Man kan iofs ha tur och träffa så att man vrider sönder en led eller liknande, men det intressantaste är att kunna överföra tillräckligt med kraft för att slå omkull motståndaren så att man kan lirka in en egg i skarvarna i rustningen.
Vill du ha omkull en motståndare så är det mycket enklare att fälla honom än att slå omkull honom. Jag har slagits i rustning och sett en hel del mer av detsamma, men det är sällsynt att jag sett någon ramla och då handlar det mest om att man snubblat. Du behöver otroligt mycket kraft för att slå omkull någon (om denna inte redan är i obalans). Det är inte målet med krossvapen utan målet är att skada direkt.
Det behövs ingen rejäl buckla för att skada innandömet. Ofta behövs ingen buckla överhuvudtaget.
Man bör också ha i åtanke att rustningens tjocklek är varierande. I de svagaste ställena (handskar) kan det röra sig om en halv millimeter plåt som flexar rätt mycket. Jag skulle inte vilja ha handen i plåthandsken när en fet smäll med en stridshammare landar.
Det är bra material i rustningar, i kupade former. Man bucklar inte det i första taget. Prova att buckla (en tom och med toppen avplockad!) brandsläckare med ett motsvarande tillhygge (tex handslägga). Det är inte lätt och då är det ändå skräpstål i brandsläckaren.
Jag har provat med rustningar (av modernt stål) så jag känner inget behov av att ge mig på brandsläckare. Materialet i rustningar är som du säger utmärkt, men lik förbannat så går det att skada innandömet.
Skulle du vilja ha huvudet i brandsläckaren när jag drar till med släggan? Tror du att du klarar dig med ett helt och klart huvud så att du ögonblickligen kan fortsätta att slåss? Eller tror du som jag att du kommer att vara borta åtminstone ett par sekunder så att jag kan ta ner dig på backen och göra slut på dig?
En rustad riddare är en medeltida tank. Han är inte lätt att stoppa.
Nej, han är definitivt inte lätt att stoppa. Jag hoppas jag inte skrev det heller. Men han går att stoppa.
Vi får också se till att inte överdriva riddarens roll eller förmåga vilket jag tycker mig se tendenser till ibland. Det handlar inte om någon modern stridsvagn som rullade igenom infanteri som om de vore tennsoldater.
Sedan är ju frågan hur vettigt en sådan syn är ur rollspelssynpunkt. I en genomsnittslig strid som den brukar se ut skulle en plåtrustning vara lika med osårbarhet.
Jo, men det är ett fel i reglerna och inte i verkligheten. Det finns gott om tekniker mot rustade motståndare. Ingen rustning ger osårbarhet, inte ens mot en obeväpnat motståndare.
Möjligen med ringbrynja, men räkna inte med att stick penetrerar plåt.
Träff på rätt ställe med ett näbbvapen, rondelldolk, etc. kommer att penetrera.
Tester jag gjort med moderna stålhjälmar visade intressant nog att kastspjut är bra på att penetrera stål. Med bra menar jag att 1 kast av 20 gjorde ett hål, resten gled av. Stötte man med spjutet blev resultatet mycket sämre.
. Den andra handen är ett utmärkt vapen i sig, vilket tyvärr de flesta rollspel missar totalt. En fri vänsterhand är väldigt användbar i många lägen.