Då ska vi göra så här
Att helt enkelt ignorera allt annat som postats, och svara på din fråga ytterligare en gång, ur min personliga synvinkel.
Min favorit av dessa spel är Vampire: the Masquerade, ett spel som jag tycker har otroligt mycket potential i alla håll, socialt, skräck, intrig, action, det går att få till. Plus att man spelar en såpas känd mytologisk varelse att det itne tar speciellt mycket att få in spelarna i rollen, så länge dom inte tror att dom är supermänniskor.
Werewolf: the Apocalypse är också roligt, spelarna blir ju ganska så extremt stora, och man får relativt stor firhet att komma upp med motståndet, själv har jag använt allt från kostymklädda, rakdae men med tatueringar i nacken och elaka skratt till meterlånga, enorma, slemmiga ormliknade varleser med klor. Allt wyrmbesmittat så klart. Weaver tycker jag om, honom får dom ju inte slåss så mycket mot. Ett problem med Werewolf är att det är vädligt mycket bakgrundsinformation, något som kan bli jobbigt om du kanske inte orkar berätta allt för spelarna, eller om spelarna inte ahr egna böcker. I det här fallet är Vampire enklare, varulvarna vet helt enkelt mycket mer om sitt ursprung än vampyrerna.
Hunter vet jag inte så mycket om, men jag är inte så förtjust i konceptet att man leder gudomlig kraft genom sig själv, och tar död på alla nattens ondingar, speciellt efter som man är betydligt vekare än dom, och det passar nog inte alla spelare. Men vad vet jag, min erfarenhet är låg på den punkten.
Sist så har vi alltså Dark Ages, ett annat spel jag inte testat mycket, med jag kan tänka mig att en del av argumenten för Vampire gäller här, men det kan krävas en hel del arbeta att ta reda på gammla länder, formationer, krig, religionsutbredningar och så vidare. Något som du kanske eller kanske inte upskattar.
Kort sagt, jag rekomnderar Vampire. Enda problemet är om alla spelare vill gå omkring och se ut som om dom vore från Matrix allihop. Då blir det bara löjligt. Men det är enkelt fixat med lite påhittighet och rätt användande av spelledarpersoner som skämmer ut dom totalt för sina kläder. Men, å andra sidan,d et är bara ännu en stereotyp man lätt får av vampire. Jag ska inte berätta för dig hur du ska sköta ditt spel.
Och så ett lätt tilläg. Det finns inget fel sätt att spela ett spel. Någon påstod att Vampire var bara intriger. Till det skulle jag vilja säga att det går alldeles utmärkt att köra extrem action i Vampire. Alldeles utmärkt. Jag må vara lite av en power player, som tycker om duktiga karaktärer, men det gör mig inte till mindre av en rollspelare för det. Jag gilalr lite strider här och där, ett par slagsmål. Men, never mind, vi skulle inte diskutera vad Vampire är och inte är.
