Nekromanti Vad tycker ni om den här pitchen?

[APM]

Hej forumet!

Jag är mitt uppe i arbetet med att utveckla rollspelet Fornsaga (fornsaga.se) och tänkte slänga ut frågan till er erfarna rollspelsrävar: Vad tänker ni kring den här pitchen?

Fornsaga är ett kampanj-rollspel som utspelar sig i fornnordisk järnålder och har de isländska fornsagorna som förebild. Det stödjer en narrativistisk spelstil där berättelsen kommer i första hand. Fokus ligger på dramatik och spelarinteraktion och målet för spelet är lika mycket att att utforska spelvärlden som att utforska rollpersonernas karaktär. Vi spelar med inställningen ”vi ser vad som händer” och det krävs inget stort förarbete av spelledaren för att börja spela. I övrigt har spelet ett traditionellt upplägg med individuella rollpersoner, färdighetsvärden och stridsrundor som är lätt att känna igen sig i. Regelboken ämnar vara ett smidigt och lättmanövrerat regelverk för spelledaren vars viktigaste uppgifter är att moderera samtalet vid bordet, ge liv åt spelledarrollpersonerna, samt identifiera intressanta dramatiska motpoler/motsättningar och lyfta upp dessa till ytan.

Är den tydlig? Är den tilltalande? Får man en bild av vad det handlar om och vad man gör i spelet?

Tack på förhand!
/Peter Malmberg

 

[P.eLL.e]

Hej forumet!

Jag är mitt uppe i arbetet med att utveckla rollspelet Fornsaga (fornsaga.se) och tänkte slänga ut frågan till er erfarna rollspelsrävar: Vad tänker ni kring den här pitchen?



Är den tydlig? Är den tilltalande? Får man en bild av vad det handlar om och vad man gör i spelet?

Tack på förhand!
/Peter Malmberg

Jag tycker kortfattat att det är ganska bra, men reagerade på att begreppet forn förekom på tre ställen i första meningen; nordisk järnålder och isländska sagorna kanske räcker?

 

[luddwig]

I mina ögon är det en väldigt spelstilsfokuserad pitch. Den säger inte mycket om spelvärlden, vilka slags rollpersoner eller berättelser som kan förekomma. Finns det stöd för att spela blodiga klanstrider, andligt sökande, lite av båda eller något helt annat? Samtidigt är det kanske så du vill ha det. Det finns också ett "att" för mycket i slutet av tredje raden.

 

[RasmusL]

Jag skulle stryka "narrativistisk"-biten. Terminologin är så pass förvanskad att det egentligen inte säger någonting längre, eller alldeles för mycket.

berättelsen kommer i första hand

är ju ett jääääkligt starkt ställningstagande i sig som jag tycker står på egna ben!

 

[Dilandau]

Finns det något rollspel som inte utger sig för att sätta berättelsen i första hand? Känns som en klyscha som inte betyder någonting.

 

[RasmusL]

Finns det något rollspel som inte utger sig för att sätta berättelsen i första hand? Känns som en klyscha som inte betyder någonting.

Kanske det. Jag bara antar att pitchen implicerar

- Inga förskrivna äventyr
- regler som ger input på storyn och inte bara det aktuella ögonblicket
- Inga vinstkriterier som handlar om att "klara" saker
- Dramat och hiatorien har företräde framför spelvärldens inre logik

 

[Genesis]

Kanske det. Jag bara antar att pitchen implicerar

- Inga förskrivna äventyr
- regler som ger input på storyn och inte bara det aktuella ögonblicket
- Inga vinstkriterier som handlar om att "klara" saker
- Dramat och hiatorien har företräde framför spelvärldens inre logik

Alternativt att det stödjer en dramaturgisk premiss som under spel konverteras till tema enligt Laos Egris teoribygge, vilket är vad termen betydde när den intruducerades av Ron Edwards. Jag håller med om att den bör strykas. Termen har så mycket bagage att den inte ens används inom big Model längre (istället används "Story Now"). Inget gott kan komma av att säga att ens spel är "narrativistiskt".

