kommer bjuda på, typ om det kommer vara mycket strid, action, intriger, detektivarbete eller vad det nu är. Då är det också nice om man gör rollpersoner tillsammans och kan täcka upp olika nischer. Detta förutsätter också standardäventyr där målet är att klara äventyrets utmaning.

För kampanjer gillar jag att få så mycket information som möjligt om spelmiljön, reglerna och kampanjens innehåll så jag förstår vilka typer av rollpersoner som passar. Valfritt med bakgrund, rollpersonskopplingar och sånt om det inte finns någon inbyggd funktion i världen eller reglerna som kräver sånt. Sen ska spelledaren och spelaren prata lite om vad spelaren förväntar sig. Vill denne att all bakgrund ska komma upp i spel, eller är det nåt speciellt som spelledaren ska ta tillvara på, eller är det upp till spelledaren? Utifrån det planera kampanjen med balans mellan spelledaren och spelarna så väl som spelledaren kan tolka det.

 

[Feuflux]

Nyliga exempel:

Call of Cthulu - vi ska spela Masks of N. och kampanjen finns således först. Vi har session zero där vi stämmer av rollpersonerna så att vi inte har kompetensluckor gentemot kampanjen och flyttar om lite färdigheter.

Tales from the loop - officiella äventyr. Vi fick skapa rollpersoner fritt med mycket stark uppmuntran om att skapa olika arketyper.

Trail of Cthulhu - jag skapade rollpersoner till äventyret och delade ut, med de fick placera ut andra halvan av skillpoint'en.

 

[olaberg]

I dödliga spel, som mitt, blir bakgrund lite bökigt. Som vi löste genom att bakgrunderna läggs på klanen (fornnordisk järnålder). När figurerna dör (som flugor) kan nästa figur vara från samma klan. Örnarna, korparna eller uttrarna för de tre krigarklaner som bevakar inloppet till Götälven.

Klan och kampanj vävs samman.

 

[Mogger]

Som många sagt beror det på spel, men det vanliga är att spel börjar med att någon har en idé och känner lite engagemang, typ, "Hey, ska vi inte spela Star Wars D6?" eller vad det nu kan vara. "Visst" säger resten och sedan är det en kreativ process som sätter de första ramarna. Helst är alla tillräckligt involverade i detta för att kunna skapa det de behöver på sitt sätt.

När vi väl har spikat ett antar förutsättningar så brukar den som är SL ha en slags story, spelarna har idéer om vad de vill spela, och då sätter vi oss och gör RP. Den kreativa gemensamma processen pågår egentligen hela tiden. Så vad som kommer först är väldigt svårt att säga. Visst, i enskilda fall är det superenkelt "Hey, ska vi spela det nya äventyret till Mutant: Hindenburg?" eller om jag kommer dragandes med något av mina hemmaknåpade indielir (då är det rollperson först i allmänhet) men annars tror jag att för oss är det viktiga att vi i slutändan har RP och setting som hör ihop. Mängden ord som har skrivits, mängden tid som har lagts ner, vad som kom först etc spelar ingen roll. När det är klart är det klart.