Nekromanti vilket "superhjälespel" är "bäst"

[tupelo]

Har koll på mutants & masterminds, Almost human och supergänget men vilket spel är bäst

 

[RasmusL]

Vad letar du efter i ett superhjältespel? Simuleringen av superkrafterna? Taktiska utmaningar? Drama?

 

[krank]

Mina personliga favoriter är väl typ:

- More than Human för när man vill ha ganska mycket crunch och detaljer i sitt regelsystem, och dessutom vill ha ganska dödligt/realistiskt våld. Och en spelvärld som utspelar sig sent 80-tal.
- Supergänget för när man vill spela lite oseriöst och lattja runt och dra taffliga ordvitsar.
- Mutant City Blues för när man vill spela CSI-typer som undersöker brott relaterade till eller begångna av folk med superkrafter.

Jag har inte läst tillräckligt mycket av Icons, M&M eller Marvel Superheroes för att kunna ha en åsikt, men Krille brukar poängtera hur bra Marvel är på att just skapa Marvelkänsla med feta strider och drama. Har jag för mig. Det är nog det jag är mest sugen på att kolla in härnäst själv.

 

[RasmusL]

Min favorit är nog Prosopopée där man spelar gudomliga väsen (tror att man man spela färger och nyanser om jag inte minns fel?) som kliver in i en tavla för att styra upp obalans kosmos. Med coola superkrafter.

 

[God45]

The Authority RPG för där kan man bygga supermäktiga karaktärer som kan förändra världen. Tanke kontrollerar en miljard människor? Förstöra månen? Skapa regnskog över hela Sahara? Dränka Europa? Alla saker man kan göra på en runda.

Godlike. Eftersom det är skitig, dödligt och krafter är superskumma.

Wushu eftersom man kan göra vilka hjältar man vill i det, det alltid är balanserat och det knappt finns några regler.


Eller, som alltid. Det beror helt på vad man vill göra. Vill du spela Iron age eller Golden age? Vill du spela streetlevel, global eller cosmic tier? DC inspirerat eller Marvel inspirerat? Eller inspirerat av någon mindre imprint så som TOPCOW eller Boom! studios.

Ett superhjälte spel jag älskar är Better angels, men det handlar exklusivt om att spela superskurkar besatta av demoner och inget annat så det är svårt att sätta på en sådan här lista.

 

[tupelo]

Nu är jag mest nyfiken på regel lösningar och olika settings.

 

[Genesis]

With Great Power … är nog det mest genretrogna spelet. Det har en briljant rollpersonsskaparmekanik som ger djupa och intressanta superhjältar med en genomtänkt bakgrundshistoria. Det har en övergripande story arc som ser till att hjältarna inte kan vinna i början och inte kan förlora i slutet. Det har en mekanik som ser till att hjältarna måste offra det som är dem kärt för att rädda världen. Bra dilemman. Dock är det ganska stökigt skrivet och svårt att fatta. Tror jag var tvungen att spela det tre gånger innan jag slutade spela fel.

Det har också en tankebubbla på en pinne som man håller upp bredvid huvudet när man gör inre monologer, vilket är helt briljant.

 

[Hellzon]

Vad letar du efter i ett superhjältespel? Simuleringen av superkrafterna? Taktiska utmaningar? Drama?

I slutänden är det här som är frågan, annars kan vi sitta och lista Prosopopée och Mutants & Masterminds som knappast ens hör till samma genre.

Capes är mitt favoritspel som jag aldrig fått spela. Hela grundmekaniken går ut på att man vill hoppa in och spela coola antagonister emellanåt som ger ordentligt motstånd men förlorar i slutet, för då får man Story Tokens som gör att ens egen superhjälte kan vara cool.

Sen är det så rörigt skrivet att alla borde läsa det för att se hur man inte ska göra om ens 100 sidor långa rollspel skall bli begripligt.

 

[Krille]

Har koll på mutants & masterminds, Almost human och supergänget men vilket spel är bäst

Jag är väldigt nära att säga Supergänget, för det greppar hur krafter funkar i superhjältefiktion (till skillnad från de flesta andra superhjältespel som försöker simulera skitmäktiga krafter och därmed misslyckas, för man kan inte simulera Hawkeyes och Hulks i samma ståry utan att antingen den ena är meningslös eller den andra är nerfad till mjäk), men faktum är att jag anser att Smallville och Marvel Heroic Roleplay är bättre. Båda dessa greppar nämligen också hur krafter funkar i superhjältefunktion och bygger på med två viktiga funktioner till: dramatisk storykurva i fallet Marvel Heroic Roleplay, och superhjälterelationsdrama i Smallville.

Marvel Heroic Roleplay greppar tag i den dramatiska storyn med sin Doom-pöl, som ökar allt eftersom ståryn går. Det blir alltså svårare att göra saker mot slutet av ståryn, eftersom det är så en ståry funkar. Man kan hacka NSAs databas på en kafferast i början, men man har assvårt att hacka en kraftverk när sekunderna tickar mot undergången på slutet av ståryn. Och den gör det helt naturligt, som en del av mekanismen och flytande in i berättelsen kring spelbordet. Dessutom spelar man inte en Wolverine med avfilat serienummer, man spelar original-snikt-bub med klor och stinkande cigarr och kanadensisk skäggstubb och hela köret! Och det är alltid ett plus!

Smallville greppar tag i såpopera-grejen, den grejen som som gör Marvel som bäst när den är som bäst. Fast förstås gör den det i Smallvilles DC-tv-serie-universum. Den gör det med ett relationsschema som byggs när man skapar rollpersoner som gör att rollpersonerna sitter i en spelvärld med kända entiteter som de har byggt upp en relation med. Det är dessutom spelarnas universum, så de har en insats i den – de bryr sig om folket som de hittat på själva, snarare än en SLP som spelledaren skapade. Här funkar dessutom folk som Lois Lane och Lana Lang bland superhjältar från Krypton som Zod eller Clark Kent, eftersom relationer och värderingar spelar lika mycket roll som krafter och egenskaper.

Om man kan kombinera dessa båda så blir resultatet episkt!

Är det något som talar till Marvel Heroic Roleplays och Smallvilles nackdel så är det att de är out of print. Vilket är förbannat synd.