Nekromanti Var finns skräcken i Vampire?

[Frixeray]

Själv har jag lite svårt att se skräcken i Vampire (tycker dock att det är ett förbannat bra spel, fastän det blir mer humor för oss), men ett tips till skräck kommer ändå:

Ta några som helst ALDRIG spelat eller ens känner till Vampire. Ge inte spelarna några rollformulär utan låt dem bara utforma sina karaktärer med ord (du kan med fördel skapa karaktärerna för eget bruk). De bör vara människor och(/eller?) ovetandes om den dolda världen. Sköt alla tärningsslag själv. Låt RP:na bli jagade och embracade. Låt dem upptäcka vad i helvete det är som händer med dem. Låt dem skrämmas av sig själva. Kan bli snyggt.

Hursomhelst går mycket utav skräcken i Vampire ut på att upptäcka vad som händer med en själv, besten som tar över allt mer etc. Vampire kallas trots allt "A storytellergame of personal horror" (eller nått).

 

[Irratic]

Re: Det enda goda med mig är min självgodhet.

hmmmmmmm! snyggt rising Da capo..

Håller med rising till en viss gräns, detta beror iofs på hur man definierar monster, jag menar en vampyr alà ann Rice är inte direkt skrämmande snarare förförisk, samma sak med de flesta såkallade monster i D&D jag mena ska man skratta ihjäl sig om man såg en ögonbest eller vad, för att få en bra skräck känsla i ett rollspel krävs framförallt tajming från SL & en hel del förberedelser med musik & så i klassisk hitchcock anda bygga upp stämmningen till ett crescendo, har en andekdot från mina barndoms spelar dagar, när vi satt runt ett halvruttet pingisbord i mina förädrars källare och spelade, det var mitt i vinternatten & gruppen hade precis blivit attackerat av något från skuggorna alla satt som på nålatr När helt plötsligt den madrass som va brukade som dörr i källaren ( jag vet låter konstigt) rasade ner på en inte ont anande spelare. Alla höll på att skita ner sig av ren & skär skräck, denna uppbygnad hade tagit mig som SL 4 dagar att bygga upp, & det slutade med att det blve den bästa spelhelgen någonsin,,,
Så skräck skall planeras i hemlighet av SL O för allt i världen ta inte ett monster från mYtologi utan från era förvridna fantasier.

 

[KaGGe]

Re: Hallå där!

Vampire är ett Skräckrollspel.
MEN dom man spelar med måste nästan veta mycket om world of darkness för att kunna skilja på onda och goda "monster", spelar man alltid med samma spelare så är vampire förmodligen det bästa skräckrollspel . , men om man som jag nästan alltid har nya spelare till varje äventyr och en tidsgräns på 3.5 timmar så är nog Call Of Cthulhu det bästa..
i CoC kan man ju hur enkelt som hellst skilja gott från ont =)

 

[Johan K]

Det är vad man gör det till...

Trro att man kan göra Vampire till hr mycket skräck man vill egentligen.. Det är väll lite upp till SL:n..
För min del så tycker jag själva skräcken är i det man inte ser & vad som egentligen döljer sig i det "normala" livet..
Om man skulle spela en vanlig människa & veta att det fanns en hög med vampyerer i staden så skulle man nog vara mer än lovligt rädd...

 

[Irratic]

ok! hmmm!!!!!

kan juh ha något att göra med att man skapar en stämning inget rollspel är mer skräck en mina stortår utan en grupp som kan skapa en gedigen stämning jag menar det mest skrämmande spelet jag vet är D &d mer skräck klarar kjag inte av ...'
¨Se upp för det karate sparkande ankrona & ögonbestarna det är sann skräck det.....

 

[KaGGe]

Re: Det är vad man gör det till...

bli rädd? , man skulle fan inte våga röra en muskel ..,
det dära med blodbehovet är ju något som man kan utnyttja ., . får vampyrer svagare krafter när dom inteh ar druckit blod på ett tag ? ( enligt reglerna alltså ), jag har ju inte alltför stor kunskap om Vampire ( äger endast regelboken + ny.b.n )

 

[Johan K]

Om jag inte missminner mig så..

Hemm, om vampyrer blir svagagre... Tor inte det, har för mig att jag läst att de istället går upp i frenzy & ger sig på närmaste blodbärare eller nått sådant.

 

[KaGGe]

Re: Om jag inte missminner mig så..

Det är ju _nästan_ lika .bra .. får testa det istället

 

[Ghoulz]

Re: Hallå där!

bara för att det står på boken att det är det behövert det ju inte betyda att det är sant...

