Nekromanti Vad skulle du?

[Vitulv]

Här kommer ett inlägg i bästa "önska runt i ring stil".
Om ni vore en karaktär i valfritt rollspel/fantasyroman/Sci-fihistoria m.m. Hur skulle ni vara då? Vilket yrke skulle ni ha? Vilken utrustning skulle ni bära? vad skulle era livsmål vara? etc.

Jag vet att ni har tänkt tanken förr så låt höra!

 

[DanielSchenström]

"Jag vet att ni har tänkt tanken förr så låt höra!"

Jo, bara varje gång man gör en ny rollspelsrollperson.

Jag skulle vara en typisk Robin Hood-hjälte med öga för fagra damer att rädda oavsett miljö. Alltid klanderfritt klädd förutom efter bataljer med ärkeskurkar. (Och kläderna är den enda nödvändiga utrustningen, allt annat kan skaffas fram.) Livsmålet skulle vara att bli, rik och berömd och slå sig till ro i en herrgård vid en strandtomt tillsammans med frun och avla fram nästa generations hjältar.

 

[walium]

Jag skulle nog vara en präst oavsett vilken värld jag skulle välja. Vi kan ju ta Mundana som värld eftersom det är den jag känner bäst till.
Säg en korpulent ung Daakpräst någonstans i Consaber. Ständigt strävandes efter att förbättra villkoren för mina församlingsbor och värva fler troende. Beläst, liberal och öppen för nya ideér. Antingen skulle jag tämligen omgående bli nedstucken av någon som inte vara lika öppen för nya ideér eller så skulle jag sluta som en vördad och högt respekterad primod(=biskop).

 

[regelslaktaren]

Vad menar du egentligen? Först säger du "en karaktär i valfritt rollspel/fantasyroman/Sci-fihistoria", vilket låter som att man ska välja en redan existerande karaktär. I det fallet måste det bli Raistlin Majere.
Sen säger du "Vilket yrke skulle ni ha? Vilken utrustning skulle ni bära? vad skulle era livsmål vara?" vilket låter som att vi får sätta ihop en karaktär helt själva...vilket vi antagligen gör hela tiden...men en favoritsammansättning? Hmmm....Fantasy: lätt utrustning, hjältemodig, svinga-sig-i-taklampor-typen. Sci-fi: gillar ju Han Solo....så nåt åt det hållet. Valfritt tolkar jag som mer nutid...där jag väl skulle vilja spela magiker. Ja, just i en realistik värld, nutid, vill jag spela en riktig magiker, som kan göra lite vadsomhelst. Det vore riktigt roligt.

 

[Krille]

Ludde

"Om ni vore en karaktär i valfritt rollspel/fantasyroman/Sci-fihistoria m.m. Hur skulle ni vara då? Vilket yrke skulle ni ha? Vilken utrustning skulle ni bära? vad skulle era livsmål vara? etc."

Det där var det luddigaste jag någonsin sett. Det var i princip "skriv nåt om en person, vilken som helst, det behöver inte ens vara med egna ord eller en riktig person".

Så, skulle jag vara någon i valfritt whatever (jag gillar Västmark så vi tar det) så skulle jag förmodligen vara skrivare, bokbindare eller något annat "informationsteknologiskt" hantverk, med hyfsat goda inkomster. Förmodligen skulle jag inte ha gift mig än, eftersom min far inte han ordna det innan han gick hädan och själv är jag för fet, lat och blyg för att försöka själv. Jag skulle ha synfel och vara närsynt, överviktig med dålig kondition, och bo i en mindre stad eller större by med marknad. Jag skulle ha brutal ångest för att jag inte har någon att lämna över min verksamhet till och för att familjen mer eller mindre skulle dö ut. Å andra sidan så är min bror trolovad och har goda inkomster han med, och min syster är lyckligt gift och mor till tre, så det är inte så farligt. Förmodligen blir det brodern som tar över efter mig. Jag skulle vara på konstant jakt efter de senaste frankiska romanerna och ha spenderat mängder med pengar på dylika. Dessutom skulle jag syssla med en del författande själv. Det är tur att jag skulle vara bokbindare själv, eftersom jag annars inte skulle få ut mina romaner. Allting intressant i riket skulle hända runt omkring mig, och jag skulle få ungefär en eller två meningar i en roman eller två sekunder cameo-appearance i en film.

