Nekromanti Vill du vara en gud?

[God45]

Oropher Ancalimë (eller Tomatalven)

Det man sår får man skörda. Försvinn från min satans gräsmatta!

Domän: Plants

Alignment: NE


Oropher Ancalimë är en av de allra första gudarna och den första guden i den alviska Pantheonet. Han är specifikt vildalvernas fader. Till skillnad från senare alviska gudar som är ganska finputsade och civiliserade är Oropher... gammaldags, primitiv och helt och hållet inköpt i hela den där naturen röd i klo och tand grejen. Han älskar att skapa nya giftiga eller köttätande växter mer än han gillar att fixa vackra blommor eller träd. Han tar också gärna ut brutal hämnd på de som förstör skogar eller djungler.

Och därför är det så jävla irriterande för honom att på grund av en felöversättning för tusentals år sedan känner all icke-alver till honom så Tomatalven. Han kommer fucka up dig om du kallar honom det. Antagligen på fruktansvärda kreativa sätt involverande bambu som växer genom dina organ.

Hela den här situationen har lett till att resten av Pantheonet skäms lite för honom och försöker hålla honom i skymundan där de andra raserna och deras gudar inte stöter på honom. Detta fungerade ok tills den moderna eran när mer träd avverkas än någonsin tidigare.

Ancalimë har förklarat krig mot alla de intelligenta icka-alviska raserna och vill nu utrota dem så att de slutar förstöra hans skogar. Hans prästerskap och hans rangers är de mest våldsamma alver du någonsin kommer ha oturen att stöta på. För att kunna smälta in i det alviska samhället bär prästerskapet och deras medhjälpare gröna klädnader och huvor när de genomför attacker mot andra raser. Ancalimës avatar ser ut som en extremt vildsint alv med grönt skin.

 

[God45]

Jag röstar på den här tråden som den bästa och roligaste på länge!

Tack

 

[Tomatalven]

En RIKTIG alvgud det Där tog du fram alviskhetens kärna! Mina präster kanske multiclassar cleric ranger?

Smart att utnyttja allas självupptagenhet för att skapa den mest populära tråden på länge grymt jobbat med beskrivningarna!

 

[wilper]

Jag flaggade för Artifice tidigare.

Oavsett hur det blir med den saken så vill jag säga att jag är enormt imponerad av din produktivitet.

 

[God45]

Jag flaggade för Artifice tidigare.

Oavsett hur det blir med den saken så vill jag säga att jag är enormt imponerad av din produktivitet.

Oh, ledsen då missade jag dig. Det tar jag och fixar direkt

 

[Faehrengaust]

Otroligt bra tråd och verkligen kul att läsa.

Tror Death var kvar och det låter ju som en mysig domän.

 

[Mogger]

Jag röstar på den här tråden som den bästa och roligaste på länge!

Jag med!!

 

[God45]

Wilper

Tror du du har tur idag ork? Va? tror du det? BOOM!!!

Domän: Artifice

Alignment: TN


Wilper är en av de där gudarna som började som en av de mindre kända figurerna i det Gnomiska Pantheonet och sedan genom en sidoapplikation av hans område blev han inte bara en av de största gnomiska gudarna men en av de snabbast växande gudarna i världen. Wilper brukade vara den gnomiska guden över kemiska reaktioner (och av någon anledning duvor). En dag uppfann han ett nytt ämne kallat krut och hans cleriks började använda det för att skapa fyrverkerier för att underhålla befolkningen. Sedan fick en dem en ide... Vad skulle hända om man försökte använda krutet i ett vapen... Visst, den killen råkade spränga sig själv i småbitar. Men han upphöjdes till sin guds högra sida så snabbt att det bara swishade om det. Två månader senare hade wilper designat inte bara effektiva bomber men fullt fungerande flintståls pistoler. Han hade också börjat träna sina clerics i att använda dem.

Men produktionen var det stora problemet. Medan Wilper inte hade några problem med att bygga allt mer avancerad vapen i himmelen kunde hans clerics inte återskapa dem på jorden. Så Wilper slöt ett avtal med Mundo, guden över världens mest avancerade stad Zweitel. Om staden gav Wilpers clerics verkstäder och ångmaskiner skulle de ge staden de mest avancerade vapnen i världen, och det gjorde de! Wilpers clerics tillverkar nu allting från revolvrar, till ångdrivna maskingevär till bombkastare till Zweitels arméer.

