Nekromanti Varför halv-alver är coola

[God45]

Jag kommer vara med och spela i Bassejrs Fantasy! Play-by-post spel framåt och har för detta spel bestämmt mig för att spela en halv-alv.

Jag har aldrig tidigare spelat en halv-alv och har ärligt talat inte gillat dem särskilt mycket. Vill jag spela låg fantasy eller historier där man ska identifiera sig med karaktärerna föredrar jag mäniskor. Vill man ha någonting som man inte kan identifiera sig med och som kan vara både förundrande eller skrämande så kör man riktiga alver. Varför ha ett mellanting?

I bästa fall är halv-alverna aningen mer ghetto alver som Elrond och i värsta fall gnäller de över hur utstötta och missförståda de är.

Men sedan kom jag att tänka på en sak. Halv-alver är nästan alltid rangers i D&D och andra rollspel. Rangers är en klass som är definierade av sin "favored enemy" som gör att de slåss bättre mot en viss grupp av varelser eftersom de hatar den typen av varelse. Alltså är halv-alver rasister! Men är inte det märkligt? De är inte ens en egen ras. Från detta kom min ide för vad som definierar halv-alverna. Att de är precis mellan alver och mäniskor gör dem galna!

I fiction är människor alltid mindre svarta/vita i hur de är än de andra raserna. Mänskliga karaktärer velar fram och tillbaka och våndas över sina beslut. De är sällan helt goda eller helt onda och när de är det är den intressanta historien varför de blev så. Alver å sin sida är alltid goda och utan tveksamheter eller interna strider. Ända tills de blir onda och då blir de riktigt, riktigt onda. Drow style med bytad hudfärg och hela köret.

Halv-alverna har fått det värsta från båda sidorna. De kan inte ligga i mitten, de är antingen goda eller onda. Hedervärda eller uslingar. Moraliskt svarta eller vita. Men sammtidigt har de alla kvalen och kamperna som människorna lider av. De ifråga sätter sig själva, de förändras av vad de ser och av vad de hör. Men detta är ingen gradvis process som hos mänsikor, när de får en inre konflikt slår de rakt över från goda till onda eller tvärtom. Kanske bara när det kommer till saken de har en inre stridighet över. Detta leder till att halv-alver kan vara glada, trevliga och goda personer ända tills de ser en ork. Men när de ser den där orken slår de över till full mordisk vrede och börjar använda svartalvs metoder.

Tycker ni det här verkar vara är ett intressant sätt att spela halv-alver på? Har ni några tankar på hur man kan förbättra konceptet? Eller har ni något annat sätt som ni brukar köra halv-alver på? Jag är nyfiken på hur ni brukar göra.

 

[Laowai]

ooh, detta var jävligt coolt plus, stämmer ju sjukt väl in på hur Wernner är som person egentligen. Eller ja, han är väl inte ond as such, men världen är ju rätt lätt att bena ur för honom.

Wernners enda frågetecken är ju Thagrim, och den fisken lär ju Wernner bena ur om det så är det sista han gör liksom

Edit: Lär fundera vidare på konceptet imorn. Det är jävligt intressant imo.

Edit 2: Men kan det inte vara så för alla raser? typ halvorcher och så också, bara att iom orchernas i övrigt dåliga rykte brukar alla halvorcher anses brås på sina hemska föräldrar, men de är i själva verket typ lika 50/50 som halvalverna?

 

[God45]

Edit 2: Men kan det inte vara så för alla raser? typ halvorcher och så också, bara att iom orchernas i övrigt dåliga rykte brukar alla halvorcher anses brås på sina hemska föräldrar, men de är i själva verket typ lika 50/50 som halvalverna?

Jag tänker att halv-orkerna är precis lika 50/50 som halv-alverna men på ett helt annat sätt. Alverna representerar absoluta värden på en moralisk nivå medan orker representerar en frånvarao av moral.