Eh, nej. Men en subjektiv bedömning utifrån vad spelkonstruktören tänkt förenklar det komplexa arbetet med att ordna genrerna. Om alla bara läser böckerna slipper vi diskussioner i stil med "jag har aldrig blivit rädd när jag spelat vampire, alltså kan det inte vara ett skräckspel" - trots konstruktörernas uppenbara intentioner och ikonografi samt tematiken i spelet. Vi skulle slippa mycket idiotier.

 

[Ghoulz]

Re: Otranto

Efter att ha läst The Castle of Otranto läste jag även en kommentar om boken, som tolkade i princip varenda scen som en metafor för något pornografiskt. Jag fann dock det hela väldigt långsökt.

Vaddå? En jättelik hjälm som faller från himlen! menar du att du inte köper att det är en symbol för det kvinnliga könet?

 

[Ghoulz]

GAH! Jag blir SÅ trött!

Jag blir SÅ trött! Trött! Trött!

Skräck handlade om sex DÅ! Sex var skrämmande DÅ, för DÅ fanns det tabun! Skitsnacket från helvetet grabben!

För det första - sex och skräck är och förblir oskiljaktiga, vare sig det gäller eleganta vampyrer som förför oskulder, utomjordingar som penetrerar och befruktar sina offer, sadomasochistiska läderdemoner från lustfyllda helveten som rekryterar kunskapstörstare eller slashergalningar som slaktar knullande tonåringar. Och ännu modernare vampyrer, såsom Lestat och Loius blir i våra dagar finfina symboler för bisexualitet, droger och kanske till och med AIDS. Tabuna är inte över, utan kanske än mer relevanta i vårt fixerade samhälle.

För det andra - Vampire handlar inte om intriger. Det handlar om besten. Det handlar om att var rädd för sig själv, om att förlora sin identitet och sin existens. Skräcken är inte "därute" som i Lovecrafts verk (också ett ämne för diskussion iofs...). Den är inte ens andra människor, som i kult (även om "vulgärversionen" av kult tycks bli väl mycket monster). Du är själv det stora hotet. De äldstes spel är bara en dyster profetia om vad som kommer återstå då man själv förlorat samvetet och sina sista band till sin mänsklighet. Traditionell skräck? Tja, det är ju inte ett okänt fenomen direkt. Om än i modern tappning, vilket tycks vara precis vad alla vill ha.

Vi kan spela skräckrollspelen på olika sätt, och vi kan diskutera tematiken. Men att kategoriskt avfärda de spel vi inte lyckas skrämma oss själva med som "inte skräck" är fånigt och förefaller aningen ogenomtänkt. Vampire säger sig vara ett skräckspel. Det räcker för mig, oavsett om de berättade historierna "skrämmer mig" eller inte.

 

[Rising]

Nja...

"För det första - sex och skräck är och förblir oskiljaktiga"

Njaee... Hajen? Them? Frankensteins Monster? Cujo? Det blir lite långsökt att koppla till sex i alla skräcksammanhang. Jag tycker Hajen handlar mer om att civilisationen möter en primitiv urkraft på bortaplan och åker på däng, trots att de har en massa teknologi och högt utvecklade hjärnor. Den primitiva hajen visar sig oftast ligga ett steg före människorna.

Men okej, jag håller med dig om typ resten.

/Rising
smög sig bara in för att peka på sexlös skräck, nu smyger han ut igen...

 

[Irratic]

re: Det är vad man gör det till...

Krille du är smått skrämmande håller med dig till fullo men man kan tillägga att i Vampire är skräcken inte den filmiska som många förknippar med skräck utan me den klassiska alà mary shelley eller bram stoker med en mer mänsklig vinkel med rötterna i folklore medan de flesta tycks tro att det ska vara freddy kreuger eller jason hockyfrilla som ska springa runt med en motorsåg o få folk att skratta, den mänskliga skräcken är bra mycket mer skrämmande än den mostruösa.
Det okända skrämmer alltid mer än det okända, jag menar, tänk er en Kenyan i vm i friidrott som kommer vilt skrikande längs inhänganden på heden Götet jiddrandes om ett stort farligt monster under hans trappa, han fick lugnande!!!!! detta monster visade sig vara en vanlig svensk igelkott förstår ni!!!!

 

[Ghoulz]

Re: Nja...

Hajen?

En avlång varelse som simmar omkring i ett djupt hav och som har ett stort gap som sliter folk i stycken? Och du ser inte en historia om undertryckta drifter och kastrationsångest?

Frankensteins Monster?

Okej, du vet att monster kan symbolisera mer "monstruösa" sidor hos människor? vad är det Victor Frankenstein gör? Genom vetenskapliga metoder vill han övervinna "döden" (en fin symbol, minns att fransmännen kallar orgsamen "le petit mort") och skapar därför ett "monster" av "likdelar". Detta monster beter sig djuriskt och orsakar mycket lidande. och dödar slutligen sin skapare. (min vän X'uln vill att jag ska nämna prometheuskopplingen här, så med hans ord: "men det handlar ju också om en nyupptäckt vuxensexualitet och en skräck inför den egna sexualiteten och den sexuella alstringsförmågan.") Så det så. Kan ni tänka er något mer skrämmande?