Wilpers clerics har också blivit allt mer fruktade. De gillar att bära runt på skjutvapen och har en stridsstil där de hoppar in i rum och runt hörn skjutandes sina pistoler medan de är omgivna av en flock heliga duvor som gör dem svårare att träffa och får dem att se coolare ut. Wilpers tempel är fabriker och vapen smedjor och hans avatar är en gnom med åtta armar så att han kan hålla åtta pistoler samtidigt.

 

[Mekanurg]

Deathworld I av Harry Harrison.

 

[Spider Jerusalem_UBBT]

Underbart.
Skit roligt att läsa!

Spoiler

Spindeln (Spider Jerusalem)

Den obekväma sanningen

Domän: Chaos, Madness och Liberation

Alignment: CG

Spindeln är bringaren av kunskap som folk behöver men som de inte vill ha. Han är en lurendrejare, en trixare men aldrig en lögnare. Han gillar att dyka upp hos de som behöver honom och ge dem en knuff eller dyka upp hos de som verkligen inte behöver dem och knuffa dem rakt över stupet. Ibland verkar han agera helt slumpmässigt men hans agerande mynnar alltid ut i en plan.

Spindelns vanligaste avatar är en lång man i en märklig svart klädnad med olikfärgade glasrutor framför ögonen på metalbågar, men han kan också ta andra former om det hjälper hans planer.

De som dyrkar spindeln är få men ofta extrema dedikerade. Många arbetar som barder, skalder eller författare som avslöjar hemligheter men många har skaffat sig jobb som "reportrar" för de nya tidningarna som börjat dyka upp. Dessa "reportrar" brukar kombinera sitt nyhets rapporterande med annat äventyrande. Spindelns tempel brukar vara dekadenta drog nästen där tarotkortläsning, skvaller och röken från olika droger blandas.

 

[Cybot]

Wilpers tempel är fabriker och vapen smedjor och hans avatar är en gnom med åtta armar så att han kan hålla åtta pistoler samtidigt.

Det var ytterst viktigt att det var åtminstone 8 armar.

De flesta kan hantera två, fyra om man är en krik'een och 5 om man råkar vara en gunslinger-lemur ifrån Prah-Vo... Men åtta revolvrar, då måste man ju vara en gud?

Nästa steg i Wilpers agenda måste ju vara att hitta på ett sätt att föreviga hur cool man faktiskt är när man kastar sig över ett bord med 2+ Wilper revolvrar i händerna/klorna/tentaklerna och duvor flaxande i bakgrunden.

 

[God45]

Faehrengaust

Dödsriket har en svängdörr?! Time to pay the devil his due.

Domän: Death (kapitalism, korruption)

Alignment: TN


Faehrengaust brukade vara en mindre handelsgud över mutor. Det var ett ganska avslappnat jobb så han spenderade tiden med att ta 5% från toppen på ALLT och spenderade det på nektar och succubus. Och varför inte? Är man en gud OCH har fuck you money så ska man väll njuta av det?

Men allt det där slutade när undervärldens väktare begick självmord genom att kasta sig in i ett svarthål (emo som han var var det ingen överraskad) och ingen vill ha hans jobb. Alla de mindre gudarna fick dra lott och Faehrengaust förlorade.

Så han fick lien och den svarta kåpan (de tvättade den inte ens emellan) och sedan gavs han den tredje mäktigaste domänen i universum, och den allra mest deprimerande. Så den livsnjutande, knarkande och manshorande guden över mutor och småsint kapitalism blev liemannen och förväntades nu lyssna på de dödas klagosång och fördela dem mellan de olika efterliven efter att ha vägt deras hjärtan på en våg. Han blev korrupt på minder än tre minuter.

Till att börja med finns det nu raise dead magier. Tillgängliga för alla religioner! Bara betala nog med pengar och så släpper han ut den döde ur dödsriket igen. För det andra hamnar du nu i ett efterliv beroende på hur bra du kan betala. Detta gör att om du spenderat ditt liv med att bränna kyrkor, sparkat valpar och ätit bebisar så kommer du ändå in i efterlivet av evig lycka om du betalar nog. Men oroa dig inte, om du under din livstid gett 10% av allt du tjänat till Faehrengausts kyrka kommer du slippa helvetet och istället bara hamna på en supertråkig äng någonstans där du inte plågas men bara är deprimerad för alltid. Denna korruption är anledningen till att så många gudar börjat skaffa sina egna efterliv.

De andra gudarna skvallrar inte eftersom, tja, de vill inte ha jobbet! Plus, det är trevligt att deras hjältar kan få en andra chans på jordelivet (eller en tredje, eller en fjärde) och Faehrengaust har de bästa festerna! Änglastrippor, den bästa himmelska nektarn och frossares själar marinerade i synd.