 

[APM]

Hej och tack för all input! Jag håller med om att "berättelsen kommer i första hand" är lite klyschigt och vagt om man inte förstår att det är på det viset som Narrativism menas med i gns-modellen. Men om jag nu ska stryka Narrativism kopplingen, kan man slänga sig med begreppet story now hur som helst? Det är inte specifikt för något spel/trademark?

 

[RasmusL]

Hej och tack för all input! Jag håller med om att "berättelsen kommer i första hand" är lite klyschigt och vagt om man inte förstår att det är på det viset som Narrativism menas med i gns-modellen. Men om jag nu ska stryka Narrativism kopplingen, kan man slänga sig med begreppet story now hur som helst? Det är inte specifikt för något spel/trademark?

Story Now är i min bok mer ok (och nej, inte kopplat till ngt spel!) men kanske lite tekniskt?

 

[APM]

Jag skulle stryka "narrativistisk"-biten. Terminologin är så pass förvanskad att det egentligen inte säger någonting längre, eller alldeles för mycket.

Alright! Jag har skrivit om det en aning och nu ser det ut såhär.

Fornsaga är ett kampanj-rollspel som utspelar sig i fornnordisk järnålder och har de isländska sagorna som förebild. Berättelsen är det centrala i spelet och det lämnas öppet för spelarna att i stor utsträckning vara med att skapa denna. Fokus ligger på dramatik och spelarinteraktion och målet för spelet är lika mycket att utforska spelvärlden som att utforska rollpersonernas karaktär. Vi spelar med inställningen "vi ser vad som händer" och det krävs inget större förarbete av spelledaren för att börja spela. I övrigt har spelet ett traditionellt upplägg med individuella rollpersoner, färdighetsvärden och stridsrundor som är lätt att känna igen sig i. Regelboken ämnar vara ett smidigt och lättmanövrerat regelverk för spelledaren vars viktigaste uppgifter är att moderera samtalet, fördela spelarnas tid i rampljuset samt identifiera intressanta dramatiska motpoler/motsättningar och lyfta upp dessa till ytan.

Tycker ni att det känns bättre/tydligare nu? Jag drar mig lite för att använda Story Now - främst av anledningen att jag tycker att det för specifikt antyder att man inte kan spela äventyr som planeras i förväg. För det tänker jag att man faktiskt kan. Det narrativa fokuset kan väl finnas även om man spelar ett färdigskrivet äventyr?

I mina ögon är det en väldigt spelstilsfokuserad pitch. Den säger inte mycket om spelvärlden, vilka slags rollpersoner eller berättelser som kan förekomma. Finns det stöd för att spela blodiga klanstrider, andligt sökande, lite av båda eller något helt annat? Samtidigt är det kanske så du vill ha det.

Ja, det är nog så jag vill ha det. Det nya med spelet är som jag ser det själva regelverket - exakt hur man ska uttrycka det utan att bli för ingående är svårt. Spelvärlden är tänkt att anpassa sig till det som gruppen vill spela. Man kan spela allt från interna konflikter gårdsfolket emellan, mordmysterier, till strider med granngårdar eller skogens ovättar för all del. Men att säga "du kan spela vad du vill" är ju meningslöst, så då tänker jag att biten om världs- och rollpersonsutforskande ändå beskriver lite vad man kommer ägna sig åt på ett metaplan. Jag har iofs listan härunder på en en annan del av hemsidan. Fungerar den som förtydligande tycker ni?

Vad handlar Fornsaga om?

• Nerskalade berättelser som fokuserar på relationer och dramatik.
• Hur den vanliga människan tvingas att bli en hjälte.
• Den stora, mörka, outforskade skogen och allt som kan tänkas rymmas däri.

Vad handlar Fornsaga inte om?

