Nekromanti Varför det är jobbigt att ta fel på kön

[God45]

Wow, den här tråden tog fart när jag var borta. Dags att svara på mycket sammtidigt.

och det var bara en sak som gällde vid den personen spelbord, inte något som jag tog att gälla en uppmaning till alla i hela världen att göra så.

Det var jag och det gällde till och med bara mitt nuvarande Pathfinder spel (även om jag använt regeln tidigare). Anledningarna till detta var:

1. Jag glömmer karaktärens kön vilket även andra spelare och den som spelar en karaktär av motsatt kön gör.

2. Det är ett politiskt spel så vem som kan gifta sig med vem är viktigt och vem som är gravid med vem också.

Jo. Samma här! men hade iofs varit en minnsvärd upplevelse!

"Jag är kvinna din idiot! se mig inte för könet jag är i verkligeheten! Se min karaktär!!! Jag är kvinna och jag har RAKT HÅR!!! Inte lockigt! Kvinna med RAKT HÅR hur svårt ska det vara å förstå!!!!"

Det är ganska satans svårt, speciellt vid en one-shot. Hade den här personen rollspelat bättre, hade det hjälpt? Tveksamt. Hur ska man göra? En rolig röst som är mörkare eller ljusare?

Så om man tvunget ska vara göra det svårare för en annan spelare behöver man åtminstone inte bli sur som den här personen verkar blivit.

Alltså jag har väl haft liknande upplevelse men det var en "kompis" eller "idiot" hur man vill benämna det som jag spelade med som ALLTID skulle spela kvinnliga karaktärer. Men han spelade dem typ som om de var strippor eller porrskådisar å typ bara skulle ha stora vapen och små kläder och tja. Vi försökte spela Eon liksom! Det blev bara pajas av allt. De gånger han spelade manliga rollpersoner så gick det bättre för då blev han inte så överdriven.

Jag hade i och för sig en kvinnlig spelare som spelade en manlig karaktär som var världens värsta mansgris som låg med allt som rörde sig och låg med npcers systrar bara för att jävlas med dem. Det var rätt underhållande, speciellt när hon försökte ragga på vampyrerna

Vad som slår mig när jag läser om såna regler/sociala kontrakt är: hur löser man ifall någon identifierar sig med ett kön som SL/övriga inte uppfattar att den personen tillhör?

Personen får spela könet hen identifierar sig som. Det är väll inget problem? Då är jag ju van vid att kalla/se personen för det hen vill bli kallad/sedd för.

klart att det är OK att spela ett annat kön. Det gör ju folk hela tiden, i synnerhet sen WoW kom och killar började spela tjejer på allvar. Däremot tror jag satt det är ovanligare att tjejer spelar killar, men det är bara en gissning.

I tredje persons rpg:n spelar jag ofta tjejer. Ska jag stirra på en röv i 50 timmar kan det ju åtminstone vara en snygg röv.

 

[krank]

Ska jag stirra på en röv i 50 timmar kan det ju åtminstone vara en snygg röv.

Mmmmm, sexistisk objektifiering i form av "Humor"... Classy!

 

[God45]

Ska jag stirra på en röv i 50 timmar kan det ju åtminstone vara en snygg röv.

Mmmmm, sexistisk objektifiering i form av "Humor"... Classy!

1. Tjejerna kan titta på killarna, det går åt båda hållen.

2. Det var ett roligt skämt

 

[Recca]

att fjolliga män skulle vara de minst respekterade är en överdrift. De är ju fortfarande män. Och ofta framgångsrika och välavlönade. Bra jobb, lägenheter i bra lägen etc.

Det finns grupper som är betydligt mindre respekterade. Typ frånskilda, arbetslösa, kedjerökand och överviktiga medelålders kvinnor i betongförort. För att ta extremen.

För att vara män menar jag. Inom den manliga kategorin, dvs.

Jag vet inte riktigt, jag. Om man ska porträttera en stereotyp manlig loser är det väl sällan fjollighet man tar fasta på, utan snarare traditionellt manliga arbetarklass-turned-arbestlösattribut: låg utbildning, kasst socialt nätverk, kass hygien och allmän sunkighet, fördomar mot kvinnor/invandrare/homosexuella, riskbeteende för spel- och alkoholmissbruk, etc.