 

[God45]

Wilpers tempel är fabriker och vapen smedjor och hans avatar är en gnom med åtta armar så att han kan hålla åtta pistoler samtidigt.

Det var ytterst viktigt att det var åtminstone 8 armar.

De flesta kan hantera två, fyra om man är en krik'een och 5 om man råkar vara en gunslinger-lemur ifrån Prah-Vo... Men åtta revolvrar, då måste man ju vara en gud?

Nästa steg i Wilpers agenda måste ju vara att hitta på ett sätt att föreviga hur cool man faktiskt är när man kastar sig över ett bord med 2+ Wilper revolvrar i händerna/klorna/tentaklerna och duvor flaxande i bakgrunden.

Glöm inte duvorna! Jag baserade det på ett citat från Hard boiled som lyder:

Give a guy a gun, he thinks he's Superman. Give him two and he thinks he's God.

Så om man är en gud måste man ha minst åtta

 

[Dante]

 

[Korpen]

Korpen

Dräparen, taktikern

Domän: War

Alignment: LN

Han avskyr rusningar men älskar strategiska framryckningar.

Såvida rusning inte är det mest effektiva att göra i en situation!
Generaler, krigare och befäl som är överdrivet försiktiga eller tror att Kriget är överskådligt som ett schackparti med tydliga samband och regler kommer krossas när linjerna möts med kraft nog att spränga sköldar och splittra spjut. När kroppar i hundratal blir öppnade av svärd och spjut så de töms på blod i ett ögonblick, när panik och fruktan ligger som ett moln över striden, då bara disciplin, mod och lojalitet hindrar soldater från att slänga sina vapen och fly, då är Korpens makt som störst när han bestämmer segraren.

Generaler och taktiker som uppvisar, mod, aggressivitet och djärvhet vinner Korpens gunst. De som visar överdriven försiktighet och övertro på kontroll kommer förlora krig.

Vae victis!

 

[sirfrog]

Kan man hugga Rune?

 

[God45]

Kan man hugga Rune?

One rune god comming right up!

 

[wilper]

Jag får rätt coola bilder av de där prästerna när jag läser.

Av allt att döma så är de häftiga snubbar/snubbinnor som drar runt med bylsiga kläder, flintlåsvapen och sina duvor.

Tack så mycket.

 

[God45]

Sir Frog, Anura Salere

Pennan är mäktigare än svärdet.

Domän: Runes

Alignment: LG


Anura salere var en mycket märklig riddare för sin tid. När han levde var de flesta riddare lite mer än adliga banditer. De red runt och tog vad de ville från bönderna som de skyddade och när de faktiskt gjorde någonting vettigt så var de dåliga med att följa upp det. Anura var trött på det här, han ville göra världen bättre och han ville se till att de andra riddarna gjorde sina jobb. Så han bad till sin gud Cissi för vägledning och hon gav honom en plan.

Så Anura föreslog för kungen att han skulle skapa en order som riddarna var en del av. Riddarna tyckte det här var en bra ide eftersom de då fick en hall att festa i och de fick sina rustningar och vapen betalda av kungen. Kungen tyckte det var en bra ide för det gjorde riddarna mer lojala mot honom. Riddarhallen skulle dessutom innehålla alla officiella rapporter om riddarnas hjältedåd som skalder skulle skriva. Detta var Anuras ide och han betalade skalderna för fem år framåt i tiden.

Som en del av att ordern skapades fick alla riddarna välja ett heraldiskt djur Anura valde till mångas förvåning en groda medan de andra valde häftiga djur som vargar och lejon.

Så Anura låter bygga riddare hallen och ser till att den är täckt av skynken under bygget. När invigningen äger rum klipper kungen av repet som håller upp skynkena och visar riddarhallen för alla. Riddarhallen vars ena långvägg är gjord av genomskinligt glas. Bakom glaset i ena änden av hallen är också stora trä rammar där rapporterna från skalderna är upphängda. De extremt ärliga rapporterna från skalderna.

Riddarna är utskämda men de kan inte gör så mycket åt det. De kan inte ens slappna av i sin egen riddarhall eftersom alla kan se in i den. Och de av dem som försökte muta eller hota skalderna fick det bara inskrivna i sina rapporter.

Kungen är mycket nöjd med detta men det är en sak han inte förstår så han frågar Sir Frog, "Varför valde du grodan som symbol?" Sir Frog svarade "Eftersom jag trivs i mitt terrarie."

