Nekromanti Vad skulle du våga leka?

hraufnir

Swordsman
Joined
25 Sep 2003
Messages
772
Location
Luleå
Definition tack!

Du får gärna definiera "Roar". Jag skulle gärna, inte för att det roar mig utan för att jag skulle vilja känna på och testa, bli skrämd som en liten skitunge när jag spelar rollspel eller lajvar.

Jag kan räkna upp en rad situationer som jag känner skulle kunna ge mig en upplevelse utöver det vanliga, men inte kan jag säga att så många av dem roar mig. På sin höjd kan det klämmas in i någon form av "underhållning".

Tillbaka till lajvet:
I detta fallet så säger man till spelarna ungefär följande.
"Detta är den situation som gäller, detta är era intriger. Känner ni att det är något som ni inte vill/kan spela på eller något som ni tycker inte alls passar till eran karaktär så säg till så ordnar vi det. Om ni stilla tiger eller säger att allt är ok utgår vi ifrån att ni har godkännt situationen, intrigen och tänker spela efter dem."

Den arrangörsgrupp som w176 ingick i här har jag ingått i tidigare arrangemang (och vidare arrangemang senare har det nu beslutats) och jag vet hur de arbetar. De är VÄLDIGT måna om att se till att deltagarnas upplevelser går hand i hand med lajvets visioner. Därför är man mer än gärna beredd att ändra i en intrig eller i en roll för att få deltagaren att trivas, vara trygg och verkligen kunna spela ut sin roll.

På detta lajv fanns även två av arrangörerna tillgängliga hela tiden som någon man kunde söka upp med orden "hjälp jag kan inte spela på min intrig" eller "men du, hur funkar detta med byns stämning egentligen" under lajvet. Dessa fick, vad jag vet, väldigt lite att göra trots att så väldigt många valde att inte spela på saker som de tidigare, enligt systemet, godkännt att de skulle spela på.
 

Big Marco

Läskig
Joined
20 May 2000
Messages
6,967
Location
Sandukar
Re: Teletubbirollspel

Absolut - som jag avslutade med, jag gillar mörker och weirdness, de jag spelar med klarar av det - alla blir glada, oavsett smutsiga avrättningar i kallt blod, grov misshandel av försvarslös, övergrepp, incest, ritualmord, snuff, whatever. Men för att göra det måste gruppen redan vara etablerad, avslappnad och säker som enhet. Eller måste... iaf "helst".

Lajv var det länge sedan jag var på, men där gäller andra premisser misstänker jag eftersom det är så många fler deltagare med så många fler erfarenheter, mål och triggers. Att ge människor verklig ångest utan att de är förbredda på att det kan komma är inte vad jag tycker klassas som "bra". Gör du?

Teletubbies är kul ibland - främst på konvent, då kan man spinna loss hur mycket som helst.
 

Svarte Faraonen

ром и смерть
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,839
Location
Värnhem, Malmö
Re: Teletubbirollspel

Att förbereda folk är viktigt, av hänsyn både till enskilda och lajvet som helhet. [skamlös reklam]LAROKs Skuggspelkampanj, vilken utspelar sig i ett område som har tydliga likheter med ett ärkemörkt Renässanstyskland, har (eller planerar möjligen att ha, jag vet inte om de lagt upp det än) klara varningar -- detta lajv är mörkt och hemskt, kommer att innehålla obehagliga scener och tendenser och kräver att man kan spela på detta.[/skamlös reklam] Ett lajv som inte markerar vilken nivå som bör hållas när denna faller utanför fantasylajvsnormen kommer att uppleva klara problem med att få till den önskade stämningen och har dessutom en risk att kunna påverka folk negativt.
 

hraufnir

Swordsman
Joined
25 Sep 2003
Messages
772
Location
Luleå
Re: Teletubbirollspel

Ja givetvis skall man ha någon form av beredskap. Men sedan är jag väl den personen som säger: Bara för att vi är på ett byalajv så innebär inte det att folk skall gå in i feststämning och skita i allt som är mörkt och tråkigt.

Jag har varit på byalajv där folk blivit sura för att någon dött, även om detta skett i skymundan, för att det stört deras feststämning. Trots att det är bya som ligger vid fronten under ett krig, eller är byar som har möte för adelsmän eller ja whatever liksom.
 

