Nekromanti Vill du ha en Antipaladin?

[God45]

Antipaladins är intressanta för mig samtidigt som de är en märklig artefakt av D&D alignments. Men samtidigt har de lyckats hålla sig kvar i spelet (och i andra spel) trots att alignmenten har försvunnit. Varken 4ed eller 5ed D&D har alignment begränsningar på Paladin klassen men ändå har de sina versioner av antipaladinen (Blackguard och Oathbreaker Paladin respektive). Så vad gör konceptet "Riddare som slåss för ondskan" attraktivt? Vad gör det här till något som man kan spela och som inte bara är en visuellt intressant skurk att ha ihjäl?

Och utifrån de frågeställningarna tänker jag öppna min senaste i den här typen av trådar. Jag behöver ett ganska stort antal Antipaladiner till min nyligen påbörjade D&D kampanj och jag tänkte basera dem på användare på det här forumet.

Intresserad av att vara med? Svara då på de här frågorna och så skapar jag en Antipaladin baserad på dig:

1. Vilken typ av ondska sysslar du med? Lawful, Neutral eller Chaotic?

2.Jobbar du för en ond gud eller är du en fri agent?

3. Varför kämpar du för ondskan?


Jag kanske är lite långsammare än vanligt på grund av mycket jobb just nu men vill du vara med kommer jag skriva ihop en antipaladin åt dig

 

[obak]

1: Neutral evil

2: Fri agent

3: Människans öde är att begå onda handlingar, all form av framsteg leder bara till att större magnituder av ondska kan begås. Civilisationen ledde till krig, teknologisk utveckling till kärnvapen, filosofi till utrotningsläger. Även om goda saker springer ur utveckling så kommer mer kraft och resurser alltid används på att premiera egoism och förintelse än på altruism och myspys.

 

[Snow]

1. Chaotic evil
2. Fri agent
3. Jag var från början god, eller som jag brukar säga nuförtiden, naiv. Men mångårig frustration över att inte komma åt dem som styrde på toppen i kombination med förräderi från mina närmaste fick mig att kasta alla skrupler åt sidan. Jag har ett antal (lawful evil) fiender som jag bekämpar på alla sätt jag kan. De som sätter sig på höga hästar och låtsas vara goda får däng de också. Att inte se ondskan och att inte bekämpa den är den största synden av dem alla. Jag inser själv att jag är en paradox och väntar egentligen bara på att dö. Men det kommer att ta lång tid och jag ska ta många med mig. GRRRRRR.

 

[God45]

1: Neutral evil

2: Fri agent

3: Människans öde är att begå onda handlingar, all form av framsteg leder bara till att större magnituder av ondska kan begås. Civilisationen ledde till krig, teknologisk utveckling till kärnvapen, filosofi till utrotningsläger. Även om goda saker springer ur utveckling så kommer mer kraft och resurser alltid används på att premiera egoism och förintelse än på altruism och myspys.

Obak Drakon brukade vara en byråkrat från de lägre nivåerna av aristokratin. Han var tekniskt sett adel så han tränade i att slåss, rida och jaga men hans huvudsakliga sysslor var inom administrationen. Han gick i kyrkan när han var tvungen och bad till Pelor och han gjorde donerade den väntade summan pengar till de fattiga. Men han trodde inte på det, han trodde inte på något av det. Obak insåg från en tidig ålder att endast en lövtunnbro separerade mänskligheten från helvetet. Inte helvetet efter döden med småaktiga rödskinnade sadister, nej det sanna helvetet låg inom människor och allting som höll tillbaks det var bara en hopplös mask av meningslöshet.

När den nya världen upptäcktes plockade Obak fram sin gamla familjerustning, målade den svart för att spara pengar på mer avancerade färger, köpte en uppsättning nya vapen och ansökte om posten som guvernör i en av de nya kolonierna. Obak fick posten, han var ordentlig, adlig och effektiv. Och nästan ingen ville ha posten. Han gav sig av med nästa skepp, anlände och satte upp sig som en brutal krigsherre. Han är älskad av folket och hatad hav goblin och orch stammarna vars land han erövrar och vars barn han mördar.

Obak trivs i den nya världen. Han behöver inte låtsas här, han kan vara brutal, ambitiös och grym och så länge han är effektiv är han älskad av kolonisatörerna här och adeln där hemma.

 

[Cieylor]

1. Lawful evil.
2. Underställd en ond gud.
3. Jag dödades orättvist av självutnämnda godhetens förkämpar, och gavs en andra chans av <valfri ond gud>, en andra chans till vedergällning i en ny kropp. Min nya kropp var klen, och väldigt annorlunda från min ursprungliga, så att jag skulle få slita extra hårt för att visa mig värdig. Tanken på hämnd driver mig och får mig att acceptera allt annat som min nya herre står för, även om jag i grund har andra värderingar.