(Låt oss glömma de världar där orkerna är korrumperade alver för en sekund, de förstör mitt resenomang )

Orkerna är våldsamma och de dödar folk. Men för det mesta mördar de inte. Vad är skillnaden? Mord kräver ett moraliskt resenomang och förmågan att förstå sina handlingar på ett moraliskt plan. En haj mördar inte när den dödar och äter en människa. Hajen agerar bara på instinkt, hajar dödar och äter andra varelser. Det är samma med orker.

Jag säger inte att orkerna är för dumma för att förstå konceptet "mord", det är bara att de inte ser det på samma sätt. Orker har inget samvete och ingen inbyggd moral vilket gör att våld är den naturliga responsen i vissa situationer. Att må dåligt över att ha dödat någon vore som att må dåligt över att andas, det är ett främande koncept. Det är därför orkerna är så skrämande som fiender i fantasy, de tvekar inte att döda dig efter som de inte tillskriver andras liv något värde. Orker är alltså amoraliska. De agerar på instinkt och instinkt kan inte bedömas moraliskt. Orker kan dock ha en etik så som yttre hederkoder och liknande men det handlar mer om skam från gruppen än om skuld som man känner innom sig.

Halv-orker? De har fått det värsta och det bästa av båda världarna. En halv-ork förstår instinktivt moral på samma sätt som en människa gör det. Vissa saker känns rätt och vissa saker känns fel. En halv-ork mår alltså dåligt av skuldkännslor. Men en halv-ork kan också känna saker som skadeglädje eller sadistisk njutning, koncept som är helt främmande, och antagligen ganska äckliga, för en ork. Halv-orken har ätit av äpplet och fått mäniskans förståelse om gott och ont.

Men detta i sig är inte problemet. Problemet är att halv-orken fortfarande har kvar alla ork instinkterna. Instinkter som inte har slöats eller saktats ner ett enda dugg. Detta innebär att en halv-ork kommer mörda, våldta och begå andra illdåd pågrund av instinkterna. Men eftersom halv-orken förstår att dessa saker är fel så är det plötsligt brott och inte bara naturliga beteenden som när en full ork gör exakt samma saker. Halv-orker är alltså födda fördömda, födda till att vara syndare.

Så halv-alvens centrala konflikt är sökandet efter en inre frid som inte finns eller att acceptera en extrem position för att överleva. Halv-orkens centrala konflikt är däremot att antingen accepteran sina synder i ett dömt försök att bli som en sann ork eller att söka förlåtelse trots att man vet att man kommer begå fler synder.

Det är så jag ser på det i alla fall.

 

[Arfert]

Vad är det där för mellanmjölks-orker?

Orker ska vara förvrida mördare, skapade av en ond gud/demon/whatever. Som den onta guderns vertyg att sprida föröderlse. Älska det fula, giftiga, livlösa. Och de dödar inte bara, de är ena jävlar på att orsaka smärta, länge, för deras nöjes skull. Slutligen äter de upp sina offer.

Orker dumma? Nej. Listiga och kapabla. Fyllda av en ond intelligens. Skapare av effektiva dödsmaskiner.

 

[Recca]

Halv-alverna har fått det värsta från båda sidorna. De kan inte ligga i mitten, de är antingen goda eller onda. Hedervärda eller uslingar. Moraliskt svarta eller vita. Men sammtidigt har de alla kvalen och kamperna som människorna lider av. De ifråga sätter sig själva, de förändras av vad de ser och av vad de hör. Men detta är ingen gradvis process som hos mänsikor, när de får en inre konflikt slår de rakt över från goda till onda eller tvärtom. Kanske bara när det kommer till saken de har en inre stridighet över. Detta leder till att halv-alver kan vara glada, trevliga och goda personer ända tills de ser en ork. Men när de ser den där orken slår de över till full mordisk vrede och börjar använda svartalvs metoder.

Tycker ni det här verkar vara är ett intressant sätt att spela halv-alver på? Har ni några tankar på hur man kan förbättra konceptet? Eller har ni något annat sätt som ni brukar köra halv-alver på? Jag är nyfiken på hur ni brukar göra.

