Re: Rädslan för det okända
Jag håller med om att rädslan för det okända är viktig, men att likställa "det okända" med att "inte veta ett skvatt om vad man har att göra med" håller jag inte med om.
"Det är tråkigt att det i Vampire (eftersom man är så övermäktig) krävs riktigt episka saker för att vara så värst hotfulla."
Jag tycker inte att man är så övermäktig. Man kan ta ett par kulor i magen, man kan läka sina sår på nolltid, man kan öka sina fysiska egenskaper och sedan har man tre poäng att lägga ut på andra förmågor. Sedan har man nackdelar - man bräns till döds i solljus (vilket ger en lång radda nackdelar i samhället man försöker leva i), man kan gå bärsärk vid synen av blod eller springa skrikande ifrån synen av eld, man måste göra någonting minst varje vecka som uppfattas som olagligt. Jag tycker att de kompenserar ut varandra rätt fint. Det beror förstås på vilken nivå man spelar på, men jag utgår från Neonat-nivån som Vampires grundregler börjar på.
"... man behöver ta i med Gehenna"
Jag hoppas av ingen av mina spelare läser det här. Jag skulle aldrig blanda in Gehenna direkt i mina kampanjer, men visioner, drömmar och avspeglingar av det duger fint. Låt spelarna TRO att Gehenna har kört igång. Sprid rykten om uppstigna Antedeluvianer. Ge alla konflikter ett... apokalyptiskt sken. Låt dem SMAKA helvetets eld, men kasta aldrig in dem fullständigt i den.
"Ibland kommer det något som faktiskt kan hota en och då måste SL gripa in och förklara detta för att hela gruppen inte skall bli reducerade en våt fläck..."
Eller så kan man bara skicka iväg dem med lite svåra skador. SL kan "förklara detta" genom en beskrivning av "den råa kraft varelsen utstrålar och de många årtusenden som ligger dolda bakom dess ögon..." Det är samma sak i CoC - SL måste i förväg förklara att man måste springa ifrån alla monster. Många tidiga CoC-äventyr jag har spelat har slutat i våta fläckar därför att spelarna tänkte (ganska logiskt): "Varför skulle han sätta ett sånt monster i vår väg om vi inte hade någon möjlighet att besegra det?"
"Det jag vill ha är sådant som skrämmer spelarna utan att för den skull vara så övermäktigt att de inte har en chans att klara sig. Hur man uppnår denna kombination utan rädslan för det okända förstår jag inte."
Det tar sig ofta formen i Vampire av en farlig gammal blodsugare som blir rollpersonernas motståndare. De kan inte bara SLÅ ner honom, han är för stark och/eller har för mäktiga allierade, så de måste skaffa sig egna allierade eller få honom att inse "the folly of his ways" (ursäkta anglicismen, men jag kom inte på någon bra översättning). Samtidigt är det omöjligt (om man inte gluttar i SLs papper) att veta exakt hur gammal och mäktig han egentligen är. Om inte SL sitter och rapar upp hans statistik så finns det fortfarande okända element.
SL kan dessutom sätta rollpersonerna i konflikt med sammanslutningar av vampyrer (sekter, klaner, kulter, kalla det vad ni vill), och varför skulle spelarna veta någonting om hur de är sammansatta och vilket uttryck de tar sig i just den här kampanjen?
"In Paris, a vampire must be clever for many reasons." - Lestat
än ett eget val.