Upphetsande, eller hur?

Jag skulle dock vilja vara Tuva från Vadehyttan - stark i själen, missanpassad, kanske inte världens bästa på det hon gör men med ett jävlaranamma som inte är av denna värld.

 

[Johan K]

Jag skulle vilja vara min dvärg Ybílon Grönskägg !

Som sagt, min dvärg är någ det jag skulle vilja vara.
Är urtypen för vad en dvärg ska vara.. Passar mig som handen i hansken !!
Min dvärg är krigare, såklart.. Har typ en stor rundsklöd, yxa, rinbrynga & hela det kittet..

 

[Man Mountainman]

Kalle Stropp

Nä, men allvar. han är sofistikerad, världsvan och kapabel. Dessutom har han ju ett jäkligt snyggt namn.

Om inte det så skulle jag nog välja att vara någon sorts pseduo-allsmäktig varelse. Makt är alltid skoj.

 

[Gurgeh]

Jag tror att jag skulle vara Jernau Morat Gurgeh, leva i ett utopiskt, intergalaktiskt samhälle där arbete och pengar är avskaffat och folk lever i flera hundra år. Jag skulle inte behöva arbeta för mitt uppehälle utan tillbringar hela dagarna med att dega, prata med folk eller spela spel; min favoritsysselsättning eftersom jag tillhör galaxens skarpaste taktiker. Om det behövs åker jag iväg till ett dekadent rymdimperium baserat runt det hyperkomplexa spelet Azad och ställer upp i deras turnering för att visa vem det är som är smartast!

/tobias

 

[Storuggla]

Re: Ludde

Eh, nu känner jag inte dig alls, men det låter som en Krille fast förflyttad till en annan tid och plats bara. ^_-


Storuggla, filosoferar över ansiktsbehåring

 

[Storuggla]

Öhhh... tja, bra fråga. Eftersom frågan var så skrämmande generell så blir mitt svar likadant: Glad. jag skulle vara en glad typ. Oavsett setting, yrke och så. För är man inte glad så är det ju inge kul.


Storuggla, är en glad skit

 

[Mask_UBBT]

Ok, jag hoppas ingen övertolkar det här nu, och ni får ha i åtanke att kag har en väldigt livlig fantasi som tuffar på i 180+ 24 timmar om dygnet;

Jag skulle tycka det skulle vara skittufft att kunna förflytta mej till en spelvärld lära mej en massa shit(eftersom man in rollspel verkar lära sej saker typ 15 gånger fortare än hos oss), som magi å sånt, och dra tillbaka hit... fatta vad kul grejjer man skulle kunna göra!!!!

 

[Björn_UBBT]

Öhh... det beror på om jag ska skriva det jag VILL vara... eller om jag ska skriva det jag troligtvis skulle vara.

Vad jag vill vara

Fantasy: En magiker, helt klart. En naturmagiker av något slag för att vara mer exakt, en person som är "ett med naturen". Vill bo i en stuga uppe i ett träd (eller liknande alvstuk) eller möjligtvis ett klassiskt magiker torn placerat i ett naturskönt område.

Sci-fi: Det beror mycket på vilken sorts sci-fi det är... är det typ star wars stuk eller mer cyberpunk? Jag kan helt enkelt inte svara på den frågan.

Vad jag troligtvis skulle vara

Fantasy: En bonde, någonslags djurskötare möjligtvis en jägare. Sagoberättare eller skrivare är också möjliga yrken.