Them och Cujo orkar jag inte ta itu med just nu, men jag gissar att de inte heller är särskilt svårlösta ur ett analytiskt perspektiv.

 

[Quan'talis]

Re: Otranto

Tja, det verkliga skräckelementet i Otranto är väl inte förvuxna rustningsdelar utan hur långt en i grunden "god" människa är beredd att gå för att få behålla kontrollen över det han betraktar som sin egendom. Manfred ofredar inte Isabella på grund av sexuell attraktion, utan för att han vill ha arvingar, så att slottet Otranto kan stanna i släkten.

"The Castle of Otranto" är inte förträngd sexualitetsskräck, utan feodal fastighetsmäklarskräck.

JPS

 

[Rising]

Ibland är en cigarr bara en cigarr

"En avlång varelse som simmar omkring i ett djupt hav och som har ett stort gap som sliter folk i stycken? Och du ser inte en historia om undertryckta drifter och kastrationsångest?"

Låt mig gissa; när någon förvandlas till en varulv så handlar det egentligen om att han börjar få könshår och en djurisk sexdrift, Cujo handlar om vår elementära önskan om att få ha sex doggystyle, Tandläkaren handlar om fyllning av andra hål än de som sitter i tänderna, Sjätte Sinnet handlar om en pojke som fantiserar om nekrofili, Den Onda Dockan syftar till uppblåsbara dockor och Alienvarelsernas avlånga huvuden är symboler för erigerade penisar, och när en facehugger stoppar ned ett embryo i någons hals så är det en anspelning på att svälja en mans säd (med en mardrömsgraviditet till följd)?

Ibland letar man så mycket att man hittar saker som egentligen inte finns där.

""men det handlar ju också om en nyupptäckt vuxensexualitet och en skräck inför den egna sexualiteten och den sexuella alstringsförmågan.") Så det så. Kan ni tänka er något mer skrämmande?"

Japp. "Mänsklig hybris och respektlöshet inför Gud och naturens lagar bestraffar sig i slutändan." Alltså samma upplägg som i Jurassic Park.

Om man resonerar som du gör så blir ju alla berättelser (även komedier och drama) fulla med sexsymbolik. Den stora luringen som de empatiska huvudpersonerna (empati = symbol för kvinnlighet) iscensätter mot den aukoritära skurken (auktoritet = symbol för manlighet) i "Blåsningen" handlar alltså egentligen om en fejkad orgasm, och "Robocop" (en maskin som liknar en man och ersätter honom för vissa, (okomplicerade och mekaniska) arbeten) är alltså en symbol för dildos, och sensmoralen är att det världen (=kvinnor) behöver är män som kan resonera och tänka som män, men knulla som maskiner (Robocop förlorar ju inte sina mekaniska fördelar när han till slut börjat tänka som sitt gamla, mänskliga jag).

Om man är så sextokig skulle jag vilja säga att allt har med sex att göra, och då är det inte riktigt relevant att referera till sexsymbolik här på skräckforumet. Vi har ju (i så fall) inte mer av den varan än någon annan sorts berättelser.

/Rising
som tycker att sex & skräck är rätt typiskt för Gothlitteraturen, men inte särskilt typisk för andra sorters skräckgenrer.

 

[Ghoulz]

Same shit, different name

feodal fastighetsmäklarskräck = feodal sexualskräck.

Med tanke på tidens sedvanor.

 

[Ghoulz]

Re: ... någon lider av sexualskräck...

Ibland letar man så mycket att man hittar saker som egentligen inte finns där.

"Egentligen" "inte" "finns" "där". Vaddå "egentligen"? Alien t.ex. ren modersskräck. Det är liksom inte min analys ens en gång - jag har en bok av Zizek här någonstans där han gör den analysen mycket snyggt. "Liftaren"? Oidipuskonflikten återupplevd, tyngd av kastrationsångest.

"Mänsklig hybris och respektlöshet inför Gud och naturens lagar bestraffar sig i slutändan."

Intressant. Du pratar alltså om sex?

Om man resonerar som du gör så blir ju alla berättelser (även komedier och drama) fulla med sexsymbolik.

Uhm... ojdå... det hade jag aldrig tänkt på! Fan, det stämmer ju!

Om man är så sextokig skulle jag vilja säga att allt har med sex att göra, och då är det inte riktigt relevant att referera till sexsymbolik här på skräckforumet. Vi har ju (i så fall) inte mer av den varan än någon annan sorts berättelser.

