- I Fem-böcker - äter de. OFTA. I snitt en gång per kapitel i de första 5-6 kapitlen, sedan aningen mindre när handlingen väl börjar komma igång.
- Fem-böcker har också i regel en missförstådd karaktär som huvudpersonerna kommer på kant med för att få lite dynamik/spänning/någonting att hända, oftast tidigt i boken. Den personen visar sig sedan vara helt okej. I första boken är det George, som sedan är typ go to-person för att hamna i konflikt med andra, i regel över hennes hund.
- Barnen/Ungdomarna är de som gör saker - oftast. Det finns en ganska tydlig "vi mot världen"-känsla, och vuxna är oftast i biroller eller skurkarna - de gör väldigt lite. Dock så kommer de in som poliser, eller ibland hinder (i den första Fem-boken beter sig Georges pappa så att man tar sig för pannan, men Fem gör en del saker som är ganska puckade när man tänker efter)
- Mysteriet, som det är, är oftast inte extremt komplicerat. Något konstigt händer där de är och de kopplar ihop saker ganska fort. Fem-böckerna är inte detektivromaner i någon större utsträckning - eftersom de ledtrådar de har leder till nya spår som oftast är utan större blindgångar. Böckerna är mer, ja, äventyrsromaner som fokuserar på att upptäcka.
- Upptäckarandan finner man också med de "exotiska" platser som personerna besöker ('Whoa! En ö! Awesum.').
- Flickorna lagar mat/diskar/gör hushållsbesty. Även pojkflickan George, som vill vara en pojke. Pojkarna verkar i regel vara slashasar utanför mysterielösandet.
- Från den enda Bröderna Hardy-boken jag läst är fokus mycket mer på action - och den verkar mer typiskt "pojkig" med en cliffhanger i slutet av varje kapitel och en aningen tunn handling som dras ut av att, ja, världen är emot dem helt enkelt*. För den delen - de är inte direkt djupa karaktärer, de säger saker och gör mycket. Framförallt gör.
Nekromanti Vanligt i ungdomsäventyr (som Fem)
- Thread starter Max Raven
- Start date
Jag läste en massa Tvillingdetektiverna som liten (mellanstadiet?), men kan inte säga att jag minns så mycket om typiska drag. Or do I...
Tvillingarna (arketypen Busunge) snubblar över något problem. Hubert (arketypen Nörd) hjälper till med akademiska lösningar och får tjejer på halsen som han inte kan hantera (hallååå, nörd).
Tvillingarna (arketypen Busunge) snubblar över något problem. Hubert (arketypen Nörd) hjälper till med akademiska lösningar och får tjejer på halsen som han inte kan hantera (hallååå, nörd).
Rickard
Urverk speldesign
Finns det några direkta arketyper som du har hittat?
/Han som tänkte på nörden som Fluxen nämnde
/Han som tänkte på nörden som Fluxen nämnde
Hm. Tja, jag är lite dåligt bevandrad i de gängse typerna, men det finns några personlighetstyper man känner igen:Han said:
I Fem har vi pojkflickan (George) - som definieras av att hon vill vara en pojke/bättre än pojkar. Beter sig ibland som pojkstereotyp, ibland som flickstereotyp. Det dyker upp en annan precis som George i ett par böcker (Jo) som är "bättre pojkflicka" - typ.
Fem har också pojkarna (stereotypiska pojkar) - de är ganska lika. Julian är äldst och "ledaren" s a s, medan Dick är den yngre av dem två - de är i övrigt ganska lika. Ibland får Dick idéer, ibland Julian.
Ann, som är stereotypisk flicka - rädd för äventyr i regel, yngst, oftast meddragen.
Tim är smart hund. Det är hans grej - hund med nästanpå mänsklig intelligens.
Bröderna Hardy... Eh, det finns ingen större skillnad mellan dem två. Det är större skillnad mellan Dick och Julian i Fem. I vilket fall, de känns mycket som pulp-hjältar, fast aningen yngre, från mitt perspektiv. Har dock inte läst mer än en bok av dem, så...