Sci-fi: har ingen aning... troligvis samma yrke som jag kommer att få här

 

[Duddmannen]

Från en gammal kampanj i Drakar och Demoner
Karaktär: Pistill Blåsippestrumpa
Yrke: Barbar-älva
Utrustning: Svart Nitläderrustning, Tvåhandsyxa (egentligen en handyxa), Tvåhandssvärd (ett kortsvärd), Sömnpulver, Nyspulver, Klipulver
Livsmål: Slåss mot ondska och orättvisa, Dricka öl och sjunga med mina vänner

/Duddmannen

 

[Kakan]

jag är hyffsat nöjd med mig själv, så om jag får välja så blir det nog samma sak som jag är mest lik: en missla. man behöver bara göre en smärre fysisk förändring (-65cm, -55kg eller så) så funkar det, jag tänker redan en aning misslelikt ibland =)

yrke? hmm.. magiker av något slag är säkert coolt.. jag gillar meningslös kunskap, annars bara en allmän livsnjutare

 

[Svarte Faraonen]

Hur menar du? Om man skulle flytta över mig själv till standardfantasyförhållanden blir jag väl något slags fundersam magiker-/skrivare-/prästlärling, men om man däremot ska dra till med vad jag skulle vilja vara blir det ju helt klart en charmant och bildad människa/alv som inte skapar några onödiga band till egendom eller liknande. Kompetent inom de sköna konsterna, för sig väl i alla sammanhang, säkerligen kunnig på sätt och vis inom magi. Inom SF vet jag inte alls...

 

[Zire]

Jag tolkar också som vem VILL jag vara (annars är jag helt enkelt mig själv )

Jag skulle nog vilja vara en nyfiken människa i en fantasyvärld, nämligen Trudvang. Bo i nån av skogarna, i en liten by tillräckligt långt borta från alla hemskheter för att aldrig behöva stöta på dem, men tillräckligt centralt för att från kringvandrande lekare höra alla sagor och berättelser om vad som finns där i världen utanför.
Bli förälskad i den vackra byflickan som är i samma ålder och eftersom vi alltid har varit menade för varandra gifta mig med henne när tiden är inne. Vi bygger en liten gård, har en sädesfält strax utanför byn och föder upp får som vi vallar i skogen. Ser på när våra fem barn växer upp.
Känner när de sköna sommarbriserna sakta sveper förbi knuten, sena sommarkvällar när jag sitter och filosoferar över livet tillsammans med mina kamrater.
(Ok, jag inser att det när som helst kan komma någon elak SL och bränna ner byn, våldta frun och mörda barnen... Men inget var väl sagt om nån SL )

Blir tillsist gammal och vis. Berättar historier för mina barnbarn så att de får svårt att sova om nätterna (min dotter bannar mig för det). Somnar så in under ekträdet på kullen en sommarkväll.
Ser ett underbart ljus, där min fru redan väntar på mig, och tillsammans vandrar vi lyckliga in i evigheten...

- Zire, som vaknar ur sin vision och ser sig omkring i sin stökiga studentlya...

 

[Balderk]

Vad jag skulle vara

Kul inlägg!

Jag skulle nog vara någon sorts vandrare i en fantasy värld. En Shaundakul präst i D&D kanske. Nu håller jag på och spela en sådan och är därmed kanske lite tråkig men det får jag ta. Shaundakuls präster är nästan ständigt på vandrande fot. De har få tempel var präster bara stannar någon månad innan någon kommer och löser av dem, och de kan börja resa igen. Shaundakuls präster hjälper handelsmän och karavaner ute på vägarna och ska vara trevliga mot de flesta. Särskillt om en karavan reser till något främande land långt borta får de en shaundakul prästs välsignelse, han kanske till och med reser med dem för att hjälpa dem så gott han kan på resan. De vill ständigt upptäcka nya länder och gå där ingen gått förut. Det skulle vara så himmla trevligt! Prästerna har lite utrustning och lever helst av naturen. De ogillar också städer. Som vapen har de dock ett tvåhandssvärd, shaundakuls heliga vapen. Men jag skulle inte använda det förutom i självförsvar. Särskillt trevligt skulle det vara att besöka de stora, vilda, vida, skogarna! Med allt vad de innebär

/Balderk, drömmer sig bort

 

[Krille]

Känn dig själv

"Eh, nu känner jag inte dig alls, men det låter som en Krille fast förflyttad till en annan tid och plats bara."

