Uh... vi fick färgTV. Inte vi som i nvi i Sverige, men vi i familjen Sieurin. Alla andra fick video och SKY channel, med en massa tecknad film (på SKY channel) och en massa våld (på video, för det sa dom på SVT).
Folk hade fula utspejsade kläder och alla kvinnor hade enorma frisyrer och alla män började ha hästsvans eller hockeyfrilla.
Man gick i högstadiet, vilket var livets värsta och mest meningslösa period, och i gymnasiet, som var ganska underbart. Och under den senare halvan kom det där med rollspel (för mig alltså, Drakar kom ju redan 1982, men jag började inte spela förrän -86).
Av musiken minns jag mest att synthare och hårdrockare bråkade. Eftersom jag inte lyssnade på någondera stilen kom jag inte ihåg vad det bråkade om, men eftersom alla mina polare var hårdrockare, så var det självklart vilken sida man skulle välja. Åsså minns jag OKEJ med biler på WASP och Samantha Fox. Fast jag köpte aldrig OKEJ, jag bara läste den på fritidsgården.
Det här med datorerna kom men jag hade ingen dator förrän in på 90-talet, så mitt första dataspel eller två spelade jag på skolans 286-a - Curse of the Azure Bonds och Wastelands. I gymnasiet alltså. I högstadiet fanns det en dator, summa en.
Palmemordet ja, jag blev väckt av mamma som påpekade att någon skjutit honom, och jag tänkte "jaha, tänk om det blir krig" och somnade om förnöjt efter det. Jag gick och väntade på Kriget hela min barndom, se.
Tjernobyl minns jag också, och hur de skojade med SSI på Helt Apropå... på tal om TV-program, alltså. Jag minns faktiskt inte Miami Vice för jag såg inte ett enda avsnitt. Däremot minns jag Nöjesmaskinen och Nöjesmassakern och Razzel och, kom inte Kryzz då? Hela TV var fullt med Lennart Swahn och Sven Melander. Och så kom det svenska TV-såpor, jag menar redan på 70-talet fanns ju Arvingarna alias Bröderna Grogg (för dom drack alltid sprit), men på 80-talet kom ju Varuhuset och Goda Grannar. Hey! Knight Rider minns jag faktiskt också, och Hulken.
Gorbatjov, han var ju också en sådan där TV-hjälte, fastän han var ryss (i motsatsen till han i Rocky, vad hette han, som spelades av Dolph Lundgren? han var ju en skurk) Och så. Och rasade inte Muren innan 80-talet tog slut - jag har för mig att 1990 var mitt sista år i gymnasiet, och vi var på klassresa i Ungern och besökte Berlin på vägen...
På 80-talet började också Semic ge ut Marvels serier istället för Atlantic, och i början var det fyra serier: Conan, Spindelmannen Med Fantastiska Fyran, Hulken och X-En. Dom kändes liksom mycket mer proffsiga än dom gamla Marvelserierna, ju. Fast det var tydligt att när man var Stor, som man väl blev när man blev 11 eller så, så kunde man inte läsa serier längre och framförallt inte serier med superhjältar. Jag hämtade mig inte förrän när jag blivit universitetsstuderande och kunde köpa egna superhjälteserier och hade åtminstone en två tre polare att diskutera dem med...
Ahja, så var det med det.
Erik