Varför inte vara lite rasist mot dina föräldra-släkten istället och tycka att halvalver har det bästa från två genetiska uppsättningar? Du är evolutionen, den perfekta varelsen, din borde vara framtidens vision. Du känner också en enorm ambition att visa alla andra att du är bäst och farligast.

Det senare är en anledning till att du har en beef med orken; du ser honom som ditt test, din absoluta tröskel. När du besegrat din fiende har du uppnått någonting varaktigt och hållbart, den perfekta stridsmaskinen.

 

[Recca]

Halv-orker? De har fått det värsta och det bästa av båda världarna. En halv-ork förstår instinktivt moral på samma sätt som en människa gör det. Vissa saker känns rätt och vissa saker känns fel. En halv-ork mår alltså dåligt av skuldkännslor. Men en halv-ork kan också känna saker som skadeglädje eller sadistisk njutning, koncept som är helt främmande, och antagligen ganska äckliga, för en ork. Halv-orken har ätit av äpplet och fått mäniskans förståelse om gott och ont.

Men detta i sig är inte problemet. Problemet är att halv-orken fortfarande har kvar alla ork instinkterna. Instinkter som inte har slöats eller saktats ner ett enda dugg. Detta innebär att en halv-ork kommer mörda, våldta och begå andra illdåd pågrund av instinkterna. Men eftersom halv-orken förstår att dessa saker är fel så är det plötsligt brott och inte bara naturliga beteenden som när en full ork gör exakt samma saker. Halv-orker är alltså födda fördömda, födda till att vara syndare.

Så halv-alvens centrala konflikt är sökandet efter en inre frid som inte finns eller att acceptera en extrem position för att överleva. Halv-orkens centrala konflikt är däremot att antingen accepteran sina synder i ett dömt försök att bli som en sann ork eller att söka förlåtelse trots att man vet att man kommer begå fler synder.

Det är så jag ser på det i alla fall.

Nä nä. Jag vill inte spela en karaktär fullständigt låst inom ramarna av dess genetiska förutsättningar. Jag vill spela en karaktär vars uppfostran påverkat dennes utveckling - något annat känns som att man tar ett coolt koncept och sen trycker in det i en jättesmal modell som inte tillåter variation. Och vips så har man en svart-vit värld där orker är onda, alver är goda och människor har potential att välja vilket som.

Jag ser inte alls min karaktär som det här fast det karaktärskoncept du presenterar är jättecoolt verkligen - till en helt annan karaktär än den jag spelar - och således kan jag inte riktigt gilla konceptet eftersom det de facto skulle låsa mig vid en viss typ av rollperson. Sen så gillar jag av principskäl inte att se alla halv-orker/orker/alver/dvärgar som summan av sina genetiska förutsättningar. Vad hände med individualiteten och socialiseringen - learn by experience - nej? Inget sånt?

Jag tror på ett mellanting där vi tillåter att genetiken påverkar forutsättningarna men inte tvingar till ett beteende...

Jag kan tänka mig att ta ett par tips från ditt förslag och använda mig av. T.ex. vill jag att min karaktär har en lite naiv uppfattning av moral. "Du retade mig så nu måste jag slita av dina öron."

Jag har ingen lust att hon ska vilja våldta folk kring sig... Hon är mer typen som för att imponera på en pojke skulle klättra upp högt på ett hustak och sedan skjuta prick på stadsvaktens sköldar.

Typ, impulsiv, vild, brås på sin far, ettrig och dumdristig.

 

[Recca]

Vad är det där för mellanmjölks-orker?

Orker ska vara förvrida mördare, skapade av en ond gud/demon/whatever. Som den onta guderns vertyg att sprida föröderlse. Älska det fula, giftiga, livlösa. Och de dödar inte bara, de är ena jävlar på att orsaka smärta, länge, för deras nöjes skull. Slutligen äter de upp sina offer.

Orker dumma? Nej. Listiga och kapabla. Fyllda av en ond intelligens. Skapare av effektiva dödsmaskiner.

Men nu är det ju en spelare som kör en ork och då funkar inte det där.

 

[Cybot]

Vad är det där för mellanmjölks-orker?

