Därav min tes om att en spelare med små barn fungerar - om den personen bara kan spela tisdagar udda veckor, kan vi välja att spela tisdagar udda veckor. Men när nummer två absolut inte kan tisdagar…
Varför skulle det vara just folk med barn som har såna väldiga begränsningar? I min grupp är vi fyra spelare och har totalt elva barn, varav bara en kan räknas som helt självgående. Har funkat bra år efter år med fasta speltider. Någon period var det lördag morgon, en annan söndag eftermiddag etc. Tycker det varit stökigare när jag tidigare spelat med folk utan barn, då har det varit mycket svårare att planera och det har varit sena återbud som t.ex. "katten har varit ensam för mycket på sistone", "det blåser mycket idag", "sov dåligt inatt", "glömde bort att det var spel", "fint väder så jag sticker och badar istället".
Så min uppfattning är nog att det handlar betydligt mer om personen som sådan, och inte särskilt mycket om barn eller inte barn. Men ska jag generalisera så kan det nog vara lättare när alla i gruppen har liknande förutsättningar, t.ex. alla har barn eller alla är singlar. T.ex. kan barnpassningsfrågan lösas genom att barnen leker med varandra.