• Att slåss mot horder av monster eller utkämpa stora fältslag
• Att samla skatter eller magiska vapen
• Historisk korrekthet
• Att vinna

Tycker ni att den här listan kompletterar pitchen på ett sätt som gör att de borde stå tillsammans?

 

[RasmusL]

Tycker ni att det känns bättre/tydligare nu? Jag drar mig lite för att använda Story Now - främst av anledningen att jag tycker att det för specifikt antyder att man inte kan spela äventyr som planeras i förväg. För det tänker jag att man faktiskt kan. Det narrativa fokuset kan väl finnas även om man spelar ett färdigskrivet äventyr?

Om du menar "narrativ" som i "Big model"-terminologi så nej, då kan du inte ha förskrivna äventyr, eller iaf inte på förhand given händelseutveckling .

 

[APM]

Finns det något rollspel som inte utger sig för att sätta berättelsen i första hand? Känns som en klyscha som inte betyder någonting.

Men är det då inte många rollspel som falskeligen utger sig för att göra detta? Jag menar, majoriteten av alla rollspel (bortsett från Indie-rollspelen på senare tid) är väl snarare gamistic eller simulationistic?

 

[Caligo]

Hej forumet!

Jag är mitt uppe i arbetet med att utveckla rollspelet Fornsaga (fornsaga.se) och tänkte slänga ut frågan till er erfarna rollspelsrävar: Vad tänker ni kring den här pitchen?



Är den tydlig? Är den tilltalande? Får man en bild av vad det handlar om och vad man gör i spelet?

Tack på förhand!
/Peter Malmberg

Tycker spelet låter som ganska traditionellt?

 

[APM]

Tycker spelet låter som ganska traditionellt?

Ja visst, det kanske det också är till stor del. Alltså, det som rollspel ämnar att göra; ha kul vid spelbordet, skapa en berättelse, osv. är ju samma för alla rollspel. Målet med spelet (vinna/realism/berättelsen...) är dock väsentligt, eftersom spelsystemet främst stödjer en viss sorts mål. Men sen ligger kanske inte den största skillnaden mellan rollspel i pitchen så mycket som i detaljerna.

Det som jag själv inte ser som traditionellt med Fornsaga är att mycket handlar om att utforska vilka spelarrollpersonerna är samt att spelledarens uppgift är att lyfta fram dramatiska motpoler och intriger. Jag vill förmedla att mitt spel inte handlar om att utforska en dungeon, slåss mot monster, ta sig förbi fällor eller hitta magiska vapen till min maxade kickass-hjälte. Jag vill såklart ha med sånt också men det är inte det det handlar om.

Man träffar inte en "uppdragsgivare" på tinget som säger "hjälp mig bekämpa vargflocken som slår mina får". Det kanske han säger men det intressanta är att han i själva verket aldrig ville vara fårbonde och att han har fru och barn som han inte kan lämna för att hon kommer från en högättad familj som givit honom allt han äger. Ger han sig av blir han jagad och nu sitter han i en sits där ödet går i hans riktning men frågan är hur han kommer göra - kommer han förbli fårbonde eller kommer han nu ta tillfället i akt och se till att ändra sitt liv? Förstår ni hur jag menar?

 

[RasmusL]

Ja visst, det kanske det också är till stor del. Alltså, det som rollspel ämnar att göra; ha kul vid spelbordet, skapa en berättelse, osv. är ju samma för alla rollspel. Målet med spelet (vinna/realism/berättelsen...) är dock väsentligt, eftersom spelsystemet främst stödjer en viss sorts mål. Men sen ligger kanske inte den största skillnaden mellan rollspel i pitchen så mycket som i detaljerna.

Det som jag själv inte ser som traditionellt med Fornsaga är att mycket handlar om att utforska vilka spelarrollpersonerna är samt att spelledarens uppgift är att lyfta fram dramatiska motpoler och intriger. Jag vill förmedla att mitt spel inte handlar om att utforska en dungeon, slåss mot monster, ta sig förbi fällor eller hitta magiska vapen till min maxade kickass-hjälte. Jag vill såklart ha med sånt också men det är inte det det handlar om.