Men ska man porträttera en stereotyp manlig loser så faller ju fjollighet bort redan vid "stereotyp manlig".

 

[Möller]

Jag håller helt med i analysen att variabeln kön stoppas in i precis allt, även där den kanske egentligen inte betyder något.

Men jag vet inte om jag håller med om rest. Okej, jag hävdar inte att det inte finns någon som tycker det är jobbigt att ta fel på kön vid spelbordet. Men det är ett problem jag inte stött på.

Att glömma ens medspelares rollpersoner, och för den delen ens egna rollperson, tror jag är oerhört vanligt. Känns lite märkligt för mig att bli upprörd över det, åtminstone innan felet påtalats ett halvdussin gånger. Men visst, det kan vara annorlunda för andra.

Du nämner också när det går åt andra håller, att jag skulle referera till krank själv som kvinna när han spelar kvinna. Okej, där kan jag se ett visst problem. Men samtidigt går det att vända på det - att jag (för tillfället) ser krank som något han inte är innebär ju att krank spelar sin roll otroligt bra. Det är nästan beröm.

Oavsett problem eller inte är namnlappar skitbra.

 

[anth]

IRL tycker jag att det är jättepinsamt att ta fel på en sak om en person avsett vad man tar fel om).

Tänk er själva att ni går på födelsedagsfest, räcker fram presenten och personen säger:
"Det är inte jag som fyller år, födelsedagsbarnet står där borta."
Då vill man bara sjunka genom jorden.

Hur pinsamt det är beror på hur självklart faktumet är som man tar fel på.
Och i vårt samhälle behöver man normalt en bråkdels sekund att könsbestämma en annan människa man möter - därför är det jättepinsamt att ta fel på kön (även om vissa människor kan se androgyna ut).

På nätet däremot är det inte alls lika pinsamt att ta fel på kön - eftersom vi använder syn och hörsel för att könsbestämma någon.
Det händer mig titt som tätt - och är egentligen den ENDA gång som jag funderar på att börja använda det nya pronomet "hen".

I rollspel - är det inte alls pinsamt att ta fel på kön.
Däremot kan det vara irriterande - framför allt i de fall som killar spelar tjejer, tjejer spelar killar och folk växlar mellan in character och out of character och man inte har en aning om de refererar till rollperson eller spelare när de säger han/hon.

 

[Genesis]

Jag säger som många andra: Jag har aldrig upplevt att folk tagit illa upp när man tar fel på rollpersonens kön. Det händer ju stup i kvarten. Jag spelar ofta kvinnliga rollpersoner eftersom jag inte har någon egentlig preferens och ofta lirar med andra män som väljer manliga rollpersoner, så jag spelar kvinna för att ge lite variation.

I Utpost funkar det så att man gör rollpersoner först och sedan väljer man vilken man vill spela. Jag har aldrig tänkt på att det kunde vara ett problem, men på LinCon var det en grupp som tog upp att då kanske en rollperson man är intresserad av att spela har ett kön man inte vill gestalta. I nästa grupp frågade jag hur de ville ha det och de föredrog att välja rollpersoner innan könet är bestämt.

 

[Robban]

Jag har för mig att karaktärerna till GothCons Coriolis-scenario var könlösa, men rätta mig gärna om jag har fel.

 

[Rymdhamster]

Alltså, jag tycker alltid det är jobbigt att glömma bort de "uppenbara" grejerna angående andras karaktärer. Därför ser jag alltid till att skriva upp en lista vid presentationen där jag skriver rollpersonernas namn, yrke och kön (det känns för mig som de tre viktigaste beskrivningarna som påverkar vad man kallar dem under spelets gång: Jag frågar X om HEN vet hur man sätter upp fällor för att HEN är ranger.

Jag skriver gärna upp dessa kortfattade beskrivningar i den ordning som folk sitter runt bordet för att snabbt kunna kolla upp vad "rollpersonen vars spelare sitter till höger om mig heter".

It's good shit! Sparar mycket förvirring och ihopblanding. Och har man de tre detaljerna om en karaktär är det mycket lättare för mig att komma ihåg resten av beskrivningen också.

 

[chrull]

Misstar du Chrulls kön i verkligheten ses det som ett större socialt misstag än om du misstar hans yrke. För att kön är en identitetsgrundade faktor vårt samhälle ser som viktigare.