...vilket är poängen. Det är ungefär det jag skulle vara i Västmark. Vad jag skulle vilja vara är en helt annan sak.

 

[Ymir]

Re: Ond visir, såklart. Och ett skumt alternativ.

Jag skulle vara en ond, lönnfet powermonger-visir med ett Hermann Göringskt gemyt i någon arabian nights-fantasyvärld, Hyboria, Persien eller Eons västländer. Ursprungligen skulle jag vara en skenbart sympatisk man av folket, som dock haft tur i livet och genom backstabbing, list och sociala färdigheter kommit upp mig ordentligt. Jag skulle hänge mig åt svart magi, intriger och maktmissbruk, och uppvisa folkfientliga och misogyna tendenser och synnerligen perversa böjelser. Merparten av tiden skulle dock tillbringas slackandes på en divan med en opiumpipa i ena handen och en vacker slavinna vid min sida, matandes mig med vindruvor.
Jag skulle gå klädd i svart, givetvis, med en blodröd turban och ha ett skägg precis så kort att jag inte behövde bry mig om att vårda det. Utrustningen skulle inkludera vindruvor, habbelibabbel, kroksabel, boksamling, formelsamling, kedjor, piska, en alvslavinna eller två samt en bunden demon eller två. Livsmålet skulle givetvis vara att usurpera tronen och tvinga prinsessan till giftermål. Vad annars?


I livet därefter skulle jag vara en blind köpmannadotter i Kina under De stridande staternas tid (200 f.vt), söt och god och oskuldsfull och trots allt lycklig över livet. Jag skulle inte ha några egentliga livsmål, men många drömmar om lycka och välgång, tacksam över min lott. Min hela familj skulle avrättas av Qin Shi Huangdi för att vi vägrade låta oss deporteras till Chang'an, föras från våra förfäders grönskande marker vid bergens rötter. Jag skulle ligga spetsad på ett spjut i slättens frodiga sommargräs i timtal innan döden slutligen kom, och mina blinda ögon slöts och fåglarnas sång tystnade. Kanske skulle jag återfå livet, vakna för att vandra Mittens Rike i årtusenden, närd av sorg över det liv som berövats mig och önskan om hämnd på Den förste kejsaren. Förmodligen inte. Förmodligen slutade mitt korta liv där, då mitt livsblod rann ut i gräset och mitt medvetande, allt jag hade varit, alla mina tankar och drömmar, försvann bort i intigheten. Och femtio år senare skulle ingen, ens världsalltet självt, minnas mitt namn.

- Ymir, tårögd tortyrmästare

 

[Feliath]

Tja, verkliga jag, fast i medeltiden:

Antagligen skulle jag vara en dominikanermunk (visst är det de stränga killarna med svarta kåpor?) eftersom jag med tanke på min vetgirighet och totala brist på sexualdrift vore en lämplig kandidat. Jag skulle spendera i stort sett all min tid med att vägra jobba i trädgårdarna och sitta isolerad i biblioteket, tolka och översätta texter och bara insupa information medan jag nitiskt undvek de faktiska saker sagda information avhandlade, vilket skulle tolereras av klostret enbart för att jag uppenbart gjorde mest nytta på det sättet.
Allteftersom tiden led skulle jag, beroende på klostrets tolerans mot kätterska idéer, antingen bli utsparkad och bli en cynisk och rabulistisk galliard eller bli en prior, och tyvärr inte den feta, glada ölbryggande sorten utan den höknäste, stränge med benansikte som stirrade stint på alla noviser bara de pratade.


Önskat jag i en D&D-värld:

Piece of cake: en höglevlad alvdruid som är gammal nog att ha sett myllan han står på nötas bort från bergen som brukade ligga på platsen, som minns i stort sett allt sedan dess, kan tala med djur och växter och som rör sig kors och tvärs och är vänlig mot folk som verkar ha förtjänat det bara för sakens skull.



/Feliath - behövde inte ens tänka efter, bara lista ut formuleringarna