Man träffar inte en "uppdragsgivare" på tinget som säger "hjälp mig bekämpa vargflocken som slår mina får". Det kanske han säger men det intressanta är att han i själva verket aldrig ville vara fårbonde och att han har fru och barn som han inte kan lämna för att hon kommer från en högättad familj som givit honom allt han äger. Ger han sig av blir han jagad och nu sitter han i en sits där ödet går i hans riktning men frågan är hur han kommer göra - kommer han förbli fårbonde eller kommer han nu ta tillfället i akt och se till att ändra sitt liv? Förstår ni hur jag menar?

Ja, jag tror att jag förstår! Grejen med sådana problem i Nar-spel är ju dock att erfarenheten säger att de ska/bör/(måste?) vara något sprunget ur spelarkaraktärernas resa, något som är en del av de teman de utforskar för att fungera som verktyg för drivandet mot tema i historien. Bestämmer du på förhand vilka val spelarna ska ställas inför så är risken stor att det inte uppstår någon tydlig koppling till deras egna berättelser. Kolla in Dogs in the Vineyard och Apocalypse World så ser du tydligt hur spelen skapar plattformar där sådana här val och dilemman kan uppstå utan att på förhand konstruera dem.

Om du däremot antar ett annat perspektiv och låter spelarna vara mer utforskande än skapande så är det helt legitimt med en förskriven och dramatisk story. Det här är ju standard för det mesta tradspelandet och inte inneboende dåligt så länge "äventyren" är bra men det är _inte_ ett "narrativistiskt" fokus

 

[stenhöna]

Regelboken ämnar vara ett smidigt och lättmanövrerat regelverk för spelledaren vars viktigaste uppgifter är att moderera samtalet vid bordet, ge liv åt spelledarrollpersonerna, samt identifiera intressanta dramatiska motpoler/motsättningar och lyfta upp dessa till ytan.

Tror du kan stryka vissa delar av den meningen som ju är sann (eller försöker vara sann) för alla rollspel, som att regelverket ska vara "smidigt och lättmanövrerat". Bättre då att fokusera på vad som skiljer sig från andra rollspel, vad som är unikt för just ditt spel. Sen spelar det såklart roll vem de tänkta läsarna är: Om det är vana rollspelare eller nybörjare.

 

[RasmusL]

Nu är det här en pitch för ett helt annat typ av rollspel ("lajv") men det här tycker jag är en av de bättre innehållsförteckningarna jag stött på:

About the larp

Lindängen International Boarding School is a school larp about an almost normal school, with pupils who have class, after school-activities, fall in and fall out of love. The facade is a good school, a successful school, with proper, (mostly rich) and successful students. Behind the facade, however, there is only one rule:

Traditions are made to be followed.

​

Lindängen International is a larp about bullying, peer pressure, status, power struggle, relationships and fear. It is a larp about people conforming to and being hurt by a system that was there long before they were, and still will be there long after they are gone. It is a larp that can’t be won, only lost.
By attending this larp, you agree to

• co-create a larp with emotional and difficult themes and be attentive and listen to your co-players in all situations
• bully people based on in-game attributes only (like family, grades, income level, etc.), and not based on offgame attributes (like gender, ethnicity, sexual orientation, looks etc)
• roleplay 24 hours a day and share a room with another player you might not know beforehand
• act as a bully, be bullied, belittle other characters and be belittled yourself
• be okay with people pushing you, giving you a light slap in the face, grabbing you, and shouting at you
• be okay with some degree of public humiliating scenes of either you or other people
• follow the rules of the larp stated on this website and in following participant emails

Note that in the fictional Lindängen world, gender, sexual orientation, ethnicity or other such attributes that cause discimination in our world, aren’t things people are discriminated for. This means, for example, that gender stereotypes (such as boys being the ones to fight or girls being the ones to gossip) aren’t the norm, or that having a plotline that culminates with your character coming out as transgender or bisexual is irrelevant if you want drastic reactions from other players.
In return, we as organizers will give you

