Nekromanti Vilket är ditt favoritrollspel och varför?

[luddwig]

Det händer inte ofta men i fredags besökte jag SF-bokhandeln i Stockholm och ägnade då en god stund åt att bläddra i böcker i rollspelshörnan. Det var trevligt och jag hade mycket väl kunnat köpa något, inte för att jag direkt behöver fler rollspel, men för att jag har råd och för att det är kul att ha något att läsa, inspireras av och möjligtvis även spela. Dock köpte jag inget. Varför? Jo, eftersom jag inte visste var jag i så fall skulle välja. Jag har hört mycket bra om Järn så det var en kandidat men det kändes som väldigt lite bok för pengarna. Andra böcker avskräckte genom att vara alltför tjocka. För en med åren allt latare man som mig känns en regelbok med 250+ sidor helt enkelt rätt avskräckande, åtminstone om jag inte redan i förväg har en ganska god bild av vad det handlar om. Det kan inte heller förnekas att det finns oerhört många rollspel och jag har helt enkelt bara koll på en bråkdel. Så, inför möjliga framtida spelinköp: Vilket är ditt favoritrollspel, vad är det för typ av spel och vilka är spelets styrkor respektive svagheter? Begränsa gärna motiveringen till några rader, jag är som sagt en smula lat.

 

[solvebring]

Enligt min ringa mening ...

Drakar & Demoner 1987. Det är gammalt, invant, enkelt och tunt. Spelets styrka är att det är avskalat. Det är smalt och enkelt och låter dig sköta allt förutom kärnregler kring hur man utför handlingar och slåss, kind of. Dessutom är det gammel-BRP och därav ganska lättmoddat. Spelets svaghet är att det är gammalt och inte säljs längre, kräver lite husregler för att göra vissa regelbitar intressanta, och att det inte erbjuder en massa lullull för den som behöver få sånt på köpet.

Bland de spel som går att köpa idag? Fantasy! Spelets styrka är att man får mycket för pengarna, och att det är enkelt och rakt i språk och konceot och har smidiga grundregler. Det känns up to date men samtidigt gammalt. Svinbra – om man vill ha det. Spelets svaghet är att systemet sköts med pölar som i vissa avseenden kan kännas omständligt, plus att de alternativa systemen som finns till gratis nedladdning känns oblanserade (men det kan iof bara röra sig om min ovana).

På det stora hela är de här spelens verkliga styrkor att de är så överskådliga och kvicka – man behöver inte anstränga sig för att komma igång. Deras verkliga nackdelar är att de tenderar att kännas obalanserade och i viss mån lika krångliga som enkla, beroende på hur man tolkar vissa formuleringar och sådant.

... Och så ett par spel som jag inte äger, än, men som intresserar mig:

Järn har dock fångar mitt intresse, big time! ... För att regelbitarna lockar mig. Järn har plockat upp något gammalt och uttjatat invant, BRP, och lagt det på slaktbänken och gjort en modern hotrod av det. Iaf som jag uppfattat hintarna om vad som gjorts för att åstadkomma Järns BRP. Sedan verkar ju världen väldigt ball, fast jag vet inte, även om illustrationerna är snygga ger de mig inte alls några vibbar ... För mig är den där stilen ungefär som manga; grymt opersonlig och inte så genrisk. Men ja, jag ska nog plocka upp Järn framöver just för att få smaka på Krilles regellösningar. Det är ju sådana grejer man alltid avundats Krille, att han har öga och hjärna för sånt! =)

Svärd & Svartkonst tyvärr ännu inte kommit ut som fysik bok. Annars lär man ju prioritera det också. RÄtt självklart, imho.

 

[Conan]

Eon

Varför? För att reglerna är bra (om än lite tunga i tidigare uppgåvor) men framför allt för att världen är så jävla bra och att det finns så otroligt mycket material till spelet. Man kan spela fantastiska äventyr i en djup och trovärdig spelvärld med minimala förberedelser.