1. Det är intressant att du använder ordet "sextokig". Jag känner inte igen mig, men jag tolkar tidvis världen genom ett psykoanalytiskt perspektiv vilket innebär uttolkningar av libidinösa spänningar. Att leta efter lustmetaforer i narrativ kan vara oerhört givande för analysen.

2. Skräckhistorier innehåller oftare än andra historier en påtaglig, odefinierbar känsla av ångest. Det kan kopplas till mer ickeupplösta psykiska konflikter och trauman vilket gör dem intressantare för analys. Kopplingen lust och skräck är alltså intressantare eftersom spänningen där ökar.

 

[Rising]

...någon leker för mycket med cigarrer...

"Alien t.ex. ren modersskräck. Det är liksom inte min analys ens en gång - jag har en bok av Zizek här någonstans där han gör den analysen mycket snyggt."

Jag har sett en analys som menade att Alien var en feministfilm. Ripley är den tuffa, självständiga kvinnan som hela tiden får rädda en massa odugliga karlar, och hennes nemesis är en typisk "husmoder", alienmamman är ju nöjd med att bara ligga och producera en massa barn.

Här kommer något som är mycket viktigt att förstå: "Analyser är blott analyser". Inte okuvliga fakta, hur mycket man än vurmar för personen bakom analyserna. Zizek bestämmer inte vad aliens står för. Inte Ridley Scott heller. "Författaren är död!" som man brukar säga. Det är du och jag och alla andra i publiken som bestämmer. Ibland är det solklart vad en symbol handlar om, men i de allra flesta fall kan man inte vara så säker. Det är faktiskt fullt möjligt att två analyser kan vara riktiga, även om de motsäger varandra. (Sagan om Ringen sågs ju som en berättelse om kärnvapen och nedrustning av många, och de hade inte fel, det hade inte de andra heller.)

"Intressant. Du pratar alltså om sex?"

Om du tycker sex är "respektlöshet inför naturen" så gör du det på helt fel sätt. :^) (eller kanske helt rätt? Jag dömer ingen...). Det är världens mest naturliga sak. Frankenstein och Jurassic Park handlar om människor som slutar vara naturliga. Naturen dömde ut dinosaurierna, därför agerar alltså människan onaturligt (i strid mot Gud, om du så vill) om hon föder upp dinosaurier på nytt. Det är den gamla sagan om Ikaros på nytt. (Låt mig gissa; du tycker Ikaros också handlar om sex, right?)

"Att leta efter lustmetaforer i narrativ kan vara oerhört givande för analysen."

...och oerhört fjärmande från användbara resultat. Såsom all psykoanalys. Fråga Dora, till exempel.

"Kopplingen lust och skräck är alltså intressantare eftersom spänningen där ökar."

Hey, jag håller med om att det är ett effektivt verktyg, men när man börjar leta efter sexanspelningar i alla skräcksammanhang tycker jag att man är ute och cyklar. Då måste man ha tagit lika mycket koks som Freud om det skall verka gångbart till slut. Dracula=typisk sexskräck. Gremlins=något annat. (=respektlöshet inför naturen, (återigen!))

/Rising

 

[Troberg]

Re: Nja...

En avlång varelse som simmar omkring i ett djupt hav och som har ett stort gap som sliter folk i stycken? Och du ser inte en historia om undertryckta drifter och kastrationsångest?

Det enda hajen har med sex att göra är nån opåkallad nakenscen. I övrigt är den en traditionell monsterfilm, på samma sätt som Godzilla, The Crawling Eye och en hel packe MST3k.

Okej, du vet att monster kan symbolisera mer "monstruösa" sidor hos människor? vad är det Victor Frankenstein gör? Genom vetenskapliga metoder vill han övervinna "döden" (en fin symbol, minns att fransmännen kallar orgsamen "le petit mort") och skapar därför ett "monster" av "likdelar". Detta monster beter sig djuriskt och orsakar mycket lidande. och dödar slutligen sin skapare. (min vän X'uln vill att jag ska nämna prometheuskopplingen här, så med hans ord: "men det handlar ju också om en nyupptäckt vuxensexualitet och en skräck inför den egna sexualiteten och den sexuella alstringsförmågan.")

Även här är din tolkning off. För att en tolkning ska vara någotsånär så måste den ha en chans att uppfattas av betraktaren. Hur många tror du uppfattar din tolkning av Frankenstein?

Det finns hela kategorier skräckfilmer som är baserade i andra känslor. Ett populärt tema i amerikansk film är kommunistskräck. Vi har rena monsterfilmer. Och så vidare.

Tänk på att ibland hittar man det man letar efter även om det inte finns där om man letar tillräckligt mycket. Leta efter huvudtemat, inte något undertema som ligger tolv platser bak (och det är inte en sexuell anspelning att 12 är 6*2).

(Trodde aldrig att jag skulle behöva argumentera för det här. Det var jag som klassificerade tennis som rituell fallosdyrkan!)