Sir Frog dog tre år senare under ett fältslag. Tre riddare "råkade" sätta sina lansar i ryggen på honom samtidigt. Men riddarordern som han grundade blev sedermera den första Paladin ordern eftersom bara de mest nobla och ärliga av riddare sökte sig till den. Sir Frog blev upphöjd till en gud av Cissi och blev guden ansvarig för Paladiner.

 

[Cybot]

Kände mig lite elak i småpraten, så jag gjorde en mer seriös version av SirFrog som gud också.

Spoiler

Herr Groda
Väktaren vid brunnen, Grodan vid Världens rot, Gudaätaren

Domän: Runes

Alignment: LE

I världens begynnelse, när gudarna vandrade över jorden som titaner och marken skälvde under deras mäktiga steg så begav sig Allfadern till Vishetens brunn för att lära sig Runornas hemligheter.

Han drack ifrån brunnens vatten, och genast så flödade runornas vishet in i honom, och han blev mäktigare än någonsin, för i sitt själva blod flödade makten och ordet som skapat universum.
Allfadern var dock en girig och avundsjuk gud och drabbades av oro. "Sådan makt! Men brunnen ligger här obevakad och vem som helst kan smaka dess sötma".

Så Allfadern slet ut sitt vänstra öga, och av ögat skapade han en groda som han satte att bevaka brunnen. Och till grodan befallde han "Du som är av mitt kött ska vaka över denna brunnen i all evighet, så att endast jag ska smaka dess vatten och endast jag ska äta av de frukter från de träd som drar sitt vatten från denna brunn. Men du, du får varken dricka av dess vatten, eller äta av vishetens frukter. Utan du får söka din föda annorstädes. Men aldrig får du söka dig långt bort ifrån denna brunn. För du ska bevaka brunnen, och varje gryning och varje skymning och varje midnatt och varje middag ska du finnas vid dess kant. Så befaller jag dig, du som är av mitt kött. Och då jag är mäktigare än du så skall du lyda".

Grodan hade inget annat val än att lyda, då Allfadern verkligen var den mäktigare av de två. I eoner bevakade grodan vishetens brunn så att endast Allfadern kunde dricka från dess vatten, eller äta ifrån de fruktträd som växte vid dess kant. Allfadern dock gick ut i världen och utförde många stordåd med sin nyfunna makt, men vart hundrade år återvände han till brunnen för att dricka dess vatten och äta ifrån vishetens frukter. Och varje gång sade han till Grodan "Här sitter du vid vishetens vatten, men kom ihåg min befallning. Du ska vaka över brunnen men vattnet är inte ditt att dricka, och frukerna är inte dina att äta. Du är av mitt kött och jag är den mäktigare. Så lyd".
Och Grodan hade inget annat val.

Så kom en dag när Allfadern åter igen kom till brunnens kant. Och som vanligt så sade han till grodan "Här sitter du vid vishetens vatten, men kom ihåg min befallning. Du ska vaka över brunnen men vattnet är inte ditt att dricka, och frukerna är inte dina att äta. Du är av mitt kött och jag är den mäktigare. Så lyd".
Men grodan skrattade åt honom. "Din fåntratt och fulgubbe, din son av en höna och slemmets avkomma. Du skulle aldrig ha gjort mig till den jag är. Du har nekat mig att dricka vishetens vatten, du har förbjudit mig de frukter som växer vid brunnens kant, men jag är en Groda och i årtusenden har jag simmat i dess vatten och andats dess vishet. Och nu är jag mäktigare än du".

Och med dessa ord åt grodan upp Allfadern. Med ett mäktigt kväkande utropade han sig själv till brunnens nya mästare, runornas gud och vishetens herre.
Och Grodan drack av brunnens vatten, åt av dess frukter men han lämnar aldrig dess kant. För han har lärt sig att endast dårar lämnar sin makt i andras händer.

Dyrkare: Herr Groda, som han kallas av sina tillbedjare, dyrkas av de som söker visheten och runornas makt. Druider, shamaner, skalder och siare.


Avatar: Herr Grodas avatar är en större och mäktigare form av den han alltid var, en Groda. Han sitter vid brunnens kant på en av rötterna till vishetens träd. Ibland, när han är på humör för det (och det är han ofta, speciellt när han funderar på världens gåtor och mysterier) röker han på sin vattenpipa, och insuper på även detta sätt brunnens vishet. Ibland färdas hans dyrkare på världens hemliga vägar till källan för att be om en slurk eller en droppe av vishetens vatten. När Herr Groda känner sig ödmjuk ger han dem en slurk, men aldrig mer, och annars äter han upp dem.