Med det sagt så är det bästa spelmötet jag haft ett kult äventyr jag spelade 20 år sen.

 

[Zire]

Jag är inte särskilt trogen de system jag tillfälligt förälskar mig i, så om något år har jag garanterat en annan favorit. Men annars är det Järn som gäller för mig. Visst boken är tunn, men det kompenserar kapitlet om att skapa klanen för.

Jäklar vilken smart idé att man börjar med att skapa den delen av världen som rollpersonerna känner till tillsammans med spelarna. Intressant värld koncentrerad kring rollpersonerna som spelarna är helt insatta i och dessutom bryr sig väldigt mycket om. Dessutom smidiga regler som är väldigt enkla att anpassa om man vill.

Att boken är tunn är inte dess brist, det är dess styrka.

 

[solvebring]

Jag är inte särskilt trogen de system jag tillfälligt förälskar mig i, så om något år har jag garanterat en annan favorit. Men annars är det Järn som gäller för mig. Visst boken är tunn, men det kompenserar kapitlet om att skapa klanen för.

Jäklar vilken smart idé att man börjar med att skapa den delen av världen som rollpersonerna känner till tillsammans med spelarna. Intressant värld koncentrerad kring rollpersonerna som spelarna är helt insatta i och dessutom bryr sig väldigt mycket om. Dessutom smidiga regler som är väldigt enkla att anpassa om man vill.

Att boken är tunn är inte dess brist, det är dess styrka.

Alltså, jag blir bara mer och mer sugen ... =)

 

[God45]

Dungeons & Dragons. Jag känner inte att jag behöver en motivation, det är Rollspelet med stort R. Alla andra rollspel är antingen medvetna avsteg från D&D eller bleka kopior skapade av män med krossade hjärtan. Men om jag måste välja en motivation så tycker jag att James Nostack sade det bäst:

This is a game about adventure. Most of the adventures are going to happen in dungeons, and most of the time you’re hoping to find treasure. There are monsters in this game too. Let me tell you about one of them, because it says something important. Let me tell you about the Killer Bee.
You’re like, “Pfff, the Killer Bee? That’s not a monster. Get out of here with your Killer Bee.” But no, seriously: Killer Bees are the worst monster in the game. Because they are a sign that God hates you. Check this out (pull out Moldvay, turn to a well-worn page B37):
You wanna hang out peacefully near the Killer Bee? Sure thing, stupid–the Killer Bee attacks on sight. If the Killer Bee hits you, it will kill yousixty percent of the time. Oh, are you really powerful and high level? Fine: Killer Bee only kills you thirty percent of the time. And if you survive, their stinger keeps killing you making it impossible to cast spells. And they travel in swarms of up to 30.
Want to run away from the Killer Bee? Yeah right, the Killer Bee flies faster than you can run. If they exist anywhere near you, just hand in your character sheet.
A formidable opponent! So what do you get for facing a swarm of Killer Bees and surviving? Nothing. You get a potion of healing, but don’t get too excited now: it’s half-strength.
Keep in mind: the Killer Bee is a 1 hit-dice monster. That means they are among the weakest monsters you will ever fight, and they’ll be just wandering around chillin’ in the safest part of the dungeon.
What does the existence of the Killer Bee tell us about how to play Dungeons & Dragons?
Well, first of all, whoever came up with this stuff was a psychopath. Life is unfair, and so is this game. Sadly.
And also, sometimes it is best to just stay the hell away. Since you can’t run from these guys, try to listen for them. Watch out for clues. Live in terror.
But most importantly: this isn’t a fantasy novel where the hero rises from obscurity and goes onto some epic destiny. It’s a game, where some poor unlucky slob gets stung to death by giant bees and dies horribly as his companions flee in terror. There will be moments of triumph, but there’s also going to be moments when everything’s gone wrong, and there’s nothing to be done except roll with the punches. When your character dies, the best response is to sigh deeply, and reach for the dice to start over.
There’s always something to be learned. And today’s lesson is: watch out for Bees.

https://muleabides.wordpress.com/2012/01/12/killa-bees/

 

[Bornmo]

Star Wars D6 från West End Games.
Alla andra spel är nummer två eller sämre.