Orker ska vara förvrida mördare, skapade av en ond gud/demon/whatever. Som den onta guderns vertyg att sprida föröderlse. Älska det fula, giftiga, livlösa. Och de dödar inte bara, de är ena jävlar på att orsaka smärta, länge, för deras nöjes skull. Slutligen äter de upp sina offer.

Orker dumma? Nej. Listiga och kapabla. Fyllda av en ond intelligens. Skapare av effektiva dödsmaskiner.

Men nu är det ju en spelare som kör en ork och då funkar inte det där.

Varför inte? Titta t.ex. på Prince of Nothing där man har Cnaiür urs Skiötha, en scylvendibarbar. Scylvendi är typ som europas bild av mongolerna, fast värre.

Det enda som behövs är att din valde psykopat är en högfunktionell sådan. Mord, förstörelse och andra hemskheter görs inte urskilningslöst och utan tajming. Men det är dock något som han strävar efter och knappast nekar sig själv när det ges tillfälle.
Gott om möjligheter för seriös value dissonance.

 

[Recca]

Vad är det där för mellanmjölks-orker?

Orker ska vara förvrida mördare, skapade av en ond gud/demon/whatever. Som den onta guderns vertyg att sprida föröderlse. Älska det fula, giftiga, livlösa. Och de dödar inte bara, de är ena jävlar på att orsaka smärta, länge, för deras nöjes skull. Slutligen äter de upp sina offer.

Orker dumma? Nej. Listiga och kapabla. Fyllda av en ond intelligens. Skapare av effektiva dödsmaskiner.

Men nu är det ju en spelare som kör en ork och då funkar inte det där.

Varför inte? Titta t.ex. på Prince of Nothing där man har Cnaiür urs Skiötha, en scylvendibarbar. Scylvendi är typ som europas bild av mongolerna, fast värre.

Det enda som behövs är att din valde psykopat är en högfunktionell sådan. Mord, förstörelse och andra hemskheter görs inte urskilningslöst och utan tajming. Men det är dock något som han strävar efter och knappast nekar sig själv när det ges tillfälle.
Gott om möjligheter för seriös value dissonance.

Känns ändå fett begränsande att alla orker i hela världen är fundamentalistiska vansinnes-mördar-maskiner. Hur ska hen nånsin kunna vara med i ett äventyr där hen inte slaktar alla människor hen ser omkring sig (i nödvärn eftersom hen tillhör en ras som är programmerad att skapa förödelse och enligt övriga släkten inte kan hålla sig från dessa instinkter)?

Jag tycker det låter extremt begränsande personlighetsmässigt. Sen kanske karaktärens uttryck i spel kan vara något varierat men även det lär ju vara extremt påverkat av de här förutsättningarna (såsom att orkens religion kräver folkmord varje helg)?

 

[Bassejr]

Haha, folk får hacka hur mycket dom vill på den lite förvrängda low-fantasy settingen, och jag kör inte helt enligt vad som beskrivs i Fantasy! kampanjen fjärran dalar, men jag hoppas att jag uppnår mitt förutsatta mål: Att underhålla. Om möjligt underhålla Mer än jag provocerar genom att göra orker mer eller mindre hedervärda och ta bort utstött-halvblod och rasförädare stigmat från halv-alverna.

De facto, vi har en halv-alv som nästan är lika brutalt stark och grym som ork-karaktären. Det säger nåt om hur vrickad settingen egentligen är. Men det bryr jag mig inte mycket om. Huvudsaken är att spelarna har kul, och det verkar dom ju ha.

 

[Cybot]

De facto, vi har en halv-alv som nästan är lika brutalt stark och grym som ork-karaktären. Det säger nåt om hur vrickad settingen egentligen är. Men det bryr jag mig inte mycket om. Huvudsaken är att spelarna har kul, och det verkar dom ju ha.

Det skulle ju vara kul om halvalver är precis lika brutala, hårdhjärtade och grymma som halvorcher.
Men medans halvorcherna är paria och utstötta så får halvalverna all ze ladies (eller män om man går på det håller).
Endast tack vare att de passar in i människors och alvers skönhetsideal och har ett lättskött hår.

