Nekromanti Vin, kvinnor, sång, guld och XP

[Möller]

Jag har aldrig spelat ett rollspel där rollpersonerna får XP för guld. Men det verkar ju vara en rätt populär variant och jag har fantasi nog att föreställa mig att det ger en annan spelstil.

För nån tid sedan fick jag en tanke på att utveckla (inte göra bättre, men förändra) denna xp för guld-devis.

Jag tänker mig ett betting-system. När rollpersonerna återvänt från sina äventyr till säkrare trakter, man är i en vilofas i spelandet, så gör de såklart sig av med stora delar av sitt ihopsamlade guld. Det är sånt äventyrare gör. Så varje spelare får dolt anteckna en summa pengar som hens rollperson bränner på onyttigheter. Sen visar man gemensamt varandra hur mycket av den gemensam förmögenheten man bränt.

Tanken är att XP ges för hur mycket guld som bränts. Kanske inte rakt av, dock. Säg att alla får 100 xp, oavsett insats i guld, utöver den som satsat mest, som får en liten bonus. Jag vet inte, på något vis vill jag ha ett system som uppmuntrar till hög satsning och ibland övertrassering av förmögenheten utan att balansen mellan rollpersonerna - och mellan vågade respektive gruppspelande spelare - bryts.

Har något sådanthär redan gjorts? Skulle det vara intressant? Hur gör man ett sådant system?

 

[Robban]

Jag vet att jag sett ett sånt system nånstans. Kanske på dndwithpornstars?

Edit: på mobilen just nu, kan.kolla upp det lite noggrannare när jag kommer hem.

 

[Tony.Meijer]

Tanken är att XP ges för hur mycket guld som bränts. Kanske inte rakt av, dock. Säg att alla får 100 xp, oavsett insats i guld, utöver den som satsat mest, som får en liten bonus. Jag vet inte, på något vis vill jag ha ett system som uppmuntrar till hög satsning och ibland övertrassering av förmögenheten utan att balansen mellan rollpersonerna - och mellan vågade respektive gruppspelande spelare - bryts.

Jag föreslår att du tittar på prisoners dilemma (kortfattat, två fångar får valet att tjalla eller inte tjalla (de vet inte vad kompisen gör), tjallar en av dem går denna fri och den andra får ett långt straff, tjallar båda får de ett lågt straff och detsamma om de inte tjallar).

Det jag skulle föreslå är snarare att den som satsar högst får minst xp, men alla som satsar under den som satsar högst får xp som är lika med sin insats, ergo, man vill satsa så högt som möjligt men inte för högt....

 

[Rymdhamster]

Vad är det du vill åstadkomma genom att göra det till ett statsningssystem, istället för att bara låta det handla om pengar spenderade->XP intjänade?

 

[Eksem]

Jag ser inte riktigt poängen med auktionsmekaniken, kan man inte bara ha en 1 för 1, att man får XP för att bränna pengarna man samlat in i den takt man själv trivs med?

 

[Anchorman]

Förstår inte alls, satsa högt få mycket xp, så med andra ord satsa så mycket du kan?

 

[Möller]

Jag har fått några frågor om varför, så jag har två svar.

1. Jag vet inte.

2. Det vore roligt att rollpersonerna ibland spenderar över sina tillgångar. Att de sätts i skuld eller åtminstone blir helt luspanka. Det får man inte vanligtvis.

 

[Rymdhamster]

Ah, jag läste nu en gång till och ser att du pratar om gemensamma tillgångar, ett koncept som jag själv inte är särskilt bekant med. I alla fall inte i en utsträckning som skulle kunna användas till något sånt här.

Ditt andra svar är för mig en fullgod anledning i sig själv till något sånt här. Spelare hamnar allt för sällan i ofrivilliga skulder då de oftast är allt för kreativa (de små jäklarna!).

Hur fungerar de gemensamma tillgångarna? Det kan vara bra att veta för att komma med ett fungerande förslag till dig.

Läggs alla pengar i en gemensam kassa, eller har rollpersonerna privata kassor också?

För i så fall ser jag nog framför mig ett sattsningssytem där folk sattsar pengar ur den gemensamma kassan, och ifall den överstigs måste folk betala ur sina privata kassor, förslagsvis börjar man med den som sattsade högst, sen jobbar man sig ner tills skulden är betalad. Är det inte betald så är det pengar man är skyldig i kredit.

Ligger alla pengar i den gemensamma kassan så så blir det ju än mer enklare.

Dock ser jag en stor risk med detta system, och det är att när spelarna bestämmer sig för att det är dags att lämna stan så passar de på att medvetet bränna långt mycket mer pengar än vad de har på XP för att sedan dra från staden.

Oavsett är din tanke om att ha en slags maxgräns för hur mycket XP man kan få en vettig tanke i just det här sammanhanget eftersom det förhindrar folk från att sattsa femton kvantasilioner guldmynt, och levla upp så mycket att ingen kronofogde har något att sätta emot.

 

[Genesis]

Dock ser jag en stor risk med detta system, och det är att när spelarna bestämmer sig för att det är dags att lämna stan så passar de på att medvetet bränna långt mycket mer pengar än vad de har på XP för att sedan dra från staden.

Det är la bara bra? Då kommer de att få inkasso efter sig, och i en hård fantasyvärld är nog indivarna inte att leka med ... Massor med äventyrsuppslag!