Sedan finns det andra karaktärer - i Fem har vi Georges föräldrar (Quentin och Fanny). Quentin är typisk "disträ forskare" som underligt nog inte tjänar så mycket. Det blir lite underligare när han i ett par böcker verkar involverad i ingenjörsprojekt (som torde ge hyfsad betalning), men det blir aldrig riktigt tydligt vad han egentligen gör. Fanny är typisk hemmafru.
Skurkarna är... Ja, i regel skurkar. Oftast rena kriminella. Bröderna Hardy hade i boken jag läste hemliga fiendeagenter (med skurkförkortning! (UGLI)) som dessutom stjäl dyrbarheter - lite James Bond (boken släpptes '52) - superklyschonda som dessutom inte är särskilt vettiga (att stjäla dyrbarheter riskerar förstöra ens täckmantel, menar jag). Fems skurkar kidnappar, rånar och viftar med pistoler i stor utsträckning. En enstaka (i Fem gör ett Fynd) försöker lura åt sig dyrbara historiska fynd genom att utnyttja/lura de godtrogna vuxna och tjäna multum på det, men det är den enda jag stött på.
Eftersom böckerna fokuserar på äventyret/upptäckandet/mysteriet så är karaktärerna kanske medvetet lite platta. För Fem t ex finns det en slags introduktion i första boken som antas räcka med minimal påminnelse - men den introduktionen är tämligen minimal. George får mest utrymme - antagligen eftersom hon inte är "typisk tjej/kille". Därmed är hon också den mest utvecklade karaktären i böckerna.
Det är väl en del av det jag stött på.
Somatotyper är en modell för personlighetsdrag kopplat till kroppsform. Används idag av näringsfysiologer och personliga tränare.Max Raven said:Här blev jag f ö nyfiken på vad du har att tillägga?rjonas said:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Somatyper
De fyra temperamenten är en modell för personlighetsdrag kopplad till kroppsvätskor. Användes väl kanske av barberare.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Temperament
I en Cracked-sketch så berättas det att både Ninja Turtles och Sex in The City bygger på de fyra temperamenten.
Själv är jag en flegmatisk mesomorf om jag ska tro modellerna. -Trots att mitt humör passar bättre som ektomorf.
Vetenskapligt rent nys givetvis.
Rickard
Urverk speldesign
Nä, jag tänkte mer på saker som...rjonas said:
Busungen
Nörden
Kufen
Den populära
Den modiga
Atleten (typ sportaren)
/Han som tänkte att de kan vara hjälpsamma som förslag på koncept till rollpersonerna och som tänkte att spelledaren även skulle kunna få konceptförslag till skurkar
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
En annan typisk uppdelning är den som TV Tropes betecknar som Five Man Band. En ledare, en karaktär som fungerar som kontrast till ledaren, en smart karaktär, en stark karaktär och en medlande och moralhöjande karaktär.
anth
Vetefan
En viktig punkt när det gäller den här typen av ungdomsböcker är att de inte innehåller något som ens kommer i närheten av barnförbjudet.
- Inget våld. Möjligtvis kan någon bli nedslagen, eller t.o.m. tappa minnet - men det hör till ovanligheterna. Att någon skulle bli torterad, få men för livet eller dödad finns inte på världskartan.
- Inget snusk. Storken kommer med barn. alla bor i käcka kärnfamiljer. Mamma och Pappa har jobb och ingen missbrukar några droger (möjligtvis kan det finnas någon a-lagare med i någon historia - men då är det mer den romantiska uteliggaren, gud förbjude att nämna något om sprit, fylla eller knark).
- Många av dessa böcker skrevs för mer än 50 år sedan. Femtiotalet eller mellankrigstiden är ideala tidsepoker.
Tänkte bara nämna det om du ska göra rollspel - eftersom det begränsar lite...
- Inget våld. Möjligtvis kan någon bli nedslagen, eller t.o.m. tappa minnet - men det hör till ovanligheterna. Att någon skulle bli torterad, få men för livet eller dödad finns inte på världskartan.