Fast jag vet inte hur seriöst jag skulle kunna hålla något sådant. Det skulle ju degenerera till high-school drama på nolltid.

 

[God45]

Haha, folk får hacka hur mycket dom vill på den lite förvrängda low-fantasy settingen, och jag kör inte helt enligt vad som beskrivs i Fantasy! kampanjen fjärran dalar, men jag hoppas att jag uppnår mitt förutsatta mål: Att underhålla. Om möjligt underhålla Mer än jag provocerar genom att göra orker mer eller mindre hedervärda och ta bort utstött-halvblod och rasförädare stigmat från halv-alverna.

De facto, vi har en halv-alv som nästan är lika brutalt stark och grym som ork-karaktären. Det säger nåt om hur vrickad settingen egentligen är. Men det bryr jag mig inte mycket om. Huvudsaken är att spelarna har kul, och det verkar dom ju ha.

Jag bara spekulerar på coola karaktärskoncept, vad som gäller i spelets canon är helt upp till dig

Mitt sätt att köra halv-raserna på är ju bara ett sätt bland många. Jag vet tex att många kör att halv-orkerna 70% av gångerna ser ut som vanliga orker fast är smartare och därför blir hövdingar och så. Så att spelarna har haft ihjäl en massa halv-människor utan att egentligen förstå det.

Sedan är min halv-alv som kan böja stål med sina bara händer och är ett satans monster i en fight byggd så för att han ska kunna vara Jin till orkens Mugen.

 

[anth]

Vad är det där för mellanmjölks-orker?

Orker ska vara förvrida mördare, skapade av en ond gud/demon/whatever. Som den onta guderns vertyg att sprida föröderlse. Älska det fula, giftiga, livlösa. Och de dödar inte bara, de är ena jävlar på att orsaka smärta, länge, för deras nöjes skull. Slutligen äter de upp sina offer.

Orker dumma? Nej. Listiga och kapabla. Fyllda av en ond intelligens. Skapare av effektiva dödsmaskiner.

Men nu är det ju en spelare som kör en ork och då funkar inte det där.

-Ska vi spela rollspel?
-JA! Jättekul! Vad ska vi spela?
-Jag hade tänkt spelleda STAR WARS.
-Jättehäftigt, då vill jag spela en Sith-lord.
-Men Sith-lorder är ju världens fiende - det är ju som att spela Sauron i Sagan om Ringen.
- Nä, det förstår du väl att om en av våra spelare vill spela Sith-lord så är de inte onda....


(för säkerhets skull: ovanstående skrivet med glimten i ögat)

 

[Recca]

Vad är det där för mellanmjölks-orker?

Orker ska vara förvrida mördare, skapade av en ond gud/demon/whatever. Som den onta guderns vertyg att sprida föröderlse. Älska det fula, giftiga, livlösa. Och de dödar inte bara, de är ena jävlar på att orsaka smärta, länge, för deras nöjes skull. Slutligen äter de upp sina offer.

Orker dumma? Nej. Listiga och kapabla. Fyllda av en ond intelligens. Skapare av effektiva dödsmaskiner.

Men nu är det ju en spelare som kör en ork och då funkar inte det där.

-Ska vi spela rollspel?
-JA! Jättekul! Vad ska vi spela?
-Jag hade tänkt spelleda STAR WARS.
-Jättehäftigt, då vill jag spela en Sith-lord.
-Men Sith-lorder är ju världens fiende - det är ju som att spela Sauron i Sagan om Ringen.
- Nä, det förstår du väl att om en av våra spelare vill spela Sith-lord så är de inte onda....


(för säkerhets skull: ovanstående skrivet med glimten i ögat)

Det funkar om man hittar på rätt omständigheter som för gruppen samman. Förstår inte vad det skulle va för skillnad på en ork eller en sith-lord, variation förnöjer.