Nä, chrull kommer bara anta att du är ytterligare ett misogynt och homofobiskt pucko som tror att stil och smak är samma sak som bögigt, och att bögigt är samma sak som att inte vara "en riktigt man" och att det är samma sak som att vara kvinna, vilket i sin tur är klart sämre än att vara man.
Det händer ju dagligen.

 

[Totte]

Vi har en kampanj i Hârnmaster där det finns en kvinnlig karaktär spelad av en manlig spelare. Trots att vi spelat många sessioner låter vi som Brians mamma i Life of Brian fast tvärt om mest hela tiden.

Han han hon hon hon....

 

[Man Mountainman]

I vårt samhälle är kön en identitetsgrundande faktor. Identitetsgrundade faktorer är de faktorer samhället förväntar sig att man ska tolka och basera sin och andras identitet kring.

Det är mer än bara så. Den sexuella skillnaden, könsdimorfismen, är en av kanske bara tre axlar som allt mänskligt beteende kretsar kring (tillsammans med, låt säga, mat och våld). Att bortse från den är att stympa människors psykologiska verklighet i grunden.

Jag köper inte riktigt föreställningen att det skulle vara progressivt att betrakta könet (på rollpersonen) som ett slags utsmyckning utan större betydelse. Det kan det kanske vara om det utförs medvetet och med något slags analys i ryggen. Men i många fall riskerar det att helt enkelt spegla en verklighet som är manligt homosocial. Könet antas sakna betydelse eftersom även kvinnorna antas vara "män", och i allt väsentligt leva upp till en manlig maktfantasi. Det lämnar alla könsmaktsstrukturer intakta, men med det helt igenom estetiska tillägget att vissa "män" är "kvinnor".

Att bortse från kön är provocerande eftersom många av oss har en djupt rotad misstanke att kön inte är något man kan bortse ifrån -- att varje försök att göra detta döljer ett försök att bortse från den verkliga konflikt som ligger i kvinnlig underordning.

 

[Recca]

I vårt samhälle är kön en identitetsgrundande faktor. Identitetsgrundade faktorer är de faktorer samhället förväntar sig att man ska tolka och basera sin och andras identitet kring.

Det är mer än bara så. Den sexuella skillnaden, könsdimorfismen, är en av kanske bara tre axlar som allt mänskligt beteende kretsar kring (tillsammans med, låt säga, mat och våld). Att bortse från den är att stympa människors psykologiska verklighet i grunden.

Jag köper inte riktigt föreställningen att det skulle vara progressivt att betrakta könet (på rollpersonen) som ett slags utsmyckning utan större betydelse. Det kan det kanske vara om det utförs medvetet och med något slags analys i ryggen. Men i många fall riskerar det att helt enkelt spegla en verklighet som är manligt homosocial. Könet antas sakna betydelse eftersom även kvinnorna antas vara "män", och i allt väsentligt leva upp till en manlig maktfantasi. Det lämnar alla könsmaktsstrukturer intakta, men med det helt igenom estetiska tillägget att vissa "män" är "kvinnor".

Att bortse från kön är provocerande eftersom många av oss har en djupt rotad misstanke att kön inte är något man kan bortse ifrån -- att varje försök att göra detta döljer ett försök att bortse från den verkliga konflikt som ligger i kvinnlig underordning.

Nu ställs grejer på ända här i min tankesmedja så jag säger som Magnus Seter: "Ditt senaste inlägg var tankeväckande. Gör inte om det!"

 

[anth]

I vårt samhälle är kön en identitetsgrundande faktor. Identitetsgrundade faktorer är de faktorer samhället förväntar sig att man ska tolka och basera sin och andras identitet kring.

Det är mer än bara så. Den sexuella skillnaden, könsdimorfismen, är en av kanske bara tre axlar som allt mänskligt beteende kretsar kring (tillsammans med, låt säga, mat och våld). Att bortse från den är att stympa människors psykologiska verklighet i grunden.

Jag köper inte riktigt föreställningen att det skulle vara progressivt att betrakta könet (på rollpersonen) som ett slags utsmyckning utan större betydelse. Det kan det kanske vara om det utförs medvetet och med något slags analys i ryggen. Men i många fall riskerar det att helt enkelt spegla en verklighet som är manligt homosocial. Könet antas sakna betydelse eftersom även kvinnorna antas vara "män", och i allt väsentligt leva upp till en manlig maktfantasi. Det lämnar alla könsmaktsstrukturer intakta, men med det helt igenom estetiska tillägget att vissa "män" är "kvinnor".

