Varför är spelledare så kåta på att döda spelarnas rollpersoner?
- Thread starter Rymdhamster
- Start date
Gerkub
Gelékub
- Joined
- 8 Mar 2021
- Messages
- 1,525
Det var lite snutigt, men också lite mitt fel för egentligen hänger det inlägget ihop med föregående som är ett svar på Gamiels fråga:
”Vad är det för kul egentligen om man hela tiden som spelare är rädd för att dö o spenderar många minuter på att diskutera hur man bäst ska desarmera varje dörr eller ta sig igenom varje korridor för att inte aktivera någon möjlig fälla?” Svaret är att det kan vara otroligt kul om det görs på rätt sätt, därav SL-tips som jag upplever som bra för just den typen av spelande.
CapnZapp
Myrmidon
- Joined
- 3 Apr 2008
- Messages
- 4,015
Säger inte emot.
Säger jag uppskattar när spelet matchar den subjektiva upplevelsen med den objektiva matematiken. (Lite grann iallafall)
Mogger
Hipsteranka
Bygger inte hela den här tråden på den utbredda missuppfattningen att man kan "slå dåligt"? Visst kan enskilda slumputfall vara ogynnsamma men försök minimera dessa i synnerhet och något viktigt står på spel.
DanielSchenström
Swashbuckler
Jag är genuint intresserad av hur många mördarspelledare det kan finnas. Nån som är bra på att göra polls?
God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 18,676
Fixade!
Hur mordisk är du som spelledare? Poll!
Jag är genuint intresserad av hur många mördarspelledare det kan finnas. Nån som är bra på att göra polls? Jag är!
www.rollspel.nu
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Nej.
Mogger
Hipsteranka
Inte?
Hade denna presumtiva SL förstått sannolikhetslära så hade väl inte problemet uppstått?
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Om teorin om att det är brist på förståelse om hur slump funkar stämmer är det snarare missuppfattningen om att man inte kan slå dåligt som ligger ligger till grund för tråden.
Om det är dwt som är orsaken.
Mogger
Hipsteranka
Ok, fine. Jag pratade även om spelare som tycker att strid är spännande och känns dödlig (även om det kanske inte rent matematiskt är så stor risk).
Kan du utveckla lite vad du menar när du säger att det är en missuppfattning att man kan "slå dåligt"?
Mogger
Hipsteranka
Oldtimer
Slava Ukraini!
Men man kan förarga tärningsgudarna...
Mogger
Hipsteranka
Jo men då ska man ju be om förlåtelse vid en tron av dödskallar!
En tron av T20 väl?
Haha, okej. Well, att elda upp tärningar är ju en känslomässig eller "religiös" handling och jag håller helt med dig att det är orimligt med en person som alltid slår dåligt.
Statistik är dock ett rätt trubbigt verktyg för att se på att slå dåligt eller ha otur. Det som det handlar om i fallet att känna att man har otur är snarare när man misslyckas med viktiga slag och speciellt sådana som man har God chans (TM) att lyckas med. Inte alltför sällan i stritcentrerade spel (tänk D&D och diverse skirmish eller brädspel) så finns tärningsslag där man kan påvisa att en strid vände eller rent av förlorades på det tärningsslaget.
Och i flera av de spelen är det (tror jag...) by design just för att det skall vara spännande, för att man skall sitta på kanten av stolen och småhoppa lite.
Så att ha otur och slå dåligt är definitivt en grej.
Mogger
Hipsteranka
Absolut. Jag spelar ju, eller har gjort iaf, en hel del Blood Bowl, men knepet där är ju att vara oerhört försiktig med den typen av avgörande slag och att ha sinnesnärvaro nog att vara kylig när man väl drabbasHaha, okej. Well, att elda upp tärningar är ju en känslomässig eller "religiös" handling och jag håller helt med dig att det är orimligt med en person som alltid slår dåligt.
Statistik är dock ett rätt trubbigt verktyg för att se på att slå dåligt eller ha otur. Det som det handlar om i fallet att känna att man har otur är snarare när man misslyckas med viktiga slag och speciellt sådana som man har God chans (TM) att lyckas med. Inte alltför sällan i stritcentrerade spel (tänk D&D och diverse skirmish eller brädspel) så finns tärningsslag där man kan påvisa att en strid vände eller rent av förlorades på det tärningsslaget.
Och i flera av de spelen är det (tror jag...) by design just för att det skall vara spännande, för att man skall sitta på kanten av stolen och småhoppa lite.
Så att ha otur och slå dåligt är definitivt en grej.
För att återuppliva en gammal tråd: Jag har hängt på Fria Ligans discord ett bra tag nu, i sektionen för spelledare för Svärdets Sång. Där kan jag verkligen intyga att de aktiva medlemmarna ser det som en stolthet att ha ihjäl spelarnas rollpersoner. På den nivån att man får spott och spe för att ”göra det för lätt för dem” om man tex skulle ge spelarna en magisk skatt på slutet av ett äventyr, utan att det ”kostar något”.
För mig är det så ointuitivt, för i ett spel om skattletare som kan möta spännande monster känns det märkligt att ”stoppa skalan” redan vid det minst episka situationerna. När jag läser monsterlistan blir jag snarare sugen på att se hur mina spelare hanterar de stora och häftiga monstren, och faktiskt får hitta skatterna som nämns.
För mig är det så ointuitivt, för i ett spel om skattletare som kan möta spännande monster känns det märkligt att ”stoppa skalan” redan vid det minst episka situationerna. När jag läser monsterlistan blir jag snarare sugen på att se hur mina spelare hanterar de stora och häftiga monstren, och faktiskt får hitta skatterna som nämns.
Last edited:
Det är märkligt ur flera hänseenden. Dels så tappar man ju rollpersonens sammanhang och drivkraft, vilket man förhoppningsvis har gjort någonting intressant av fram tills rollpersonen dör. Sedan är det ju lätt att döda rollpersonerna. Det är bara att skapa för svåra och farliga situationer. Det svåra är att ha spännande utmaningar som riskerar att döda dem, men som de klarar sig ifrån.
Sedan tycker jag också att det mer är en fråga om ansvar. Om en rollperson dör så tycker jag generellt inte som spelledare att det är mitt fel, för ofta kan jag peka på en kedja av omständigheter som ligger utanför min kontroll som ledde fram till rollpersonens död. Sedan är det inte säkert att det är spelarens fel heller, det kan handla om oinformerade beslut som i en annan kontext hade varit bra, en serie olyckliga tärningsutfall etc. Men om jag som spelledare tar åt mig "äran" av att ha dödat en rollperson så borde det innebära att jag har styrt händelseutvecklingen så att rollpersonen dör. Det låter inte som en spelledare jag skulle vilja spela med.