 

[God45]

Jag tror att GM:en definierade att orkerna var ett folk som de andra men primitivare och vildare til skillnad från goblins som är monster. Så ordningsföljden var inte riktigt samma

Jag vill så spela ett sagan om ringen spel där någon låter mig köra en Valar eller en högalv eller någonting. Sedan kan jag ta ringen, spöa Sauron och bli en ny härskare!

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/KJ1jtwEi0fU"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/KJ1jtwEi0fU" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

 

[Recca]

/Recca, förvånad att Cradle of Filth inte gjort en låt om Galadriel.

 

[Bassejr]

Vad är det där för mellanmjölks-orker?

Orker ska vara förvrida mördare, skapade av en ond gud/demon/whatever. Som den onta guderns vertyg att sprida föröderlse. Älska det fula, giftiga, livlösa. Och de dödar inte bara, de är ena jävlar på att orsaka smärta, länge, för deras nöjes skull. Slutligen äter de upp sina offer.

Orker dumma? Nej. Listiga och kapabla. Fyllda av en ond intelligens. Skapare av effektiva dödsmaskiner.

Men nu är det ju en spelare som kör en ork och då funkar inte det där.

-Ska vi spela rollspel?
-JA! Jättekul! Vad ska vi spela?
-Jag hade tänkt spelleda STAR WARS.
-Jättehäftigt, då vill jag spela en Sith-lord.
-Men Sith-lorder är ju världens fiende - det är ju som att spela Sauron i Sagan om Ringen.
- Nä, det förstår du väl att om en av våra spelare vill spela Sith-lord så är de inte onda....


(för säkerhets skull: ovanstående skrivet med glimten i ögat)

Bakgrundshistoria till settingen:

För typ tio år sedan game time enade sig de orkiska stammarna under en flagga för att anfalla det människo-alviska imperiet. Båda styrkorna var så jämnstarka att ingendera sidorna lyckades åstadkomma någonting mer än att förlora en massa soldater. Efter typ 15 års meningslöst dödande, mer än erövrande eller legitim krigföring, gick båda sidor med på ett vapenstillestånd som numera upplösts i en ganska instabil fred mellan Imperiet, som upplöst i små byar ledda av makthungriga och själviska handelsprinsr och landsherrar, och de splittrade nomadiska orkstammarna, som har lämnat sina gamla öken- och träskländer och numera vandrar mellan människornas städer för att göra sig ett namn i de gamla imperiets skogar.

Djup rasism och politiska agg ligger fortfarande och kokar bland de som tycker om att bråka, bland annat vår käre Ork-krigare, och Halv-alven, men raserna lever sida vid sida i en relativ fred.

Kanske lite... Oortodoxt för de som är vana vid tolkiens oförlåtande "Alla orker är onda, de är onda för att de är orker, och det är orker för att de är onda" så har jag valt att göra dom lite mer mänskliga. Lite som halv-orker, fast halvorker är lite mer som fjärdedelsorker osv. :3

 

[Cassius]

Bakgrundshistoria till settingen:

För typ tio år sedan game time enade sig de orkiska stammarna under en flagga för att anfalla det människo-alviska imperiet. Båda styrkorna var så jämnstarka att ingendera sidorna lyckades åstadkomma någonting mer än att förlora en massa soldater. Efter typ 15 års meningslöst dödande, mer än erövrande eller legitim krigföring, gick båda sidor med på ett vapenstillestånd som numera upplösts i en ganska instabil fred mellan Imperiet, som upplöst i små byar ledda av makthungriga och själviska handelsprinsr och landsherrar, och de splittrade nomadiska orkstammarna, som har lämnat sina gamla öken- och träskländer och numera vandrar mellan människornas städer för att göra sig ett namn i de gamla imperiets skogar.

Djup rasism och politiska agg ligger fortfarande och kokar bland de som tycker om att bråka, bland annat vår käre Ork-krigare, och Halv-alven, men raserna lever sida vid sida i en relativ fred.

