Nekromanti Villket är....

[Rising]

Re: En kort gruspredikan

"Jag förstår att du anser att genrer är en tvångströja. Men jag anser att det kan vara en etikett som ibland kan behövas. Säg att en stackars nybörjare kommer hit och ber er att rekommendera ett bra skräckrollspel."

Det var väl precis vad som hände i den här tråden? Jag tyckte faktiskt jag skötte mig exemplariskt; jag räknade upp Kult (ett spel som många anser vara ett skräckrollspel) och Changeling (ett spel som inte anses vara ett skräckrollspel men som är perfekt för det ändamålet), samt berättade lite om det vanskliga med termen "skräckrollspel". Jag hoppas iaf att han inte kände det som att jag slog honom på fingrarna.

"Är du helt säker på att man inte skulle kunna klassa till exempel CoC som skräck? Avsikten med rollspelet är att skrämmas, reglerna är avsedda för att förstärka den känslan och att fungera som redskap och världen innehåller en hel del skrämmande element."

Detsamma gäller för Vampire, men det hindrar inte folk från att ifrågasätta dess skräckstatus.

"Är det inte snarare så att fixeringen vid regler och förordningar beror på ungdomlig osäkerhet och brist på erfarenhet?"

Det kanske är olika för olika personer. Jag var helt vild som barn; i en pärm med mina egna specialregler till DoD finns en bibba med nya raser som är hämtade från alla möjliga håll och kanter. Där finns "solroskrigare" från de tecknade avsnitten med "ewokerna", "spegeldemoner" från solospelet Fasans Labyrint, "pluttar" (de hittade jag på själv) och en massa nya monster som jag gjorde av mina Heman-gubbar (bl.a. "pälstroll" (=beast man) och "cybox" (=den där varelsen med smådelar man kunde bygga ihop lite hur som helst) och en ny grundegenskap (=RUN för en egen sorts "runmagi" (hmm)) osv. Jag måste ha mixat Mutant med DoD i många äventyr också, för på mina gamla DoD-formulär så står det "gaussgevär" och "hundvisselpipa" osv. Jag kommer ihåg att jag gjorde det i ett äventyr, men det måste varit många fler.

Mitt DoD var världens kaosvärld. Men vi hade skitkul i det. Jag tror jag har svårare för att hitta på nya saker idag. När jag läser igenom Little Fears så stör jag mig på enskilda dåliga delar. Varför tar jag inte helt enkelt bort dem och lägger in nya bra delar istället? Jag vet ju att jag kan. Nej, jag borde kunna. Jag kunde förr. Nu har jag förlorat lite av det jag brukade ha i överflöd.

Jag skyller på de fastare ramar som finns i dagens spel. De hämmar kreativiteten.

/Rising

 

[Jocke]

Re: Villket är.... (Bedlam får intem läsa)

Jag vill vara lite nyskapande och säga Nobleis, om man klassar det som skräck. Jag tor sellan jag har läst någonting lika ionspirerande och snyggt som dessutom går att integrera med ditt valfria favoritrollspel bara sådär. jag vill tillägga att jag hittills bara har använt spelets värld, inte låtit karaktärerna uppstiga till Nobleis (människor med småbitar av gudars själar i sig) ännu och att reglerna för tillfället är Delta Green (vilket också är ett toppenrollspel) med en hel del Kult vibbar men om en månad eller så kommer deras väld drastiskt förändras.

 

[Jocke]

Re: Näj, för bövelen!

jag skulle aldrig i hela mitt liv få för mig att spela en vampyr som har ångest. Inte by defult i alla fall, okej om den kanske drabbas av lite höstdepprission eller något eller nån nära stående dör eller så. Men att bara gå runt och ha ångest för att man suger blod och kan springa riktigt fort eller forma om levande kött till möbler, nej aldrig.

 

[Man Mountainman]

Re: Korståg mot Dnalor

Problemet är att om man accepterar den där formen av stagnation ("äh, okej, vår term är dålig, men vi behåller den ändå") så påverkar den systemet.

