Nekromanti Vilka fantasytroper/klichéer är ni trötta på?...

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
Det var bara ett exempel med D&D, andra fantasykichéer funkar också. Som magiskolan. Eller grekisk mytologi. Eller urban fantasy a la Dresten Files. Eller moderna vampyrer. Finns så många utbredda klichéer man som spelare eller spelledare kan använda i fantasy.
 

Basenanji

Postd20modernist
Joined
4 Nov 2002
Messages
9,296
Haha, det där är bilden av hur jag låter när jag låter min hipster komma ut! :gremgrin:

...och så där har det låtit när jag och andra har spelat. Jag tror att många får en skön kick av att just få skruva på de mer traditionella tropéerna och det är väl bra så.

Om jag ska vara lite mer allvarlig så tycker jag att det handlar om vad vi uppfattar som värdefullt öht. Vad ska vi prioritera när vi spelar: narrativet, det speliga eller inlevelsen, etc.? För jag kan visst se alla problem och tråkigheter med genrens klichéer, det är bara det att jag inte stör mig på dem så ofta längre. Hipstern i mig värdesätter då element i rollspelandet på ett annat sätt än min inre trad-gringubbe.

I så fall blir den riktigt intressanta frågan inte vad vi gillar/ogillar utan varför vi gillar något. Jag tror tex att min hipster tilltalas av stimulansen att få vara kreativ, medan tradgubben uppskattar att få lösa problem: hur ska jag göra en rollperson som är så optad som möjligt, hur ska vi infiltrera trollkarlarnas dal, vem kan ligga bakom mordet på senator Zyxx, varför ligger det en statyett i cellofodralet hemma hos arkeologen, varför vill ingen utforska den där mystiska zonen när den ryktas innehålla så mycket teknologi?

Men nu har jag gått alltför långt off topic, sorry!
 

Basenanji

Postd20modernist
Joined
4 Nov 2002
Messages
9,296
För att råda bot på mitt OT:ande ska jag bidra med några idéer som bryter mot konventionerna.

Alver tycker jag egentligen är obehagliga med sina evighetslånga liv och ständiga übermensch-perspektiv. Jag drömmer om en kampanj där de bor i höga oåtkomliga bergstoppar, vita, bleka med nästan genomskinlig hy, drickandes blod av varelserna de ser ned på (bokstavligen talat). De är självgoda, självrättfärdigande, konservativa och xenofobiska. På ryggen av sina flygödlor terroriserar de dalfolken och rp måste vid något tillfälle försöka infiltrera alvernas boningar, kanske för att befria någon, eller bara för att de behöver ta sig förbi bergen.
 

chrull

Stockholm Kartell
Joined
17 May 2000
Messages
8,421
krank said:
Arfert said:
Nu talar jag om fantasy för rollspel. Inte fantasy i böcker. Helt olika saker. I spel ska miljön stödja spelandet, det är därför D&D funkar så bra.
...för D&D-spelande, ja. För "stödja spelandet" handlar extremt mycket om vilken sorts spelande man vill hålla på med.

Klassiskt "äventyrande" och dungeonbashing/utforskning, och annat där jag egentligen inte bryr mig om huruvida världen är speciellt cool? Där funkar det väl. Där skiter väl jag i hur världen ser ut; tycker nån det är viktigt med dvärgar så kan väl de finnas, whatever.

Men för mig blir en alltför klichéfylld värld tråkig, och ska jag utforska en värld eller undersöka mysterier eller liknande vill jag ha en värld som inte är tråkig. Och då blir jag lite less när du säger att jag istället borde spela "något annat" än fantasy. Varför i hela friden skulle jag göra det? För att annars får jag inte "the Arfert stamp of approval"? För att annars "spelar jag inte RIKTIG fantasy, så som det SKA spelas"?


Det är den sortens prat som mest får mig att vilja spela den mest icke-klichéfyllda fantasykampanjen som överhuvudtaget går att hitta. Typ dra igång något i stil med Mechanical Dream eller så.