 

[Sia]

Coolt!

1. Neutral evil

2. Fri agent

3. Allting dör och ruineras. Jag påskyndar bara det oundvikliga.

 

[God45]

1. Chaotic evil
2. Fri agent
3. Jag var från början god, eller som jag brukar säga nuförtiden, naiv. Men mångårig frustration över att inte komma åt dem som styrde på toppen i kombination med förräderi från mina närmaste fick mig att kasta alla skrupler åt sidan. Jag har ett antal (lawful evil) fiender som jag bekämpar på alla sätt jag kan. De som sätter sig på höga hästar och låtsas vara goda får däng de också. Att inte se ondskan och att inte bekämpa den är den största synden av dem alla. Jag inser själv att jag är en paradox och väntar egentligen bara på att dö. Men det kommer att ta lång tid och jag ska ta många med mig. GRRRRRR.

Snow är den mest eftersökta och ökända brottslingen i Arling och detta helt utan att någon vet vem han är. Han kallas Snow på grund av den snövita rustningen han har på sig när han leder räder av banditer, hobgoblins eller dragonborn legosoldater mot städer, fort och karavaner. Snow är egentligen en politisk terrorist av typen som brukar dra ihop en grupp följeslagare, gömma sig i skogen och anfalla sheriffen och hans män. Skillnaden är bara skala. Snow drar ihop arméer, gömmer sig i the underdark och anfaller grevar.

Nyckeln till Snows framgång är hans förmåga att navigera the underdark och hans allianser med folken som bor där. Att ge sig ner i the underdark med en arme är för kungen att förklara krig mot drow, mindflayers och druegars och ingen är riktigt beredd att göra det än.

Konspirationsteorierna om vem Snow är många. Vissa tror att han är en drow, vissa tror att han är en av kungafamiljens bastarder. Men egentligen var Snow en löjtnant inom en huvudstadens nattvakt som blev trött på korruptionen och maktmissbruket och när han talade ut mot det brände någon ner hans hus, medan hans familj var i det. Snow var den enda som överlevde och fruktansvärt bränd flydde han mördarna ner i the underdark. Han vandrade runt i vad som kändes som dagar innan han kom till en kammaren med den snövita rustningen. Utan att veta varför satte han på sig den och hans smärta förvandlades till hat.

Snow rekryterar sina löjtnanter från de som skadats av hans fiender men han tar emot vem som helst som trupper i hans arméer. Orker, goblins, legosoldater och vanliga landsvägs rövare. Snow vet själv inte varför han kan flytta sin arme genom the underdark utan att bli antastad av invånarna där nere. Men allting från drow till mindflayers undviker Snow som pesten. Det är precis som de sett den där rustningen förr och inte vill ha mer med den att göra.

 

[Tell]

Neutral med dragning mot lawful, Bunden till ett pantehon


Hävdar på fullt allvar att jag inte är ond, eftersom gudarna vill det, och gudarna per definition är goda. Alla andra har uppenbart fel, och måste därför mördas på sätt som statuerar exempel.

Detta sagt, tjänar jag "ondskan" eftersom Gudarna Vill Det!!1! (och eftersom man inte kan göra omelett utan att knäcka ett par huvu.. ägg; och för att det är befriande rent sexuellt att klä sig i svart läder, och bevisa min makt genom att våldta krigsfångar; och för att jag gillar gladiatorkamper, och vill tillse att det finns billiga krigare; och för att... - hursomhälst vill gudarna det, så allt det andra är bara generella sidovinster)

Personligen blir jag också medvetet lycklig av mitt val, eftersom jag får leva i en gudabenådad tid där den sanna läran regerar och alla avvikare är nedkämpade eller har fått sina hjärtan utskurna och uppeldade, samtidigt som jag får se alla de jag älskar öka sin makt och lever i ett ständigt välmående på plundringen. Te, orgier, droger, bibliotek och skumma ritualer. Trädgårdsodling. Allt en godhjärtad paladin kan önska sig. Jag tror att jag är en rätt trevlig typ - om man är på min rätta sida, och står ut med alla slavar och andra omoraliska lösningar som gör livet (för mig och de jag gillar) lättare. Gör man det inte, ja, då är man en samhällsomstörtare.