Att bortse från kön är provocerande eftersom många av oss har en djupt rotad misstanke att kön inte är något man kan bortse ifrån -- att varje försök att göra detta döljer ett försök att bortse från den verkliga konflikt som ligger i kvinnlig underordning.

Som andra sagt så var det mycket tankeväckande inlägg.
Men jag undrar en sak.
För mig är det lika jobbigt att ta fel när en tjej spelar en kille som när en kille spelar en tjej.
Borde inte graden av jobbighet vara olika stor om detta berodde på att man undermedvetet anser att män står över kvinnor?

 

[StreetBushido_UBBT]

Det här påminner mig om varför jag återkommer till Rollspel.nu då och då.

Den här tråden känns för mig för bisarr för att inte på något vis delta i.

Till att börja med förstår jag inte riktig utgångspunkten. Jag tror dock att det handlar om när diverse sociala aspekter ur verkligheten börjar läcka in i rollspelandet? Exempelvis då att det är en seriös tabbe att ta fel på en persons kön i verkligheten, och att det då är jobbigt att göra det i rollspelet också?

I min spelgrupp har jag en spelare (man) som gör kvinnliga karaktärer varannan gång, och hittills har det inte varit något problem. Det har helt enkelt aldrig blivit en stor grej. Det enda som kom upp en gång var när han hade en karaktär som kunde hantera två vapen, och jag som SL var (tyvärr) tvungen att fråga karaktärens byststorlek helt enkelt för att se om det var praktiskt för karaktären att dra två vapen i kors samtidigt. Innan dess hade det inte ens kommit upp som samtalsämne.

Rollspelandet är (väl?) något vi gör för nöjets skull. Att bli alldeles upprörd över misstag kring en fiktiv individs kön känns att ta i lite i överkant.

Nu tänker jag dock luta mig tillbaka och fortsätta observera den här diskussionen! Det är seriöst intressanta och underhållande grejer det här!

 

[Recca]

och jag som SL var (tyvärr) tvungen att fråga karaktärens byststorlek helt enkelt för att se om det var praktiskt för karaktären att dra två vapen i kors samtidigt.

Om min SL ställde den frågan skulle jag seriöst ta illa upp.

 

[Dante]

Det enda som kom upp en gång var när han hade en karaktär som kunde hantera två vapen, och jag som SL var (tyvärr) tvungen att fråga karaktärens byststorlek helt enkelt för att se om det var praktiskt för karaktären att dra två vapen i kors samtidigt.

Jag hade nog bara förutsatt att det i rollpersonens träning ingick att inte skära av sig brösten. Men alla är som tur inte som jag.

 

[Poseur]

och jag som SL var (tyvärr) tvungen att fråga karaktärens byststorlek helt enkelt för att se om det var praktiskt för karaktären att dra två vapen i kors samtidigt.

Om min SL ställde den frågan skulle jag seriöst ta illa upp.

Du är definitivt inte ensam!

 

[Radioaktiv]

I min spelgrupp har jag en spelare (man) som gör kvinnliga karaktärer varannan gång, och hittills har det inte varit något problem. Det har helt enkelt aldrig blivit en stor grej. Det enda som kom upp en gång var när han hade en karaktär som kunde hantera två vapen, och jag som SL var (tyvärr) tvungen att fråga karaktärens byststorlek helt enkelt för att se om det var praktiskt för karaktären att dra två vapen i kors samtidigt. Innan dess hade det inte ens kommit upp som samtalsämne.

 

[Troberg]

Det enda som kom upp en gång var när han hade en karaktär som kunde hantera två vapen, och jag som SL var (tyvärr) tvungen att fråga karaktärens byststorlek helt enkelt för att se om det var praktiskt för karaktären att dra två vapen i kors samtidigt.

Jag hade nog bara förutsatt att det i rollpersonens träning ingick att inte skära av sig brösten. Men alla är som tur inte som jag.

Och om det inte ingick i träningen så skulle problemet med att de var ivägen när man drog vapen ganska fort vara löst (såvida man inte tänker plocka upp vapnet från marken)...