Havoc

Swordsman
Joined
21 Feb 2001
Messages
545
Location
Stockholm
Re: Teletubbirollspel

Trots det du skiver så ordnas den typen av lajv regelbundet, utan att annonsera ut exakt vad för otrevligheter man kan tänkas stöta på, och det fungerar utmärkt. Jag klassar det som "bra" och uppenbarligen fler med mig.

Jämför det med en film. I allmänhet får man bara vet i mycket allmänna ordalag vad den innehåller innan man tittar. Det finns kanske en rekommenderad åldersgräns men ingen "Innehåller lite incest och en våldtäkt, klarar du det?".

Att man måste ha en etablerad grupp för att behandla de saker du nämner kan jag inte alls hålla med om. Teletubbimentailteten finns tyvärr mycket inom fantasylajvandet där många verkar tycka att vissa teman *aldrig* ska användas, oavsätt hur man behandlar dem.
 

2ma2

Veteran
Joined
17 Oct 2005
Messages
71
Re: Skygglappar

Är det verkligen kul att sympatisera med att spöa kärringar och hata negrer?

Om någon person svarar "nej" på den frågan så har han all rätt i världen att låta bli utan att kallas för konflikträdd, fegis och mesig
Kul är ett abstrakt ord. Jag tex gillar att jävlas med folk och fann ett stort nöje i att provocera med vrickade frågor under ett sci-fi lajv i Nora. Det var svårt, speciellt att bibehålla driften att pressa folk mot etiska dilemman, men efteråt verkar de flesta ha uppskattat rollen, och då blir min lajvupplevelse upphöjd till "kul". Även om jag haft kämpigt, och rollen inte var "kul" i alla spelande stunder, så har jag insikten om att insatsen var uppskattad bland andra.

Om nån säger "NEJ" på den frågan så skall han inte kallas fegis eller konflikträdd, helt rätt. Men om personen inte spelar en sådan roll, men bevittnar en roll som beter sig på detta sätt, så har han två möjligheter: 1) reagera och bege sig in i en konflikt eller 2) låta det passera (vilket gör rollen till passiv sympatisör, eller?) Vad jag tolkade som en del av trådförfattarens agg var att så många valde alternativ 2; men jag kan förstå dem.

Jag är själv konflikträdd, och det är kanske en av anledningarna till att jag lajvar; att stärka mig själv och våga ta konflikt. Det är en process som du säger, jag spelar inte på alla möjligheter jag får, men försöker spela mer och mer för varje lajv.

Lajvande kan jämföras med debatt-tävlingar, också en form av rollspel. Och liksom i debatten handlar det inte om att övertyga den andre utan att rannsaka dig själv och stärka din egen uppfattning. Har jag tänkt igenom det här? Har jag ordentliga belägg för min åsikt? En del av "kul"-aspekten i att lajva rasist är att åta sig den rollen och få förståelse för ett företeelse som trots allt är så utbredd här i världen. Att sätta sig in och försvara ett handlande man inte själv tror på. För det är i botten att föra en debatt mot sig själv; är rasism dåligt? Varför det? Med den ökade förståelsen har du verktyg för att aktivt kunna motarbeta de företeelser och åsikter du ogillar och faktiskt har belägg för att ogilla. Ifrågasätt ALLT!

Detta MÅSTE ske i kontrollerade former, och med det menar jag på ens egna villkor. Du är inte feg om du inte orkar spela på något dylikt, bara otrygg. Jag själv är det, jag skäms inte för att medge det. Men om man kommer i den sitsen bör man heller inte vara rädd att "söka konflikt" med arr, och förklara sitt problem med intrigerna. Det är ännu en problematisk sits för i den så har du inte ens en roll att gömma dig bakom. Många arr. kan ge intrycket av att vara stressade intill bristgränsen, så klart folk drar sig för att störa dem med sina små skitproblem. Bättre sätta på skygglappar. Jag vet jag har gjort det.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Re: Definition tack!

"Du får gärna definiera "Roar"."

SAOB said:
BETYDELSE: tr.: ge l. bereda l. skaffa (ngn) nöje l. underhållning, försätta (ngn) på gott humör (i sht gm ngt underhållande l. roligt); förströ, förnöja, glädja, fröjda; underhålla (o. få att skratta l. le); ofta (i sht i förb. med negation) övergående i bet.: tilltala, behaga, passa äv. med saksubj. Roa ngn med ngt.
"Jag skulle gärna, inte för att det roar mig utan för att jag skulle vilja känna på och testa, bli skrämd som en liten skitunge när jag spelar rollspel eller lajvar."