 

[God45]

1. Lawful evil.
2. Underställd en ond gud.
3. Jag dödades orättvist av självutnämnda godhetens förkämpar, och gavs en andra chans av <valfri ond gud>, en andra chans till vedergällning i en ny kropp. Min nya kropp var klen, och väldigt annorlunda från min ursprungliga, så att jag skulle få slita extra hårt för att visa mig värdig. Tanken på hämnd driver mig och får mig att acceptera allt annat som min nya herre står för, även om jag i grund har andra värderingar.

Cieylor var en halvalv som bodde i en av de södra regionerna av Tepesh när revolutionerna började. Cieylor var inte en rebell, han hade till och med tjänstgjort i armen under det stora kriget, men hans kusiner var det utan att Cieylor visste det. De lurade med honom ut till en av hans kusiners gård och försökte få honom att gå med i upproret. Cieylor vägrade och var på väg att gå därifrån när en äventyrargrupp sparkade in dörren och grep eller dödade alla. Cieylor dömdes till döden via hängning och avrättades två veckor senare.

Plötsligt befann sig Cieylor på en enorm platå av järn. Det här var inte efter livet han hade hört prästerna prata om. Över honom tornade en omänskligt stor kvinna klädd i svart rustning. Hon kallade sig Laggivaren och den Svarta Klon. Hon kallades sig själv Bane. Hon talade om hämnd, om styrka och om att kontrollera världen. Att göra världen säker och rättvis även om det krävde att man krossade världens vilja först. Cieylor mins inte vad han själv sade, man han vet att han accepterade erbjudandet.

När han kravlade ur sin grav var hans kött ruttet och svagt. Hans ben stack fram ur hans nacke och hans blod flöt sakta genom hans ådror. Han plockade upp svärdet han hade begravts tillsammans med och gav sig ut för att hämnas. Varje nacke han knäcker, varje buk han sprättar upp och varje by som brinner för hans hand gör honom lite starkare och lite mer levande igen. Bane ger honom sina gåvor, men först då han förtjänar dem.

Cieylor ser Bane som sin räddare och frälsare. Han är fanatisk och driven och det han saknar i strategi tar han igen i vilja och driv. Och vem vet vad som händer när han lyckas göra sig själv helt levande igen? Vad väntar honom då?

 

[God45]

Coolt!

1. Neutral evil

2. Fri agent

3. Allting dör och ruineras. Jag påskyndar bara det oundvikliga.

Sia d'urbervilles hade om hon var född på rätt plats och i rätt tid följt en fredlig filosofi om utplåning som målet med existensen. Detta eftersom hon någonstans djupt i sitt psyke inser att alla former av existens är lidande. Men Sia föddes inte på de platserna och i de tiderna. Hon föddes i Drakon under de första åren av de Stora kriget vilket gav henne mer än nog med bevis för att vad hon kände stämde. Detta tillsammans med att hon uppfostrades till att slåss för huset d'urberville och gjorde detta från en alldeles för ung ålder ledde till att hon anammade en extremt våldsam filosofi om utplåning som målet med existensen. Sias mål är att döda världen och alla på den så att lidandet äntligen upphör.

Sia är en Gyllene Dragonborn oftast klädd i en tung rustning som matchar hennes fjäll och som föredrar att slåss från en tung stridsdrake där hon kan svepa ner från himmelen och sticka ner sina fiender med en lans eller skjuta dem med ett tungt armborst. Sia är inte en naturlig ledare och föredrar att ansluta sig till andras arméer som en mäktig högra hand. Hon är också en specialist på att döda äventyrargrupper och föredrar att svepa ner, sprutandes eld och stickandes vilt med sin lans när hon gör detta för att sedan dra sig upp utom räckhåll för motattacker. Hon kan terrorisera grupper på det här sättet i flera timmar tills de är så utmattade att de inte längre kan försvara sig.

 

[Cybot]

Tänker skriva lite rakt av från Zaros manifest.

1. Lawful Evil
2. Spelar ingen roll. Finns det en ond gud över "Förbättra världen"? Annars frilansning.
3. Människan är ond. Det är endast genom att omfamna ondska, ta till sig ondska och lära sig allt om ondska som man kan förbättra världen och skapa ett samhälle som kan hantera ondska och använda den för att växa sig starkare, mäktigare och redo att spöa alla som inte vill inordna sig i leden.

 

[God45]

Neutral med dragning mot lawful, Bunden till ett pantehon


Hävdar på fullt allvar att jag inte är ond, eftersom gudarna vill det, och gudarna per definition är goda. Alla andra har uppenbart fel, och måste därför mördas på sätt som statuerar exempel.

