Nästan ingenting, verkar det som när jag ser efter
Jag fattade inte det där med lärling och expert i gamla DoD, och jag kommer inte ihåg hur det var än idag. Man skulle multiplicera ens GE med x2 i tre färdigheter, och x3 i en? Jag har mina gamla rollformulär här, och vissa gubbar fick bara sitt GE% i sitt yrkes färdigheter, såsom minotauren Herkules som har 16% i sina bästa färdigheter (fast han kompenserades med 50% i tvåhandsyxa - en siffra som jag bara måste ha huggit till med).
Andra, som halvlängdsmannen Snåttil, Idira den Sköna (med det angivna yrket "spion", men färdighetsmässigt är hon en jägare), trollkarlsankan Heliga Fjädern och "hjägaren" Tengåra fick dubbelt så högt FV som sin GE i alla färdigheter. Tengåra har dock även kunnat utnyttja 50%-husregeln till sin sammansatta båge, medan Snåttil av någon anledning fått 80% i att anfalla med sin dolk. Och nu när jag läser detta så kommer jag på att jag än idag inte har någon aning om varför man har två olika fält i Anf och Par på rollformulären. Kan man vara olika bra på att anfalla och parera? Snåttil är det, men är det två olika färdigheter?
Sedan finns det också massor av karaktärer där jag eller någon annan bara hittat på samtliga färdighetsvärden helt utan reglerna så som vi tyckt låtit bra. Krigaren Karl den Klyftige (INT 13) har SMI 8 men ändå 36 i både Hoppa och Klättra, (och 98% på knytnäve?). Stråtrövarankan Blacke Kvack har samma värden som Idira Den Sköna, förmodligen för att vi tyckte att hon var rolig att spela med, fast har 70%/10% i kortspjut av någon anledning - så vi måste ha missat att man inte ska kunna parera med spjut, för så är det väl? Å så är en ganska stor andel av varelserna egenpåhittade raser/yrken. Såsom Solblomskrigaren Tongul som är en Fulländare, stumparna Pilleplutt och Fnutt som är "murman" resp. blomplockare (de anfaller med "slick" med 80% träffchans och som gör 1 skada) och Balrogen Bumble som är "saboterare" (han har sin GEx2 i två färdihgeter och GEx3 i en färdighet, resten har han 5% i) Hans bästa färdighet är stjäla föremål 16%, förutom då att spruta eld som han har 25% på, och som gör 2T10 skada. Jag tror att han dödade en av minotaurerna i Döda Skogen.
Ah... Nu har jag hittat Basker. Jätten. Den första rollpersonen vi gjorde på riktigt. Den gjorde Christoffer, och han var så himla noggrann och insisterade på att läsa själv i boken att den borde stå som kanon för vad vi egentligen fattade och inte fattade. Han har inte någon skadebonus, trots att hans Styrka är 64 och Storleken 66. Fem färdigehter har han sitt GEx2 i, och en har han GEx3 i. Så kanske reglerna var? Han har 70%/50% i sin stora träklubba, förresten.
Ja, och som ni ser så körde vi inte med erfarenhetspoäng. Det började vi inte med förrän en kille från en annan spelgrupp insisterade på att man skulle göra med det, men då lirade vi Chronopia och då hade vi blivit äldre.
Magi har jag nog aldrig riktigt lärt mig, heller. Det är en sån där regel som man lär sig när man behöver den, och vi körde inte med så många magiker. Heliga Fjädern var nog den ende, och han... hmm, han har skolvärdet för besvärjelserna uppskrivna i rutan för procent...
Nästan ingen av våra gubbar har någon rustning eller sköld, heller. Bara Blacke Kvack, som hör till de modernare. Så rustning och sköld verkar vi inte ha förstått när vi började spela - utan det hoppade vi bara förbi så att vi kunde börja spela och ha kul.
Alltså, vi förstod knappt något mer än hur man skulle slå fram sina grundegenskaper (trots att vi inte förstod att jättar(!) var ganska olämpliga som rollpersoner) och vi missbrukade i stort sett varenda fält på rollformulären, inklusive den där man ska skriva rollpersonens namn (vafan, "balrogen Bumble", "jätten Basker", Blacke Kvack och Karl den Klyftige... De är ju skitdåliga namn, allihop. Vi kanske gillade Idira den Sköna för att hon var den enda med ett vettigt namn.)
Sagan om Ringen var så krångligt att jag aldrig spelledde det. Jag gillade introduktionsäventyret dock, och körde det till Drakar och Demoner istället. En annan spelledare hade det och förstod det(?) så vi körde hos honom ett par gånger.
Så... DoD var så enkelt att vi kunde lira fastän vi missförstod allt. Sagan om Ringen var så krångligt att vi helt enkelt lät bli att lira öht. Det är kontentan.
Vi trodde nämligen att man använde FV Magiskola för att använda sin magi och automatiskt kunde alla besvärjelser vars FV var lika med eller under FV Magiskola. När vi väl fattat hur reglerna var avsedda att fungera och provade blev vi förbluffade över vilka lökon magikerna blev, och gick tillbaks till felsystemet.
(NT)