Well, ze point är att du vill det. Om jag inte vill det så hoppas jag att slippa sådana terapiövningar, samt även nedlåtande uttryck om min ovilja. Det är säkert jättefint inom w176s lajvgrupp och så, men jag har inte lust att bli kallad feg och konflikträdd bara för att jag inte delar w176s vision om självterapi.
 

ripperdoc

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,399
Location
Tokyo
Re: Teletubbirollspel

Jämför det med en film.

Men det ska man nog inte göra. Som du själv skriver på din blogg kan man i lajv uppnå en väldigt hög grad av identifikation med sin karaktär - långt mycket mer än i film. Av den anledningen ska man vara försiktigare med lajv (och rollspel) än med film.

Att det sedan funkar "bra" för det mesta tvivlar inte jag en sekund på. Vad Marco konstaterade var väl att om man inte vidtar försiktigshetåtgärder riskerar man att sitta där med en spelare som brutit ihop utan att kunna hantera det - det är garanterat otrevligt just då och kan få många lika otrevliga konsekvenser (särskilt när man som spelledare/arrangör mer eller mindre får ta på sig ansvaret för det som skett).

/RipperDoc - lyss till D&B
 

hraufnir

Swordsman
Joined
25 Sep 2003
Messages
772
Location
Luleå
Re: Definition tack!

*ryser inför sina egna stavfel*

Nåja. Det jag försökte få fram i mitt inlägg var faktiskt att gruppen ifråga verkligen hade satsat på att få ut till folk vad som gällde, att det var såhär. Att de kunde få säga "nej jag vill inte" osv. OCH ÄNDÅ spelar inte folk på de sakerna, fastän de godkännt dem genom att komma och inte säga till (som de uppmuntrades att göra).
 

Big Marco

Läskig
Joined
20 May 2000
Messages
6,967
Location
Sandukar
Re: Teletubbirollspel

Du jämför ju verkligen päron med äpplen – film är ett passivt medium medan agerande är ett aktivt medium. Det är sällan inlevelsen blir lika stark när film betittas jämfört med att agera ut en roll med en erfarenhetsbas och referensramar som skiljer sig från dina egna.

Så jämförelsen haltar betänkligt. Film kan vara nog så läskigt men rollspel är personligt – det kommer innifrån dig själv och din egen fantasi. Filmen är platt och serveras via ögonen och öronen för bearbetning, utan att du skapar något helt från din egen kreativitet.

Det är denna koppling som kan vara farlig. Jag har inte hört om något "mörkt" större lajv där alla deltagare aktivt utsätts för förnedring, utan att kunna säga nej?

(dessutom sade jag att gruppen avsåg bordsrollspel - inte lavj, där förutsättningarna är annorlunda utan den "bonding" som sker med samtliga inblandade - främst beroende på det fysiska antalet)
 

Big Marco

Läskig
Joined
20 May 2000
Messages
6,967
Location
Sandukar
Re: Teletubbirollspel

Vad Marco konstaterade var väl att om man inte vidtar försiktigshetåtgärder riskerar man att sitta där med en spelare som brutit ihop utan att kunna hantera det - det är garanterat otrevligt just då och kan få många lika otrevliga konsekvenser (särskilt när man som spelledare/arrangör mer eller mindre får ta på sig ansvaret för det som skett).

Exakt. Det jag opponerar mig emot är ansvarslösheten som riskerar att göra en människa illa, och de effekter detta kan få på uppfattningen av vår hobby. Det är allt - jag vill inte förbjuda eller begränsa - jag vill bara säga att ansvar inte är dåligt och att insikt om att det kan ske, och sker, ökar ens egen förmåga att handla i situationen på ett bättre sätt.

Om man studerar statistik gällande olika psykologiska trauman är det skrämmande många som är drabbade i olika grad.
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
Re: Definition tack!

Jag kan räkna upp en rad situationer som jag känner skulle kunna ge mig en upplevelse utöver det vanliga, men inte kan jag säga att så många av dem roar mig. På sin höjd kan det klämmas in i någon form av "underhållning".

Där har du definitionen själv. Om du frivilligt ger dig in i en sådan situation, vad säger du till dig själv?

