Jag har länge haft minnet av att Chock var mitt första rollspel, men det stämmer inte. Min mor upplyste mig under sommaren när ämnet kom på tal att mitt första rollspel var James Bond 007 från Victory Games. Anledningen var att jag var (är?) otroligt James Bond-frälst och detta grundades 1983 då jag såg Moonraker på VHS 10 år gammal. Och vips var James Bond det coolaste som fanns i hela världen.
Rollspelet James Bond var häftigt men det var mycket text på engelska. Jag fattade väl ungefär häften och körde introäventyret solo (det var byggt så). Men poletten föll inte hela vägen ändå. Så jag och min mor undersökte vad som fanns på svenska. I leksaksaffären i Fokus varuhus vid Liseberg fanns det rollspel. Omslaget till Chock fångade mitt intresse - så häftigt och så spännande och så läskigt. Lord Boulton med sin flintlåspistol och en zombiehand.
jag och några vänner spelade mycket Chock med min mamma som Chockmästare (hon var bra!). Därefter blev det inköp av Mutant och min mamma speledde både Järnringen och hela Grå Döden. Jag minns fortfarande gruppens sammansättning - jag hade en ljuddämpad .45 Magnum-pistol och såg ut som Rutger Hauer, polaren Hans var en muterad björn som var inspirerad av Rambo så han hade två stycken M60-kulsprutor och Mattias hade en muterad älg med en Browning M2HB .50 KSP i fast grepp. De grå männen fick det inte lätt. ,-) [och det är intressant att detta minne sitter så starkt, än i dag, nästan 25 år senare]
Utan min tålmodiga och modiga mor skulle jag nog aldrig ha fastnat för rollspelen. Hon vågade låta oss unga grabbar leva ut våra actionfilmsfantasier till fullo inom ramarna för spelets äventyr (men aldrig utanför). Samma underbara kvinna skaffade mig rollspel för C64:an också, helt på eget bevåg (Phantasie II och Questron var de två första digitala rollspelen jag spelade).
Anekdot - Drakar och Demoner skaffade jag inte förrän typ 1988.
Rollspelet James Bond var häftigt men det var mycket text på engelska. Jag fattade väl ungefär häften och körde introäventyret solo (det var byggt så). Men poletten föll inte hela vägen ändå. Så jag och min mor undersökte vad som fanns på svenska. I leksaksaffären i Fokus varuhus vid Liseberg fanns det rollspel. Omslaget till Chock fångade mitt intresse - så häftigt och så spännande och så läskigt. Lord Boulton med sin flintlåspistol och en zombiehand.
jag och några vänner spelade mycket Chock med min mamma som Chockmästare (hon var bra!). Därefter blev det inköp av Mutant och min mamma speledde både Järnringen och hela Grå Döden. Jag minns fortfarande gruppens sammansättning - jag hade en ljuddämpad .45 Magnum-pistol och såg ut som Rutger Hauer, polaren Hans var en muterad björn som var inspirerad av Rambo så han hade två stycken M60-kulsprutor och Mattias hade en muterad älg med en Browning M2HB .50 KSP i fast grepp. De grå männen fick det inte lätt. ,-) [och det är intressant att detta minne sitter så starkt, än i dag, nästan 25 år senare]
Utan min tålmodiga och modiga mor skulle jag nog aldrig ha fastnat för rollspelen. Hon vågade låta oss unga grabbar leva ut våra actionfilmsfantasier till fullo inom ramarna för spelets äventyr (men aldrig utanför). Samma underbara kvinna skaffade mig rollspel för C64:an också, helt på eget bevåg (Phantasie II och Questron var de två första digitala rollspelen jag spelade).
Anekdot - Drakar och Demoner skaffade jag inte förrän typ 1988.