//Krank, som tycker att det inte är samma sak att kritisera fantasy som att kritisera de som gillar fantasy... Och vice versa.
Allt han sa var "I spel ska [spel-]miljön stödja spelandet" är det något du inte håller med om?
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,181
Location
Rissne
弾幕 said:
Allt han sa var "I spel ska [spel-]miljön stödja spelandet" är det något du inte håller med om?
Jag tänker mig att det var samma Arfert som skrev:

Arfert said:
Jag ska vara motvalls och säga att jag stör mig mest på att folk inte tar toll sig och bejakar alla klichéer i fantasy. Herregud, det är ju fantasy för böveln. Det är fan meningen att det ska vara staplat med klichéer på varandra på ett underbart sätt, annars kan man lika gärna spela nåt annat.
Och att man därmed borde kunna beröra båda uttalandena samtidigt, eftersom jag tycker att de delvis hör ihop.

//krank, som stör sig på folk som stör sig på folk som inte tar till sig alla klichéer i fantasy
 

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
7,062
弾幕 said:
Allt han sa var "I spel ska [spel-]miljön stödja spelandet" är det något du inte håller med om?
Nja, "I spel ska [spel-]miljön stödja spelandet" var hans argument for varfor tradfantasy ar bra i D&D. Man kan halla med om premissen utan att halla med om slutsatsen.
 

olaberg

Hero
Joined
1 Feb 2006
Messages
1,198
Location
Göteborg
Det jag gillar med D&D - gamla D&D - är att man är grisodlare som råkat födas i en extremt dödlig värld där fantasyklichéerna staplats på varandra. Där allt från läslistan i Appendix N i DMG finns på riktigt: Conan, Barsom, Tolkien, Vance, nakna demoner, kraschade rymdskepp, grodtempel, och Sauhagin från den svarta lagunen.

Att överleva och tjäna sig en rejäl hög med guldpengar på att fulknepa sig igenom den här högen av helt åtskilda sagofragment är lite grejen, man tillåts att *BÅDE* älska och hata klichéerna.

Tids nog blir man tiondegradare och får duellera med bergsjättar vid randen av lavasjöar. Om man spelar väl.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,346
Location
Malmö
Alltså, en annan grej som jag stör mig med klyschorna i fantasy är att jag tycker de är så sabla många och verkar ses som obligatoriska. Det är inte "det är riddarsagor plus alver" utan det är "fantasy, fast utan dvärgar, hobbitar, gnomer, orcher, drakar..." - det finns en hel vansinnig "standard"-mall som spelare förväntar sig, och de mest populära världarna (t ex Forgotten Realms) antas innehålla allt med allt.

Nej, du får inte spela en shardmind eller Monk. Kom igen nu, det finns inget INTE-Kina i den här världen ens.

Att sålla borde vara standard med fantasy (med spelare givetvis), men när de mest kända exemplen alla är kitchen sink-settings så blir det inte uppenbart att spelare ens kan göra det.

(Amalur-fae, vilket är spelets alver. Fast det finns "vanliga" alver också, av någon outgrundlig anledning).
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
Tja, idag är ju det som folk tycker vara kliché-fantasy (dvs den fantasy som fanns i OD&D och liknade, både fantasy a la Tolkien, Howard och Moorcock, Lieber etc i samma spelvärld) inte en kliché längre. Den börjar bli ovanlig. De flesta rollspel handlar om nåt annat.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,529
Arfert said:
Tja, idag är ju det som folk tycker vara kliché-fantasy (dvs den fantasy som fanns i OD&D och liknade, både fantasy a la Tolkien, Howard och Moorcock, Lieber etc i samma spelvärld) inte en kliché längre. Den börjar bli ovanlig. De flesta rollspel handlar om nåt annat.
Ja och det är ärligt talat synd.
 

olaberg

Hero
Joined
1 Feb 2006
Messages
1,198
Location
Göteborg
Fast det är ju bara att köra det om man vill det.

Eller Tekumel (Empire of the Petal Throne) om man vill. Det är ju ett stycke nyskapande fantasy.
 

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
7,062
God45 said:
Arfert said:
Tja, idag är ju det som folk tycker vara kliché-fantasy (dvs den fantasy som fanns i OD&D och liknade, både fantasy a la Tolkien, Howard och Moorcock, Lieber etc i samma spelvärld) inte en kliché längre. Den börjar bli ovanlig. De flesta rollspel handlar om nåt annat.
Ja och det är ärligt talat synd.
Jag tvivlar starkt pa att sa ar fallet, som tur ar. Det spelas en enorm mangd klassisk fantasy i stugorna, och genren ar langt ifran att forsvinna. Daremot ar det forstas svarare for ett nytt spel att profilera sig som trad (eller snarare, tills nyligen har det varit sa), men det ar en annan fraga. Klassisk fantasy lever och har halsan och nu har vi DESSUTOM massa alternativ fantasy. Detta ar bara bra. Vi hade enfald, nu har vi mangfald.