- Inget snusk. Storken kommer med barn. alla bor i käcka kärnfamiljer. Mamma och Pappa har jobb och ingen missbrukar några droger (möjligtvis kan det finnas någon a-lagare med i någon historia - men då är det mer den romantiska uteliggaren, gud förbjude att nämna något om sprit, fylla eller knark).
- Många av dessa böcker skrevs för mer än 50 år sedan. Femtiotalet eller mellankrigstiden är ideala tidsepoker.
Tänkte bara nämna det om du ska göra rollspel - eftersom det begränsar lite...
Bra sagt. Jag kommer ju antagligen nämna sånt här* men det är givetvis upp till spelarna själva hur de vill spela spelet.anth said:
Dock känner jag mig inte bunden till Blytons era - det finns andra inspirationselement, som Goonies, Mystiska Tvåan, o s v. (Grundplanen är allt man behöver för "typiska" ungdomsäventyr i grundbok, kanske i box med tillbehör, och kortare expansioner/äventyr i mindre häften av något slag. Om jag lyckas bli klar med Äventyrssommar så lär någon form av Kalla kårar-expansion dyka upp, i vilket fall.)
*Även om jag inte helt håller med om våld - hotet om våld är väldigt vanligt, för att inte tala om en del farliga situationer. Reglerna ska uppmuntra RP att fly, i vilket fall - har haft lite olika funderingar kring hur där.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Tja, jag lärde mig läsa på 1960-talet och plöjde igenom en hel sådana här historier.anth said:
Blyton skrev flera serier, bland annat en om ett stadsbaserat gäng som kallades "Sju"; i en bok förekom den skumma krogen "Sids sylta", där otäcka typer super. Alkohol framställdes som något farligt.
I en Fem-bok, vars namn har fallit mig ur minnet, finns det tämligen uppenbar barnmisshandel med. Det krävs inte att man anstränger för att förstå hur mycket stryk den stackars flickan (som George räddar) har fått av sin far.
I en annan Fem-bok är de i Cornwall och ser till att flera narkotikasmugglare åker fast.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Den är det.Max Raven said:
Ond bråd död
Swashbuckler
Sju läste jag en enda bok om och den avvek väldigt från tre deckare som jag annars läste. I Sju-boken handlade handlingen nästan enbart om hur de samlade pengar till en hästförening eller nånting sånt. Endast i sista kapitlet dyker hästtjuvarna, som gav namn åt boken,upp. Lite udda dramaturgi kan man tycka.
Tre deckare läste jag mer av men kan bara minnas en av huvudpersonerna, Jupiter, som var nån sorts nörd tror jag. Vill minnas att han var tjock och dyster, men var den smarta i gänget. En udda sak var att huvudpersonerna alltid hälsade på Alfred Hitchcock och berättade om fallet.
De hade även ett hemligt högkvarter på ett skrotupplag. Just hemliga högkvarter kan vara nåt typiskt för genren.
Tre deckare läste jag mer av men kan bara minnas en av huvudpersonerna, Jupiter, som var nån sorts nörd tror jag. Vill minnas att han var tjock och dyster, men var den smarta i gänget. En udda sak var att huvudpersonerna alltid hälsade på Alfred Hitchcock och berättade om fallet.
De hade även ett hemligt högkvarter på ett skrotupplag. Just hemliga högkvarter kan vara nåt typiskt för genren.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Det där minns jag. jag läste en bunt när jag var kring 10.ROLLSPELSDÖDEN said:
Jupiter Jones, nerd med Sherlock Holmes-ambitioner. Sedan var det den sportige Pete och den lätt rörelsehindrade Andy. De löst ibland mysterier som på ytan hade ockult prägel (t.ex. den viskande mumien) men det fanns alltid en rationellt plot bakom. Akademiker var påfallande ofta brottslingar.
Major Boothroyd
Veteran
Tre Deckare bestod av:
Jupiter Jones
Peter Crenshaw
Bob Andrews
Jupiter Jones
Peter Crenshaw
Bob Andrews