• a tough, emotional, and well tried out larp which has been run twice before
• an entire workshop day to create relationships between characters and trust between players
• pre-written characters that fit together as a whole
• opportunity to wish what kind of themes you want or do not want to play
• a larp designed for very little neccessary player initatives before the workshop
• safe-words and an offgame room for player safety
• a school environment with classrooms, lessons and extra-curricular activities
• food and lodging for the entire duration of the workshop and larp

Welcome to Lindängen.
Traditions are made to be followed.

https://lindangenlarp.wordpress.com/

 

[APM]

Om du däremot antar ett annat perspektiv och låter spelarna vara mer utforskande än skapande så är det helt legitimt med en förskriven och dramatisk story. Det här är ju standard för det mesta tradspelandet och inte inneboende dåligt så länge "äventyren" är bra men det är _inte_ ett "narrativistiskt" fokus

Men ta till exempel när spelarrollpersonerna kommer till en ny bosättning som de aldrig besökt tidigare. Om jag innan spelmötet funderar ut ett par intressanta rollpersoner som bor där och har i åtanke spelarrollpersonernas karaktärsdrag för att göra det så intressant som möjligt - är det automatiskt inte narrativism då oavsett hur vi spelar det sen? Om jag istället låter spelarna själva komma på vilka som bor där under spelmötet - är det narrativism? Om jag gör ett par rollpersoner i förväg och sen låter spelarna fylla i med fler - vad blir det då? Som jag ser det är berättelsen lika mycket i fokus i alla tre fallen (vi anpassar bosättningens invånare efter berättelsen för att den ska bli ett så givande tillskott som möjligt). I inget fall är händelseförloppet förutbestämt och i samtliga fall kommer händelseförloppet (när vi väl spelar) att ges av de val som spelarna gör och bli en del i utforskandet av spelarnas rollpersoner.

Vad tror du om det?

P.S. tack för bra diskussion Rasmus!

 

[RasmusL]

Men ta till exempel när spelarrollpersonerna kommer till en ny bosättning som de aldrig besökt tidigare. Om jag innan spelmötet funderar ut ett par intressanta rollpersoner som bor där och har i åtanke spelarrollpersonernas karaktärsdrag för att göra det så intressant som möjligt - är det automatiskt inte narrativism då oavsett hur vi spelar det sen? Om jag istället låter spelarna själva komma på vilka som bor där under spelmötet - är det narrativism? Om jag gör ett par rollpersoner i förväg och sen låter spelarna fylla i med fler - vad blir det då? Som jag ser det är berättelsen lika mycket i fokus i alla tre fallen (vi anpassar bosättningens invånare efter berättelsen för att den ska bli ett så givande tillskott som möjligt). I inget fall är händelseförloppet förutbestämt och i samtliga fall kommer händelseförloppet (när vi väl spelar) att ges av de val som spelarna gör och bli en del i utforskandet av spelarnas rollpersoner.

Vad tror du om det?

P.S. tack för bra diskussion Rasmus!

Du har rätt, att skapa en situation att utgå ifrån fungerar absolut, det är när någon börjar diktera hur berättelsen ska fortlöpa och vad resultatet av på förhand definierade scener ska bli som det blir för styrt.

Sedan är ju termen narrativism lurig: även om spelet skapar en cool historia som helhet så är det inte Nar innan vi utvecklat ett Tema utifrån utforskandet av de förutsättningar, frågeställningar och problem vi lyft fram som viktiga. Det är lite där jag upplever att termen blir svåranvänd då det inte bara är berättandet utan en viss sorts berättande som är viktigt (exempelvis är att skapa snygga twists och coola beskrivningar ett Step On Up moment och en social utmaning mer än Story Now som fokuserar på producerat dramatiskt innehåll).