(p.s. Jag forenklar. Skruvad fantasy ar lika gammal som genren i sig. Men under en lang period har tolkien-derivat varit forharskande. Glorantha etc har forstas trots detta djupa rotter)
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
Nja, jag vet inte... visserligen innehöll redan gamla D&D alver, orcher och hober, men så värt mycket tolkien i känlan var det ju inte, Snarare ett vilda västern i fantasykläder. Och så har det varit sen dess. Även om rollspelsvärldar rent ytligt kan se ut som tolkien-derivat för de oinsatte så är det mest yta. Tolkien skulle aldrig ha skrivit Forgotten Realms. Men kanske Tekumel. Det hade känts troligare. Mer akademiskt.

Tolkien-derivat (annat än rena Tolkien-spel som MERP och The One Ring)... som känns som Tolkien. Burning Wheel kanske.. kommer inte på nåt mer.
 

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
12,769
Location
Stockholm
Jag kom på en:

"Den motsträviga hjälten" - nä men inte är jaaag nån hjälte, jag vill inte, jag är rädd och lessen och det är jobbigt att folk ställer kraaav! Fast jag är ju värsta hjälten ändå ...

/Magnus
 

Botulf

Hero
Joined
25 Dec 2008
Messages
1,265
Arfert said:
Nja, jag vet inte... visserligen innehöll redan gamla D&D alver, orcher och hober, men så värt mycket tolkien i känlan var det ju inte, Snarare ett vilda västern i fantasykläder. Och så har det varit sen dess. Även om rollspelsvärldar rent ytligt kan se ut som tolkien-derivat för de oinsatte så är det mest yta. Tolkien skulle aldrig ha skrivit Forgotten Realms. Men kanske Tekumel. Det hade känts troligare. Mer akademiskt.

Tolkien-derivat (annat än rena Tolkien-spel som MERP och The One Ring)... som känns som Tolkien. Burning Wheel kanske.. kommer inte på nåt mer.
Jupp. D&D´s hjärta är Vilda Västern med alver, orcher och med medeltida vapen, rustningar och magi som funkar som teknologi.
Jag kände av den där riktiga D&D-Vilda Västern känslan i det äventyr vi spelar just nu. En by ockuperad av rövare/legoknektar/en kult klädda i svart. Gruppen av random misfits och muderhobos entrar tavernan(läs saloonen) där ondingarna trakasserar värden, barflickan och gäster. Ondingarna frågar vilka i helvete är vi. Ett knytnäve slag senare ligger ondingen som tilltalade oss död över en bord med knäckt nacke. Sedan brakar helvetet lös. Scenen hade lika gärna kunnat vara ur en scen i en film med Clintan. Fast med svärd och fireballs.

Riktigt tolkienianska spel och världar är tämligen ovanliga. Jag tror du hypotetiskt har helt rätt med Tekumél och Forgotten Realms.
 

olaberg

Hero
Joined
1 Feb 2006
Messages
1,198
Location
Göteborg
D&D:s vilda västern-fantasy i händerna på svenska gymnasister under det tidiga åttiotalet blev väl ofta ganska tolkieneskt?
 

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
7,062
Jo, givetvis. Pa samma satt ar Eddings inte sarskilt tolkien (alls). Jag menar inte "ar som tolkien" utan snarare "foljer i tolkiens fotspar"/lever i hans skugga. Jag tror att D&D var ganska inspirerade av Tolkien men inte riktigt nadde fram i utforande
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
olaberg said:
D&D:s vilda västern-fantasy i händerna på svenska gymnasister under det tidiga åttiotalet blev väl ofta ganska tolkieneskt?
Det vet jag inte, jag var inte gymnasist tidiga 80-talet, det var jag på 70-talet. Och vi spelade AD&D då. Spöade ödlemän och sånt.
 
Top