Det är en bister förutsägelse, men jag tror du kan ha en poäng där. Samma sak har ju hänt Fantasygenren, in absurdum. SF har väl beskonats, åtminstone inom litteraturen, men den kanske är att betrakta som en mer mogen genre.

Wow! Det låter så sanslöst bra att jag vill vara med och hjälpa till. Det är precis något sådant som jag skulle vilja ha! Posta gärna ett inlägg på "rollspelsmakande" och ta upp några exempel.

Kul att du är intresserad. Jag vill nog utveckla konceptet en smula mer innan jag presenterar det, så att jag i alla fall har lite kött på benen och det inte bara blir mycket snack och lite bandy, men sen skall jag visa upp det. Pråmiss!

 

[Kornella]

Re: En lång bergspredikan

Angående punkt 3 måste jag bara säga, wow, nästan exakt så jag anser. Det märks klart och tydligt vilka generationer som är de mest kreativa, med tanke på vilka rollspel de föredrar och inte föredrar. Liknelserna var snudd på genialiska, kanske dags nu att grunda Rising the Fänclüb?

Pauli (Baldyr) var för övrigt också mäkta imponerad av postningen (eller punkt 3 i alla fall) när jag läste den högt för honom, tror du att du skulle kunna skriva ett kåseri till e-postfansinet Rollspelaren om det?

I övrigt vet jag inte vad jag skall tycka, att använda termen skräck för att beskriva ett rollspelskoncept som är tänkt att handla om skräck (även om man kan spela det på andra vis) tycker jag inte är så farligt, till och med ganska självklart. Men vad föreslår du då? Vilken genreindelning skall finnas, om ens någon? (Jag har knappt läst några postningar i ditt korståg mot termen skräck.

Nella

 

[Melchior]

Re: En kort gruspredikan

Mitt DoD var världens kaosvärld. Men vi hade skitkul i det. Jag tror jag har svårare för att hitta på nya saker idag. När jag läser igenom Little Fears så stör jag mig på enskilda dåliga delar. Varför tar jag inte helt enkelt bort dem och lägger in nya bra delar istället? Jag vet ju att jag kan. Nej, jag borde kunna. Jag kunde förr. Nu har jag förlorat lite av det jag brukade ha i överflöd.

Detta beror kanske inte på rollspelen utan det faktum att barn brukar ha livligare fantasi än vuxna. Väl?

 

[Eksem]

Re: Bövelens bödel

"Vem vill bli mer skrämd av sina märkliga medspelare än spelet självt? "

Vampirespelare?


/Jonas, sluter cirkeln

 

[Nemesis_UBBT]

Fel

Angst=rädsla, inte ångest...

Angst haben=vara rädd

Nu har du nog trasslat till det...

 

[Nemesis_UBBT]

Re: Jo, i den verkliga världen

Det är så av praktiska skäl. Det skulle bli så spretigt om man hade ett Kultforum, ett CoC-forum och ett VoD-forum osv. Kategoriseringen som gjorts på rollspel.nu är alltså en konstruktion som inte fungerar egentligen, utan det är en praktisk nödlösning.

Så vad anser du att det här forumet skulle heta egentligen?

 

[Rising]

Re: Jo, i den verkliga världen

"Så vad anser du att det här forumet skulle heta egentligen?"

Nej nej, jag är nöjd med det här forumet. "Skräckforum" är i det här fallet en nödlösning som fungerar. Däremot så kan man inte använda rollspel.nu's definition på "skräckrollspel" när man pratar om rollspel generellt.

Då inskränker man sin rollspelssyn, vilket många gör. När jag började kalla mitt projekt Eskapix för ett "skräckrollspel" (det var innan jag hade kommit på något alternativ för den termen) så invände många och tyckte att det snarare var ett fantasyrollspel. Faktum är att det nog snarast komer bli både och. Ett nutidsrollspel med övernaturliga inslag. Om man sedan vill spela skräck- eller äventyrssessioner i det, det är upp till var och en. Jag ser möjligheter till båda, och jag tycker det vore tråkigt om den allmänna synen på rollspel skulle tvinga mig att välja en inriktning och hålla mig till den.

