Genesis och Poppe, jag tycker faktiskt att ni är lite för hårda mot God45 nu. När God45 skriver så här:
God45 said:
Jag tror att jag såg: Religös polis med oinskränkt makt.
Du såg: Cowboys med religösa motiv som försöker göra saker så bra som möjligt.
Jag tror att det beror mycket på ens världsbild och vilka föreställningar man har med sig in när man läser boken helt enkelt.
Men medelvägen mellan Inquisationen och The man wirh no name verkar vara det bästa stället att lägga sig om man vill ha ut max från spelet.
Så kände iaf jag att "Okej, han fattar vad jag menar, kul!" I guddes (I don't know, jag försöker hitta ett smeknamn som inte har siffror i sig,
) grupp så har man plockat upp spelet, tolkat det, och det har hänt något annat än när jag plockat upp spelet och tolkat det. Hur kan vi förstå det?
Ska vi praktisera konsten att läsa välvilligt, utifrån att goddy är intresserad av att få spelet att funka så tycker jag han tar upp en viktig grej här:
Att det står i reglerna att synd leder till demoniska attacker. Det är en ganska bra poäng, jag fick ta och sova på det.
Först av allt så tror jag att det handlar om en vilja att play boldly och som SL bejaka spelarna snarare än att opta utifrån regler och försöka sätta dit spelarna. Är ni med på vad jag menar? Att spela schysst, liksom.
Men man kommer inte hela vägen med det, för om man tolkar spelet som att brott mot skriften alltid leder till demoner, då är det ju inte play boldly att tolerera vissa brott mot skriften, det är play stupidly.
Men okej, jag tänker att bryta mot skriften bara är en liten del i det där. För att demonerna ska komma så krävs det dels stolthet, dels synd, och dels orättvisa. Synd innebär att man bryter mot skriften, men kanske kan man bryta mot skriften utan att det är synd, om man gör det med gott uppsåt och goda resultat?
Ska vi återvända till "the supernatural dial" så tänker jag på en grej som lumpley (Vincent Baker) skrev en gång. Jag har letat som fan efter just det inlägget igårkväll men inte lyckats hitta det. Anyway, han skrev att han själv tänker det som att allt som händer i spelet går att förklara utifrån våra prosaiska förklaringsmodeller, demoner är otur och häxkraft är vidskepelse, osv.
Ibland kommer en by ha otur och få missväxt eller dödfödda barn, eller så kommer konflikter uppstå, men sammanhållningen och tron är tillräckligt stark och byn enas och klarar sina problem på egen hand.
Men ibland kommer en by att ha otur eller konflikter, och samtidigt så finns det arrogans, avundsjuka och missunnsamhet i byn som gör att sammanhållningen brister och de
inte kan lösa sina problem på egen hand. Då växer misstänksamhet, häxjakt, hat och mord.
Så demonerna kommer inte så fort man bryter mot reglerna, demonerna kommer när det finns en grogrund av människor som behandlar varandra dåligt, inte litar på varandra eller sätter sig själva först på ett sätt som skadar de andra.