Nej, men jag är fast i SW-galaxen sedan barnår, har huvudet fullt av värdelöst vetande om den, och spelets system fångar känslan av SW samtidigt som det är snabbt, fartfyllt och smidigt. Underbart, underbart spel!

 

[krank]

Jag är så jävla ego här, för jag gillar nästan bara mina egna spel.

Just nu är mitt favoritspel det ännu outgivna Kutulu. Det har beskrivits som "Gumshoe fast utan allt som är dåligt med Gumshoe". Och nej, det är inte (bara) jag som beskrivit det så. Kutulu är byggt för att ha fokus på undersökandet av mysterier i första hand och att knyta an till 1920/30-talets england i andra hand och så mycket mer faktiskt. Det är inget dramasystem med rollpersonerna i fokus, inget dramaturgiskt system med metyapoäng som hjälper till att bygga en dramatisk kurva eller "fördela screenstime", inget taktiskt system med "intresanta strider". Det gör sin grej snabbt, enkelt, bra och distraktionslöst.

Om jag måste välja något som nån faktiskt kan köpa så blir det nog Rotsystem. För att det är det spel jag känner till som är bäst på att ge SL hjälp i att skapa äventyr och för att det är en jävligt ball cyberpunkvärld.

Om jag måste välja något som är utgivet och som jag inte skrivit blir det nog svårare. Eller nä, det blir det inte. Mutant City Blues. Det är ett bra fokuserat rollspel om att spela CSI-typer i en värld med superkrafter och världen väldigt väldesignad för att stödja just den spelstilen. Står man ut med Gumshoe är det ett fantastiskt spel. Står man inte ut med Gumshoe är det lätt att anpassa Rotsystems eller Kutulus system till det. Jag borde skriva ett hack...

 

[Tre solar]

Symbaroum. För att det har själ på ett sätt som inget annat svenskt rollspel har.

 

[Tre solar]

Lamentations of the flame princess. För att det är D&D fast elegant.

 

[Mundo]

Noir.
För det är en annorlunda setting (Åh! Medeltida high-fantasy igen! Så spännande!) med det bästa systemet någonsin gjort för eldstrid med moderna eldhandvapen.

 

[Krille]

Järn är mitt favoritspel, så till den grad att jag hackar mina egna spel till Järn. Men jag är jävig så det räknas inte.

Ska jag nämna ett enda spel som inte är Järn, och som inte har nämnts ovan… det är skitsvårt, men jag tror det får bli Doctor Who: Adventures in Time and Space.

Och det av två skäl. Det ena är att det är kul och enkelt, med en enkel 2D6 plus attribut plus färdighet över svårighet-mekanism, och världens smartaste turordningssystem: först gör de som snackar, sedan de som springer, sedan de som mekar och sist de som slåss. Det andra är att du har en tidsmaskin! Du kan göra vad fan du vill! Öla med Robin Hood? Flyga med stjärnvalar? Supa med ett rymdskepp maskerat som en människa på den skitigaste syltan i universum? Vara med på partyt den dag då Jorden går under i ett eldklot? Jaga spöken i viktorianska London? You're the madman with the box! Geronimo!

Spoiler

Och jag kan säga att konkurrensen var hård, från Feng Shui, Dungeons&Dragons 5, Smallville, Achtung! Cthulhu, Marvel Heroic Roleplaying, FFGs Star Wars-spel, Golden Sky Stories: Heart-Warming Roleplaying, Tenra Bansho Zero, The One Ring och ett skitlass till, och då har jag bara begränsat mig till spel som är i butik nu. Med undantag för Smallville och Marvel Heroic Roleplaying, som var väldigt nära att knipa favvoplatsen från Doctor Who.

 

[Arfert]

Om man ska ta de spel som betytt mest för mig sedan jag började spela 78:
AD&D
Call of Cthulhu
Warhammer FRP 1 ed
...sen finns många bubblare, men de orkar jag inte dra.