Jag skulle gärna se ett framtidsrollspel med många starka skräckmöjligheter (typ som filmen "event horizon") eller ett helt rubbat spel som inte går att genreindela överhuvudtaget. Grejen är nämligen den att jag tror vårt sätt att kategorisera också påverkar vårt sätt att skapa.

/Rising

 

[Rising]

Re: En lång bergspredikan

"kanske dags nu att grunda Rising the Fänclüb?"

Hi hi, det vore något, det.

"tror du att du skulle kunna skriva ett kåseri till e-postfansinet Rollspelaren om det?"

Det vore en ära. Helst väntar jag tills efter jul då jag har oerhört mycket jobb fram tills dess.

"att använda termen skräck för att beskriva ett rollspelskoncept som är tänkt att handla om skräck (även om man kan spela det på andra vis) tycker jag inte är så farligt, till och med ganska självklart. Men vad föreslår du då? Vilken genreindelning skall finnas, om ens någon?"

Rollspel tycker jag bara ska genreindelas efter dess miljö och regelkärna, sånt som är lika för alla. Vampire kan få vara ett "Reality Fiction"-spel eller liknande. "Övernaturligt nutidsspel?" Någon sådan term vore mer adekvat. Det skulle göra att det hamnar i samma kategori som bl.a Kult och CoC.

Man kan tycka att det är idiotiskta hårklyverier, men jag tror det skulle spela större roll för spel som t.ex Changeling och Nobilis, som faller lite mellan ramarna i nuläget.

Vill man absolut prata om skräck och inget annat får man skriva "rollspel med möjlighet till skräcksessioner" istället. Då låter man alla genrer (=miljöer) få vara med i beräkningarna. Någon kanske tycker Gemeni är det optimala skräckrollspelet. Jag skulle säkert nämna något om Changeling. Det vore mkt rättvisare. Med dagens skeva genreindelning skulle man få ett smalare perspektiv att orientera sig efter.

/Rising

 

[Sereg_UBBT]

Re: Fel

enligt min tysk-svenska ordbok så betyder angst ängslan, rädsla, ångest

 

[Kitzune]

Re: Fel

Min med.

/Alexander Gyhlesten

 

[Nemesis_UBBT]

Re: Fel

Kanske dumt att tilläga, men det gör min också

 

[Ghoulz]

Re: Genrep

En komedi är komisk och en skräckfilm är läskig. Eller menar du att komedier måste ta plats i vår moderna tid också?

1. Komedi är i grundbetydelsen en historia med ett lyckligt slut. Därav Dantes "Den Gudomliga komedin". En komedi är alltså inte alls vad vi vanligtvis kallar "komisk". Inte i grundbetydelse. En skräckfilm behöver inte heller vara läskig, men den bör bära på vissa element av skräck. Det finns uppenbarligen något som refereras till skräck som genre.

2. Skräck kan utspela sig när som helst. Rent historiskt. Men genren är modern. Att man däremot kan spela äventyr med skräckinslag i vikingatid (vilket har stor potential) betyder inte att Skräck inte finns som en separat genre. Precis som Fantasy och Western.

Vad sägs om Reality Fiction? Nutidsrollspel med övernaturliga inslag?

I videobutiken hamnar de på skräckhyllan. De utger sig för att vara "horror games". Att de sedan inte måste vara skrämmande (även om det är en bonus i min bok) är en annan sak.

Utseendet tycker jag är helt oviktigt. Alien är en skräckfilm och Aliens är en actionfilm. Själva alienvarelsen är dock densamma i båda filmerna. Det går dessutom utmärkt att berätta skräckhistorier utan några övernaturliga monster. Kolla Hitchcock's rullar om du inte tror mig.

Det är skillnad på Skräck och Thriller. Skräck har generellt övernaturliga inslag - t.ex. närmast odödliga slashermonster, zombies, vampyrer, demoner osv. I en Thriller (som t.ex. Psycho) kan det hända att övernaturliga teman tangeras hos åskådaren, men man gör inte bruk av dem. Återigen: allt som är otäckt är inte Skräck. "Carmilla" är en skräckroman, men inte särskilt skrämmande. Då skrämmer Kafka mig mer. Alienfilmerna är sf med starka inslag av Skräck i min bok.

