Med anledning av en diskussion som uppstod under rollspel tänkte jag be om era åsikter. Först en snabb genomgång vad Humanity i rollspelet Vampire (old world of darkness) är.
Humanity är den mur som en vampyr omger sig med för att försvara sig mot besten inombords. Ju lägre humanity en vampyr har, ju lättare är det för besten att ta över... Vampyrens personlighet förändras med att humanity sjunker, på så vis att det blir lättare för besten att få inflytande över handlingar. Men det här inflytandet är omärkbart, ingenting som personen själv kan notera, besten är trots allt en del av vampyren. Därför är det viktigt för vampyrer (i camarillan främst) att upprätthålla reglerna. Att ge vika för impulser som rör aggressioner är inte att vara i kontroll av sig själv. Humanity är en ond spiral på många sätt, ju längre ner en vampyr faller, ju lättare blir det att falla djupare. Att falla handlar egentligen om en ökad avtrubbning på förmågan att uppfatta känslospektran och tolka moral och etik. Vampyren är som en soldat som försöker behålla fattningen med krig och död omkring sig.
Det finns två tydliga sätt att hantera Humanity på och då framförallt systemen kring hur humanity tar sig uttryck i spel.
1. Humanity fungerar som en riktlinje för spelarna att agera efter. Mer som ett karaktärsdrag som hjälper spelaren att spela sin karaktär. Det här sättet är bra för att det ger spelarna mycket kontroll och frihet. Det är dåligt för att det innebär att det blir nästan omöjligt att förlora humanity, såvida inte spelaren själv vill det.
2. Humanity är ett strikt regelverk, att bryta mot ett direktiv resulterar genast i att man rullar consience och hoppas på det bästa. Det här sättet är bra för att det ger klara och tydliga direktiv och spelare kan då bestämma sig för att i vissa situationer bryta mot humanity och ta den smällen för att kanske uppnå något med sin handling. Det är dåligt för att det minskar spelarnas möjligheter att agera i givna situationer.
3. Det tredje alternativet är att vi löser det genom diskussion. En spelare beskriver en handling som går utanför ramen av vad humanity normalt tillåter, varpå SL och spelare diskuterar händelsen. Spelaren får motivera de bakomliggande orsakerna till handlingen och spelledaren avgör om den nya informationen räcker för att spelaren ska slippa riskera att förlora Humanity. Det här sättet är bra för att det ger lite frihet till spelaren, samtidigt som regelverkets tydlighet till viss del kvarstår. Det är dåligt för att spelledaren får väldigt stor makt samt att en dispyts upplösning iom "SL's sista ord" kan vara trist och snopet.
Så, vad tycker ni? Vilket sätt är bäst? Finns det fler möjligheter att lösa problemet?
Humanity är den mur som en vampyr omger sig med för att försvara sig mot besten inombords. Ju lägre humanity en vampyr har, ju lättare är det för besten att ta över... Vampyrens personlighet förändras med att humanity sjunker, på så vis att det blir lättare för besten att få inflytande över handlingar. Men det här inflytandet är omärkbart, ingenting som personen själv kan notera, besten är trots allt en del av vampyren. Därför är det viktigt för vampyrer (i camarillan främst) att upprätthålla reglerna. Att ge vika för impulser som rör aggressioner är inte att vara i kontroll av sig själv. Humanity är en ond spiral på många sätt, ju längre ner en vampyr faller, ju lättare blir det att falla djupare. Att falla handlar egentligen om en ökad avtrubbning på förmågan att uppfatta känslospektran och tolka moral och etik. Vampyren är som en soldat som försöker behålla fattningen med krig och död omkring sig.
Det finns två tydliga sätt att hantera Humanity på och då framförallt systemen kring hur humanity tar sig uttryck i spel.
1. Humanity fungerar som en riktlinje för spelarna att agera efter. Mer som ett karaktärsdrag som hjälper spelaren att spela sin karaktär. Det här sättet är bra för att det ger spelarna mycket kontroll och frihet. Det är dåligt för att det innebär att det blir nästan omöjligt att förlora humanity, såvida inte spelaren själv vill det.
2. Humanity är ett strikt regelverk, att bryta mot ett direktiv resulterar genast i att man rullar consience och hoppas på det bästa. Det här sättet är bra för att det ger klara och tydliga direktiv och spelare kan då bestämma sig för att i vissa situationer bryta mot humanity och ta den smällen för att kanske uppnå något med sin handling. Det är dåligt för att det minskar spelarnas möjligheter att agera i givna situationer.
3. Det tredje alternativet är att vi löser det genom diskussion. En spelare beskriver en handling som går utanför ramen av vad humanity normalt tillåter, varpå SL och spelare diskuterar händelsen. Spelaren får motivera de bakomliggande orsakerna till handlingen och spelledaren avgör om den nya informationen räcker för att spelaren ska slippa riskera att förlora Humanity. Det här sättet är bra för att det ger lite frihet till spelaren, samtidigt som regelverkets tydlighet till viss del kvarstår. Det är dåligt för att spelledaren får väldigt stor makt samt att en dispyts upplösning iom "SL's sista ord" kan vara trist och snopet.
Så, vad tycker ni? Vilket sätt är bäst? Finns det fler möjligheter att lösa problemet?