Detta sagt, tjänar jag "ondskan" eftersom Gudarna Vill Det!!1! (och eftersom man inte kan göra omelett utan att knäcka ett par huvu.. ägg; och för att det är befriande rent sexuellt att klä sig i svart läder, och bevisa min makt genom att våldta krigsfångar; och för att jag gillar gladiatorkamper, och vill tillse att det finns billiga krigare; och för att... - hursomhälst vill gudarna det, så allt det andra är bara generella sidovinster)

Personligen blir jag också medvetet lycklig av mitt val, eftersom jag får leva i en gudabenådad tid där den sanna läran regerar och alla avvikare är nedkämpade eller har fått sina hjärtan utskurna och uppeldade, samtidigt som jag får se alla de jag älskar öka sin makt och lever i ett ständigt välmående på plundringen. Te, orgier, droger, bibliotek och skumma ritualer. Trädgårdsodling. Allt en godhjärtad paladin kan önska sig. Jag tror att jag är en rätt trevlig typ - om man är på min rätta sida, och står ut med alla slavar och andra omoraliska lösningar som gör livet (för mig och de jag gillar) lättare. Gör man det inte, ja, då är man en samhällsomstörtare.

Jag vet inte vad jag ska skriva här. Du har skrivit alldeles för mycket för en sådan här tråd och inte lämnat mig något utrymme att göra något med det. Om du kan skriva en ny post här med max 100 ord och gärna närmre 80 så skriver jag något till dig men det du har skrivit här är redan färdigt och jag kan inte tillägga något av värde.

 

[Tell]

ok, prövar en v2.

Chaotic. Tjänar gudom.

Varför ondska?
Tja, vissa dagar känner man sig lite grinig, mår lite dåligt efter gårdagens vin, och tycker att ens konstkritiker är lite för vassa. Då gör man bäst i att måla himlen med deras kroppsvätskor, eller bygga tempel av deras ben. För det större sköna. Alla vet att man bör lida (eller låta andra lida) för sin konst.

62 ord.

 

[Mundo]

1: Lawful evil
2: Frilansar/Jobbar för sig själv
3: Den gemene personen är svag, egoistisk och sinnesslö. I 9 fall av 10 kan de inte ta hand om sig själva utan måste ha någon som tar hand om dem. Någon som arrangerar deras bröllop åt dem, någon som (brutalt men effektivt) jagar bort rövare och dylika problem från våra gårdar och någon som leder dem. Om de inte vill det så är det för att de inte vet bättre. Om någon annan tror att de kan göra mitt jobb (genom att göra revolt) så får jag snabbt sätta dem på plats. Utan mig förfaller världen i kaos och galen idealism.

 

[God45]

Tänker skriva lite rakt av från Zaros manifest.

1. Lawful Evil
2. Spelar ingen roll. Finns det en ond gud över "Förbättra världen"? Annars frilansning.
3. Människan är ond. Det är endast genom att omfamna ondska, ta till sig ondska och lära sig allt om ondska som man kan förbättra världen och skapa ett samhälle som kan hantera ondska och använda den för att växa sig starkare, mäktigare och redo att spöa alla som inte vill inordna sig i leden.

Vad man måste inse är att nästan alla är idioter. Det är inte deras fel egentligen och det behöver inte vara en natur grej, Asmodeus vet att samhället inte hjälper dem. Men någon måste vara manen som tar tag i tyglarna och styr upp saker. Och nej, det bör inte vara idioten som man sätter på tronen. Där har man en lydig docka som man kan styra och offra om det behövs. Den sanna ledaren måste finnas bakom tronen och måste vara någon som inte är rädd att se de den jobbiga sanningen och fatta de hårda besluten. Och det är där Cy stiger in.

Cy är en antipaladin och om han verkligen måste kan han fäktas med folk och slå ner folk med ohelig magi. Men det är inte vad han gör egentligen. Vad han gör egentligen är att han känner alla, hans spioner och agenter finns överallt och sedan puttar han 100 små grejer lite, lite gran så att allting blir bättre.

Men vad är då bättre? Bättre betyder att frivilja är ett brott. Bättre betyder att Asmodeus perfekta plan verkställs genom Cy och andra agenter på det materiella planet. Bättre innebär att saker är ordnade, alla vet sin plats och det inte finns en massa chaos överallt. Bättre innebär att det finns en magisk polisman i allas huvuden, att varje tänkande varelse reduceras till ett verktyg och att världen är en perfekt fabrik som gör Asmodeus vilja. Där ingen behöver undra eller våndas eller tänka. För Cy kommer göra det åt dem.