1: "Det här är säkert lärorikt och nyttigt för mig. En sån här upplevelse kan vidga mina vyer, så jag hoppas att jag kommer ut som en bättre och visare människa efteråt."
2: "Å fy fan, å fy fan... Varför i h-e lät jag mig övertalas till det här?"
3: "Det här verkar klart intressant! Man kanske kan få lite nya tankar och idéer av det. Jag är rätt nyfiken på hur det här kan tänkas arta sig!"
4: "Oh boy, oh boy. Det här kommer att bli nåt extra!"

...eller nåt annat. I exemplen ovan kan #3 och #4 klassas som nöje. #1 är ett val av högra hjärnhalvan, så den beror på hur man står känslomässigt till det hela (en svalare variant på #3, eller en själv-övertalad variant på #2). #2 roar ingen, förstås.

--
Åke
 

Havoc

Swordsman
Joined
21 Feb 2001
Messages
545
Location
Stockholm
Re: Teletubbirollspel

Jag tycker skillnaderna mellan en film och ett rollspel i det här fallet bara är en gradskillnad. De flesta tror jag skrämms mer av filmer än rollspel. I båda fall så utsätts man för intryck och effekten av dessa ger vissa effekter, som potentiellt kan vara "skadliga". Om du menar att man tar skada av att agera ut en obehaglig roll (nej, det kan man inte göra i film) så vill jag gärna vilja ha ett realistiskt exempel på hur det skulle gå till. Menar du att man tänker något som skadar än? Gör något som senare framstår som så hemskt att man tar skada? Det skulle väl kunna hända, men jag tycker man bör lita på folks förmåga att hantera sig själv.

Men självklar kan man alltid säga nej och bryta, såväl på lajv/rollspel som om man kollar på film. Något annat vore troligen till och med olagligt. På alla lajv jag varit har på (tror jag) har det funnits tydliga mekanismer för att markera sin egen persons gränser under spel, ifall något blir för mycket. Man förvänta helt enkelt ta ansvar för sina egna gränser istället för att lägga över det på någon annan.

Totalt sätt är ansvarskänsla naturligtvis viktigt, men det får inte resultera i att man generellt undviker teman för att "nån kan ta psykisk skada". Att begränsa sig för att nått kan "skada hobbyns anseende" är det sämsta, det kommer garanterat att resultera i Teletubbirollspel.

Jag tror nog inte att vi tycker så olika egentligen (som du också påpekar), men jag lägger nog mer ansvar på den vuxna deltagaren än på arrangören, som främst ska ge deltaarna möjligheten att sätta sina egna gränser (även mitt under spel).
 

Saxifrage

Hero
Joined
7 May 2003
Messages
1,561
Location
Stockholm
Re: Definition tack!

(---) men jag har inte lust att bli kallad feg och konflikträdd bara för att jag inte delar w176s vision om självterapi.

Nu tror jag att du läser in lite för mycket i w176:s svar. Poängen var väl inte att folk är sämre människor för att de har andra preferenser, poängen är väl att om man vill ha en viss inriktning på sitt spel så blir det lätt störande om spelarna inte vill följa den inriktningen.

Om man försöker spelar episk manga-rymdfantasy så antar jag att det blir lätt tröttsamt om en spelare envisas med att vädra sin rollpersons ångest och hålla långa djupa monologer. Att han gillar tonårsångest bättre än rymdfantasy gör honom inte till en sämre människa, men om han visste att äventyret är rymdmanga är det ju rätt störigt att likförbannat envisas med att spela manodepressiv och introvert. På det sättet sänker han också upplevelsen för övriga spelare. Och gör man det på pin kiv, är man IMHO en sämre människa.

/Sax, som tror att Krille fikar efter att vinna Google-tävlingen i en annan tråd :gremsmile:
 

Havoc

Swordsman
Joined
21 Feb 2001
Messages
545
Location
Stockholm
Re: Terapisyfte

Nu vet jag inte om det var mer än en speciell dramapedagog (tror du menade det, det är en universitetsutbildning) som motsatte sig rollspel, men jag tror att det mest hadlar om att känna sig hotade som grupp. Eftersom det dramapedagoger gör är i stort sätt samma sak som rollspelare och lajvare, fast de vill att någon ska ge dem pengar för det, så kan de lätt se sitt monopol hotat.