Svenska rollspel? Har inga favoriter sådär, men ska jag välja ett så får det bli Symbaroum, trots dess svagheter. När man (efter en massa svordomar) äntligen lyckas fatta reglerna så är det ett riktigt bra spel. Regelboken bör dock disponeras om. "Var faaaan står det där" hörde man allt för ofta de första spelmötena, det ska man inte behöva 2016. Man när man fattat är det kul.

 

[Caligo]

Om man ska ta de spel som betytt mest för mig sedan jag började spela 78:
AD&D
Call of Cthulhu
Warhammer FRP 1 ed
...sen finns många bubblare, men de orkar jag inte dra.

Svenska rollspel? Har inga favoriter sådär, men ska jag välja ett så får det bli Symbaroum, trots dess svagheter. När man (efter en massa svordomar) äntligen lyckas fatta reglerna så är det ett riktigt bra spel. Regelboken bör dock disponeras om. "Var faaaan står det där" hörde man allt för ofta de första spelmötena, det ska man inte behöva 2016. Man när man fattat är det kul.

Intressant. varför inte något av dina egna spel?

 

[slanfan]

Nu gillar jag DnD5, tidigare har jag gillat OSR, mutant UA, Vampire och DoD När jag ser tillbaka på min resa genom favoritspel ser jag en trendig jävel med god smak

 

[Sapient]

Jag vet inte om jag har något jag tänker på som favoritrollspel, annat än ur en aspekt - nostalgi. Men om frågan gällde något som går att köpa idag, så går mycket av det bort (D&D Mentzer och Mutant "original" tex.)

Andra har nämnt att Symbaroums regler har brister i det pedagogiska upplägget. Det kan jag hålla med om - som spelare och numera som SL är det vissa saker som tagit längre tid för mig att fatta, eller som jag missat helt, på grund av det. Det är ett problem - men det är enligt min mening nog en begränsad invändning.

Det påverkar ju tex föga intrycket du får om du bläddrar genom boken, ströläser mm för stämningens skull.

Och stämningen har högsätet i Symbaroum. Det formligen väller potentiella plot hooks och möjliga parallellhandlingar från varenda sida i böckerna, grundreglerna såväl som äventyren. Det känns verkligen som att bläddra i en bok av Tolkien, i ordets bästa bemärkelse - nämns det en vers, en kalendermånad, eller en blomma, så nog fasen har den en backstory.

Eller kanske inte alltid - men det är det _intrycket_ du får. Det här är inte vilket fantasyhack som helst, där namn på orter är vilka stavelser som helst, i randomiserad ordning, strösslade med lite extra x och z och apostrofer på ologiska ställen. Det här har historia, bakgrund och djup.

Bara för det, är det väl värt en investering.

 

[luddwig]

Jag hade inte för avsikt att begränsa urvalet till spel som idag går att köpa i nytryck. Spel som måste inhandlas begagnade eller laddas hem som ful-pdf får också vara med. Det viktiga är att favoritspelen och deras styrkor respektive svagheter lyfts fram.

 

[Mekanurg]

De tre viktigaste rollspelen för mig (exkl. de jag skrivit själv)

Traveller:
https://gondica.wordpress.com/2011/05/16/triss-i-ass-traveller/

Runequest:
https://gondica.wordpress.com/2011/05/21/triss-i-ass-runequest/

Star Wars D6:
https://gondica.wordpress.com/2011/05/22/triss-i-ass-star-wars-rpg-weg/

 

[1897]

Mutant UA - För kampanjen
Symbaroum - För stämningen, världen och enkelheten.

 

[Minimoni]

Western, Viking, Eon, Trudvang i alla dess inkarnationer, Mutant Chronicles, Chronopia och många fler. Jag har svårt att välja ett spel som jag gillar mest. För mig skiljer sig smaken dag till dag beroende på vad jag är sugen på att vara SL i.