Ramhandlingen i Chock är väl inte mycket annorlunda än i DoD? Man har några som vill ut på uppdrag, och man har några otäcka saker som gömmer sig i det okända.

När jag säger "dvärg" i Chock är det ingen som tänker på gruvor, dubbelyxor och mjöd.

 

[Ghoulz]

Jag blir anklagad!

Är det inte vid det här laget ett välkänt fenomen med band som säger "det går inte riktigt att klassificera vår musik"? Sedan stinker det likväl Detroit 1970 om skiten! Så tycker jag att du resonerar Rising. Vi kan alla vara hur jävla kreativa som helst. Men till syvende och sidst är vi inte mer än den fantasi som stoppats in i oss. Jag har inte hävdat Skräck som en benhård och för evigt fastslagen kategori. Däremot har jag hävdat att kategorin finns, och att det finns andra genrekategorier som innehåller andra markörer. Genrer och klichéer i sig är inte fantasidödande. Inte heller regler och bakgrundsmaterial. Ditt resonemang i den frågan tycks mig vara oerhört stelbent - som att det var antingen eller. En kategori är inte evig. Den blir vad vi placerar in i den. Men genrekategorier har punkter de emanerar från och vissa markörer som de bär med sig. de existerar i "vårt kollektiva medvetande". När jag säger Skräck tänker mina spelare på kusligheter. När jag säger Western tänker de på Clint Eastwood. På det viset hjälper dessa kategorier mig att bygga en stämning. Regler kan också hjälpa till - beroende på hur farligt ett stridssystem är (dvs hur lätt det är att bli skadad och dödad) är strid olika underhållande. Vid farliga förhållanden blir varje strid riskabel och chansen att bygga en grym och hård spelvärld för rp:na att genomlida ökar. Det vi kallar Skräckrollspel har ofta en omfattande regelmängd som styr psykologiska förhållanden och som reglerar chock och konfrontationer med övernaturligheter. Kult, CoC och unknown Armies ahr alla tre ordentligt utbyggda sådana funktioner som vida överskrider t.ex. Drakar och Demoner. Syftet med reglerna är alltså något annat. Ingen säger att man inte kan använda Kult för att spela fantasy - en erfaren SL gör det lätt. Men antagligen blir det en annorlunda fantasysession eftersom reglerna generar olika effekter.

Genrer kan blandas, korsbefruktas och vridas till oigenkännelighet. Man kan tycka att vissa genrebeskrivningar är orättvisa och missvisande, so be it. Det betyder inte att dessa genreindelningar är utan värde och inte heller att de inte finns. Jag tycker att det är helt ok att använda skräckelement från den klassiska gotiska romanen i sin DoD-omgång. Och om man vill göra det bra kanske man behöver fråga omt ips här på forumet - det är alltid välkommet. Men vi kan nog itne sticka under stol med att den här typen av frågeställnignar ("vilket tycker ni är det bästa skräckrollspelet?") trots allt hör hemma här. Det finns trots allt en genre som heter "horror roleplaying". oavsett om den är slrämmande eller ej.

 

[Rising]

Nej, det blir du inte

"När jag säger Skräck tänker mina spelare på kusligheter."

Det gör vi alla. Och kusligheter hör till spelsessionerna. Där finns det en poäng att genreindela efter känslor. Vad du menat tidigare är att skräck är en massa saker förutom kuslighet, som att det ska vara modern tid osv, vilket inte jag håller med om. Skräck är skräck, det är bättre att använda en term såsom "urban fantasy" om man vill prata om modern tid med övernaturliga inslag.

"Regler kan också hjälpa till - beroende på hur farligt ett stridssystem är (dvs hur lätt det är att bli skadad och dödad) är strid olika underhållande. Vid farliga förhållanden blir varje strid riskabel och chansen att bygga en grym och hård spelvärld för rp:na att genomlida ökar."

Det kan jag hålla med om till viss del. Rollspel med D&D-stridssystem tycker jag inte har bra förutsättningar för skräck. Å andra sidan går det fantastiskt bra att lira skräck i friform, så man kan inte säga att skräck kräver farliga stridsregler.