 

[Vicotnik]

1. Vilken typ av ondska sysslar du med? Lawful, Neutral eller Chaotic?
Chaotic.

2.Jobbar du för en ond gud eller är du en fri agent?
Jobbar för en ond gud.

3. Varför kämpar du för ondskan?
För att det är mitt öde, jag följer bara den väg som lagts ut för mig.

 

[MetaLarsson]

1. Lawful

2. Jobbar officiellt för Ond gud #1, men är i verkligheten dubbelagent för Ond gud #2.

3. Jag strävar efter att själv bli en gud. Ond gud #2 har lovat mig makt och odödlighet om jag hjälper vederbörande omintetgöra Ond gud #1.

 

[God45]

ok, prövar en v2.

Chaotic. Tjänar gudom.

Varför ondska?
Tja, vissa dagar känner man sig lite grinig, mår lite dåligt efter gårdagens vin, och tycker att ens konstkritiker är lite för vassa. Då gör man bäst i att måla himlen med deras kroppsvätskor, eller bygga tempel av deras ben. För det större sköna. Alla vet att man bör lida (eller låta andra lida) för sin konst.

62 ord.

De flesta antipaladiner är riddare eller soldater innan de finner sitt fruktansvärda kall. Eliten brukade vara Paladins som föll. Men det stämmer inte på Tell. Tell brukade vara en konstnär. Han målade så vidriga tavlor att de mest dekadenta adelsmän kräktes när de såg dem. Detta gjorde honom naturligtvis beundrad och älskad av eliten. Han gick allt mer extremt tills han en dag var en antipaladin med en rustning gjord av barns ben och härdad av magi. Han är nog mer en perforamnce typ nu förtiden men säg inte det till honom.

När han inte skapar spenderar han tiden med att sitta på sitt rum och vara deprimerad över vilken fejk han är. Hur kan han uttrycka äkta smärta om han inte har bättre trauman än de han egentligen upplevt.

 

[God45]

1: Lawful evil
2: Frilansar/Jobbar för sig själv
3: Den gemene personen är svag, egoistisk och sinnesslö. I 9 fall av 10 kan de inte ta hand om sig själva utan måste ha någon som tar hand om dem. Någon som arrangerar deras bröllop åt dem, någon som (brutalt men effektivt) jagar bort rövare och dylika problem från våra gårdar och någon som leder dem. Om de inte vill det så är det för att de inte vet bättre. Om någon annan tror att de kan göra mitt jobb (genom att göra revolt) så får jag snabbt sätta dem på plats. Utan mig förfaller världen i kaos och galen idealism.

Jag vill att du föreställer dig en man som slår sin näve i en stenmur. Han slutar inte slå för att hans skin spricker och blöder. Han slutar inte slå för att hans muskler och senor rivs sönder och hans nerver skriker. Han slutar inte slå för att hans ben spricker. Antingen bryts mannen eller så spricker muren, det finns inga andra sätt det slutar på.

Nu vet du hur Mondo fungerar. Han föddes som halv-orch bastarden till den lokala adelsmannen och för att kunna bli mannen han behövde vara blev han som järn. Hat, rasism, intriger, förräderi och sorg har kastats mot honom hela sitt liv och han har absorberat dem och använt dem för att göra sig själv starkare. Och nu är han den perfekta tyrannen, och vem kan stå emot honom?

 

[God45]

1. Vilken typ av ondska sysslar du med? Lawful, Neutral eller Chaotic?
Chaotic.

2.Jobbar du för en ond gud eller är du en fri agent?
Jobbar för en ond gud.

3. Varför kämpar du för ondskan?
För att det är mitt öde, jag följer bara den väg som lagts ut för mig.

"Jag har något till dig, det tillhörde din far och han hade velat att du skulle ha det." Med det reste sig den gamla mannen som räddat Vicotnik från ökenbarbarerna upp och gick till en gammal lista längst bak i den lilla stugan. Där plockade den gamla mannen upp ett svart svärd som verkade suga upp ljuset från runtomkring sig. "Det här var din faders Unholy Reaver +5, ett elegant vapen från en gyllene ålder. Det är inte klumpigt som en långbåge eller oelegant som en Holy Avenger. Det är en Antipaladins vapen, under tusen år upprätthöll de det mörka imperiet tills revolutionen slog det i spillror. Din fader var en av de sista av dem." Vicotonik sväljer hårt, "Vad hände med honom?". Den gamla mannen skakar på huvudet, "Paladinen Pater Lux dödade honom."

Vicotonik tänker efter i en dag och en natt med Reavern gömd under sängen sedan kommer han tillbaks till stugan ute i öknen. "Lär mig att bli en Antipaladin, som min far före mig."