Jag tycker att det känns som att du vet vad du vill få fram och Narrativism kanske kan fungera som stämpel om en följer med den rådande trenden att inte vara så noga med hur det definieras. Vi kommer att förstå "ungefär vilken typ av spel" det är vilket IMO är helt OK i brist på mer specifik innehållförteckning.

 

[APM]

Tror du kan stryka vissa delar av den meningen som ju är sann (eller försöker vara sann) för alla rollspel, som att regelverket ska vara "smidigt och lättmanövrerat". Bättre då att fokusera på vad som skiljer sig från andra rollspel, vad som är unikt för just ditt spel. Sen spelar det såklart roll vem de tänkta läsarna är: Om det är vana rollspelare eller nybörjare.

Sant. Jag har funderat på det också. Det är nog en sån grej som man måste bevisa istället för att säga

Nu är det här en pitch för ett helt annat typ av rollspel ("lajv") men det här tycker jag är en av de bättre innehållsförteckningarna jag stött på:

Ja, jag håller med om att den är bra och framförallt tydlig men det är ju lite skillnad. Kanske inte främst i att det är ett lajv men att det på förhand är bestämt hur interaktionen ska ske och vad som är fokus för berättelsen. I Fornsaga är det ju mycket mer öppet kring innehållet i berättelsen. Det är egentligen inte styrt alls utifrån reglerna och det gör det svårt att tydliggöra vad Fornsaga handlar om på det sättet som den här pitchen gör det.

Sedan är ju termen narrativism lurig: även om spelet skapar en cool historia som helhet så är det inte Nar innan vi utvecklat ett Tema utifrån utforskandet av de förutsättningar, frågeställningar och problem vi lyft fram som viktiga. Det är lite där jag upplever att termen blir svåranvänd då det inte bara är berättandet utan en viss sorts berättande som är viktigt (exempelvis är att skapa snygga twists och coola beskrivningar ett Step On Up moment och en social utmaning mer än Story Now som fokuserar på producerat dramatiskt innehåll).

Jag har läst på litegrann ur Ron Edwards artikel om GNS (som alltså inte använder termen Story Now). Jag tycker det är tydligt att det inte spelar någon roll varifrån temat i narrativism kommer så länge det handlar om etiska och mänskliga frågeställningar.

Narrativist Premises vary regarding their origins: character-driven Premise vs. setting-driven Premise, for instance. They also vary a great deal in terms of unpredictable "shifts" of events during play. The key to Narrativist Premises is that they are moral or ethical questions that engage the players' interest. The "answer" to this Premise (Theme) is produced via play and the decisions of the participants, not by pre-planning.

Jag tänker att det kan finnas jättemånga teman i en berättelse (som avlöser varandra, lite som quests och sidequests) som man kan utforska för att se vad de leder till och hur man "löser" dem. Fårbondens dilemma tänker jag kan bli ett tema som spelarna utforskar samtidigt som de utforskar sina egna dilemman - ibland kanske de sammanfaller såpass att de lyfts av varandra! En rollpersons karaktärsdrag kan ju ligga latent ett tag för att sedan blomma upp när externa omständigheter lobbar för att spela på just det karaktärsdraget. En av spelarrollpersonerna kanske har "Lyssnar man till sitt hjärta blir man bara vilseledd" medan en annan kanske har "Gå på känsla så tar du dig längst". När de träffar fårbonden är det kanske just hans externa dilemma som får dem att utforska sina egna rollpersoner och se hur mycket de egentligen står för sin åsikt och vad de är villiga att göra för att upprätthålla sin uppfattning!

Sen kan kanske premise/teman vara osagda och ändå vara teman för berättelsen? Jag menar, många gånger kommer jag på i efterhand att det funnits ett tema som vi ändå spelat på undermedvetet. En annan situation är när spelarna helt enkelt inte tycker att ett tema är intressant eller kul och följaktligen släpper det utan att ta ställning. Det blir många gånger uppenbart först i efterhand för mig och min spelgrupp vad som blev berättelsens teman och inte.