Dramapedagoger är inga experter på terapi, så de borde borde lämna det till en kurator. Men psykologer kan ju det där bättre så de kanske borde krävas en sån. Men eftersom psykologer inte har koll på biokemin kanske det är bäst med en psykiater. Det finns alltid någon som kan saker bättre, eller i alla fall påstår sig kunna det...
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Det är precis som med sex

Så här känsliga saker tror jag inte att man kan godkänna genom passivt samtycke. Jag tror att det faktiskt krävt aktivt samtycke, det vill säga att man uttrycker säger "ja, det här är OK för mig." Eftersom det faktiskt rör sig om saker som är potentiellt otrevliga så ser jag det som ett måste.

Tänk på att i alla former av gruppaktiviteter så finns det ofta ett grupptryck. Det räcker med att någon någorlunda härdad person säger "men vafan, lite får man väl tåla" så börjar alla gruppen som helhet att fega ur och hålla tyst, eftersom övriga individer inte vill bli utpekade som fegisar.

Då det här knappast är en grej som man vet om man gillar i förväg, utan först när man gör det på plats, så kan det aktiva godkännandet knappast ens utkrävas i förväg. Det får man göra på plats.

Det är precis som med sex: det krävs ett aktivt godkännande hela vägen för att det ska funka som annat än övergrepp.
 

Havoc

Swordsman
Joined
21 Feb 2001
Messages
545
Location
Stockholm
Re: Det är precis som med sex

Jag tycker helt klart det räcker med att man när som helst kan avbryta, vilket jag också anser vara självklart. Det går ju inte att informera i förväg exakt vad som kommer att hända under ett spelmöte/lajv och ännu mindre hur folk kommer reagera. Kräver du att alla spelarna aktivt ska säga att det är ok när du beskriver ett monster i ett spel, eller förväntar du dig att den som tycker det är för mycket säger till? Naturligtvis är det viktigt att informera om den allmänna "ondskenivån" på spelet innan man börjar för att alla som är med ska kunna ha kul, men det gäller även för "dungeoncrawlnivån". För det specifika fallet måste man helt enkelt lita på sina spelare.

Vad gäller grupptrycket så tas det inte bort av att det krävs ett aktivt godkännande. Aktivt är inte samma sak som självständigt.

Det är precis som med sex: Ska man hålla på och fråga "Är det här ok?" hela tiden, under själva akten, så försvinner känslan. Man får helt enkelt utgå ifrån att partnern klarar av att säga nej.
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
Re: Det är precis som med sex (ANT)

Det är precis som med sex: Ska man hålla på och fråga "Är det här ok?" hela tiden, under själva akten, så försvinner känslan. Man får helt enkelt utgå ifrån att partnern klarar av att säga nej.

Ett ord: Safewords. (-8

--
Åke
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Re: Det är precis som med sex

"Kräver du att alla spelarna aktivt ska säga att det är ok när du beskriver ett monster i ett spel, eller förväntar du dig att den som tycker det är för mycket säger till?"

Liksom, det är inte det som det handlar om. Det handlar om att inte få tuppjuck när ens medspelare inte vill gå lika långt som en själv. Man behöver inte bli sur och kinkig och gnälla på att den andre i sänghalmen är feg och konflikträdd, bara för att han eller hon inte vill ha analsex.

Det är egentligen det som det handlar om för min del. Förhandsinformation och "innehållsdeklaration" är visserligen redigt och bra, men det är bara informationsflöde åt ena hållet, från arrangör till deltagare. Vad jag ifrågasätter är informationsflödet åt andra hållet, från deltagare till arrangör, och mer specifikt hur informationen tas emot och bemöts. Är jag inte beredd att ta alla de där konflikterna som w176 vill ha, så vill jag inte få tillmälen om feghet som svar, och jag måste kunna smyga undan eller säga stopp när som helst.

---

Sett ur den synvinkeln, vad är bäst för lavjet: att jag säger "Stopp! Off! Jag pallar inte!" eller att jag helt enkelt drar mig undan och undviker konflikten?
 

Havoc

Swordsman
Joined
21 Feb 2001
Messages
545
Location
Stockholm
Re: Det är precis som med sex

Aha... då är vi ju egentligen helt överens. Inget fel alls med att helt enkelt, oavsätt anledning, tycka att det inte är givande med en visst typ av innehåll. Och att försöka pressa någon att töja sina gränser anser jag vara genomdåligt.

På ett lajv är det givetvis bäst för alla om man smidigt kan backa innan det gått för lång, men krävs det kan man explicit säga ifrån. I rollspel och sex kan det vara bra att åtminståne efteråt förklara vad det var man inte gillade, så man slipper oroa sig i framtiden.
 
Top