"Det vi kallar Skräckrollspel har ofta en omfattande regelmängd som styr psykologiska förhållanden och som reglerar chock och konfrontationer med övernaturligheter."

Det där håller jag dock inte med om alls. Hela idén med skräckrollspel är att spelaren skall bli rädd. Att skrämma rollpersonen utan att spelaren blir skrämd är ett totalt misslyckande. Regler för konkretiserad skräck passar i strategiska figur- och brädspel som Warhammer, där man på något vis behöver en regel för att visa att läskiga trupper får vissa fördelar tack vare sin förmåga att skräckslå. I skräckrollspel är de däremot (i mitt tycke) snarare ett hinder än ett hjälpmedel. De ligger ivägen på samma sätt som en skratttabell skulle göra i ett humorrollspel: "Mormor Beata ramlar på bananskalet! Slå ett slag på skratttabellen för att se om din rollperson tycker det var roligt!"

Det här är definitivt en av anledningarna till att så många anser att skräck och friform hör ihop.

"Men vi kan nog itne sticka under stol med att den här typen av frågeställnignar ("vilket tycker ni är det bästa skräckrollspelet?") trots allt hör hemma här."

Då ska man vara medveten om att man samtidigt lämnar dörren öppen för diskussioner som "är vampire ett skräckrollspel?" vilket man med lätthet kan argumentera för att det inte är, om man använder din definition.

Jag har dribblat med Krille och Vindhand på den punkten, och jag är inte sugen på att få göra det igen. Därför föreslår jag en genreindelning som fungerar för oss alla och som enbart ställer till med ett problem: Istället för att fråga "vilket är det bästa skräckrollspelet, tycker ni?" så får de fråga "vilket rollspel kan man spela läskigast skräcksesssioner i, tycker ni?"

Det tycker jag inte är sååå farligt.

/Rising

 

[Krille]

Re: Nej, det blir du inte

• "Du hittar det bland urban fantasy-rollspel, undergruppen pulp"
• "Skräckrollspel."

 

[Storuggla]

Re: Nej, det blir du inte

Därför föreslår jag en genreindelning som fungerar för oss alla och som enbart ställer till med ett problem: Istället för att fråga "vilket är det bästa skräckrollspelet, tycker ni?" så får de fråga "vilket rollspel kan man spela läskigast skräcksesssioner i, tycker ni?"

Visst. Sure. Tummen upp. Men hur ska de nyanlända till forumet veta vilka semantiska krav du ställer på dem? Ska vi skicka ut email till alla? ^_-


Storuggla, gillar ale

 

[Rising]

Re: Nej, det blir du inte

"Om någon är ute efter... tja, ska vi säga, något i stil med H P Lovecraft fast i rollspel, vilket av följande alternativ tror du förvirrar personen mest?"

Båda skulle vara jätteförvirrande eftersom rollspel står uppdelade beroende på vilket företag som ger ut dem i de rollspelsaffärer jag har besökt. Man hittar ju inte GURPS-böcker utspridda över hela butiken.

Ponera istället att någon vill spela ett Hellboy-influerat rollspel. Lite verklighet, lite mytologi, lite kuslighet, lite action och lite humor. Vad är det? Här passar Changeling, X-files, Chock, och Gurgeh's Millenium, bland annat. Urban Fantasy. Spel som hör ihop på riktigt, inte som har någon kort textsnutt på omslaget gemensamt.

"Så varför inte bara acceptera att sådant är språkbruket och sluta käbbla?"

...för att det är fel, och det ställer till med problem. Det finns fler än du och Vindhand som kan hävda att Vampire inte är ett skräckrollspel och era argument är verkligen inte enkla att avfärda om man ser på det ur den skeva synvinkel som termen "skräckrollspel" medför. Nu när jag har en lösning på problemet kan jag inte bara överge den. Det är som att avfärda telefonen för att man i början bara hade två lurar att ringa till och från. Man måste tänka i ett vidare perspektiv.

/Rising
har storhetsvansinne