Kanske lite... Oortodoxt för de som är vana vid tolkiens oförlåtande "Alla orker är onda, de är onda för att de är orker, och det är orker för att de är onda" så har jag valt att göra dom lite mer mänskliga. Lite som halv-orker, fast halvorker är lite mer som fjärdedelsorker osv. :

Men samtidigt som alla tittar till freden och i tron om att kriget igen ska blomma upp, gömmer sig en allt farligare fiende mitt i bland dom. RAFAEL DEL MONTE! En man listigare än en orm, slugare än gråpadda och snabbare än en vattenspringare. Han ska återerövra det som är hans och han gör det med munnen full av plommon!

 

[God45]

Bakgrundshistoria till settingen:

För typ tio år sedan game time enade sig de orkiska stammarna under en flagga för att anfalla det människo-alviska imperiet. Båda styrkorna var så jämnstarka att ingendera sidorna lyckades åstadkomma någonting mer än att förlora en massa soldater. Efter typ 15 års meningslöst dödande, mer än erövrande eller legitim krigföring, gick båda sidor med på ett vapenstillestånd som numera upplösts i en ganska instabil fred mellan Imperiet, som upplöst i små byar ledda av makthungriga och själviska handelsprinsr och landsherrar, och de splittrade nomadiska orkstammarna, som har lämnat sina gamla öken- och träskländer och numera vandrar mellan människornas städer för att göra sig ett namn i de gamla imperiets skogar.

Djup rasism och politiska agg ligger fortfarande och kokar bland de som tycker om att bråka, bland annat vår käre Ork-krigare, och Halv-alven, men raserna lever sida vid sida i en relativ fred.

Kanske lite... Oortodoxt för de som är vana vid tolkiens oförlåtande "Alla orker är onda, de är onda för att de är orker, och det är orker för att de är onda" så har jag valt att göra dom lite mer mänskliga. Lite som halv-orker, fast halvorker är lite mer som fjärdedelsorker osv. :

Men samtidigt som alla tittar till freden och i tron om att kriget igen ska blomma upp, gömmer sig en allt farligare fiende mitt i bland dom. RAFAEL DEL MONTE! En man listigare än en orm, slugare än gråpadda och snabbare än en vattenspringare. Han ska återerövra det som är hans och han gör det med munnen full av plommon!

Jag gillar hur gruppens alignments sträcker sig från lawful evil ända till chaotic evil. Och vi är hjältarna

 

[Bassejr]

Bakgrundshistoria till settingen:

För typ tio år sedan game time enade sig de orkiska stammarna under en flagga för att anfalla det människo-alviska imperiet. Båda styrkorna var så jämnstarka att ingendera sidorna lyckades åstadkomma någonting mer än att förlora en massa soldater. Efter typ 15 års meningslöst dödande, mer än erövrande eller legitim krigföring, gick båda sidor med på ett vapenstillestånd som numera upplösts i en ganska instabil fred mellan Imperiet, som upplöst i små byar ledda av makthungriga och själviska handelsprinsr och landsherrar, och de splittrade nomadiska orkstammarna, som har lämnat sina gamla öken- och träskländer och numera vandrar mellan människornas städer för att göra sig ett namn i de gamla imperiets skogar.

Djup rasism och politiska agg ligger fortfarande och kokar bland de som tycker om att bråka, bland annat vår käre Ork-krigare, och Halv-alven, men raserna lever sida vid sida i en relativ fred.

Kanske lite... Oortodoxt för de som är vana vid tolkiens oförlåtande "Alla orker är onda, de är onda för att de är orker, och det är orker för att de är onda" så har jag valt att göra dom lite mer mänskliga. Lite som halv-orker, fast halvorker är lite mer som fjärdedelsorker osv. :

Men samtidigt som alla tittar till freden och i tron om att kriget igen ska blomma upp, gömmer sig en allt farligare fiende mitt i bland dom. RAFAEL DEL MONTE! En man listigare än en orm, slugare än gråpadda och snabbare än en vattenspringare. Han ska återerövra det som är hans och han gör det med munnen full av plommon!

Jag gillar hur gruppens alignments sträcker sig från lawful evil ända till chaotic evil. Och vi är hjältarna

Haha, om du bara visste