 

[Eksem]

Ja, att få folk att bränna mer pengar än de har är en rolig feature. Det fattade jag inte att man kunde göra i den föreslagna lösningen (även om jag inte riktigt ser vad auktionsdelen av mekaniken ger, riktigt).

 

[Möller]

Hur fungerar de gemensamma tillgångarna? Det kan vara bra att veta för att komma med ett fungerande förslag till dig.

Läggs alla pengar i en gemensam kassa, eller har rollpersonerna privata kassor också?

Jag vet inte, jag har inte funderat så mycket på det här =)

När jag kört fantasy, som senast i Pathfinder, brukar guldet delas lika mellan alla i gruppen - och spenderas lika när det kommer till det. Jag ser äventyrargruppen som något av en gemensam buissnes enterprise. Alla kanske inte är sådana, inser jag nu.

Dock ser jag en stor risk med detta system, och det är att när spelarna bestämmer sig för att det är dags att lämna stan så passar de på att medvetet bränna långt mycket mer pengar än vad de har på XP för att sedan dra från staden.

Oavsett är din tanke om att ha en slags maxgräns för hur mycket XP man kan få en vettig tanke i just det här sammanhanget eftersom det förhindrar folk från att sattsa femton kvantasilioner guldmynt, och levla upp så mycket att ingen kronofogde har något att sätta emot.

Det är en fördel med att inte ha en rak 1 satsat guld = 1 XP.

Riktigt vad man skulle ha istället vet jag inte, jag tänkte mig först att det fanns en satt mängd XP du får om du överhuvudatget satsar, oavsett hur mycket alltså. Sen får den som satsatde mest en ytterligare endel XP i bonus. Men det har två problem; dels driver det inte på spendervilja tillräckligt. Dels blir XP-potten åtminstone delvis bortkopplad från mängden guld, det blir inte xp för guld utan guld för att ha råd med xp. Kanske blir fel spelstil.

 

[Rymdhamster]

Hmmm... där ser jag ju faktiskt risken att folk bara satsar 1 GP för att få XP, och skiter i bonusen. Eller kanske till och med snackar ihop sig i förväg så de turas om att sattsa 2 GP för att få bonusen.

Så någon form av koppling mellan mängden guld och mängden XP är nog inte dumt. Möjligen köra någon form av procentfördelning? Dvs antalet XP du får avgörs av hur många procent av dina pengar du sattsar. Fast då har man problemet med att panka rollpersoner får max XP bara för att de är panka.

Så fårt man gårifrån formeln 1GC=1XP så tycker jag att det blir krångligt att balansera det hela.

 

[Möller]

Ja, det finns ett balansproblem.

Vad sägs om detta:

Vi blandar in ett slumpmoment; spelledaren rullar dolt en 1T100 och drar av så mycket från spelarnas pott guld.

Spelarna får satsa dolt hur mycket de spenderar, sen avslöjar man. Alla rollpersoner får dela lika på lika många XP som det satsades guld. Om Pelle satsar 100 och Anne 80 så blir summan 180, båda rollpersonerna får 90 Xp. Den som satsar mest får dock en bonus, kanske 5-10% extra.

Vid övertrassering, tja, då måste något roligt hända. Jag tänker alltså att det både ska vara lite lockande att ta dendär bonusen och att det alltid ska finnas en risk för övertrassering. Lagom incitament sådär, utan att sabba balansen eller relationerna i spelgruppen. Fast det tar inte helt bort problemet att spelarna snackar igenom det hela och safear.

 

[Genesis]

Kan du inte göra tvärtom istället? Man satsar ett antal T6:or med guld*. Varje tärning innebär ett visst antal XP. Sedan slår man tärningarna och så kör du med Ob-slag. Har man riktigt otur vaknar man upp och är skyldig tre förmögenheter. Spelarna kan ju snacka ihop sig hur mycket de vill, de riskerar ändå, men eftersom de själva väljer hur många tärningar de ska slå. Så kan de ju bestämma tillsammans och alla får lika mycket XP, men enskilda spelare kan fortfarande plocka ett helt gäng tärningar och dra ut på sta'n och leva livet.

* Eller T6x10 eller hur du nu vill ha skalan.

 

[Robban]

Jag visste väl att jag sett det nånstans:
http://jrients.blogspot.se/2008/12/party-like-its-999.html
Idén är ungefär lika gammal som rollspel i sig är, dock; du finner den diskuterad i The First Fantasy Campaign av Dave Arneson, där han pratar om saker som hände 1970-71. Ett citat ur boken som kan vara av intresse:

Character motivation was solved by stating that you did not get experience points until the money had been spent on your area of interest. This often led to additional adventures as players would order special cargos from off the board and then have to go and guard them so that the cargo would reach their lodging and THEN the player would get the experience points. More than one poor fellow found that his special motivators would literally run him ragged and get him killed before he got anything.

– Dave Arneson, The First Fantasy Campaign

 

[anth]

Systemet är ganska vanligt i OSR-kretsar.
Man får 1 xp/gp när man hittar guldet, och ytterligare 1 xp/gp när man slösar bort guldet.
Tanken 'är att det ska efterlikna känslan Från Conan som alltid gav sig ut och äventyrade när han supit bort sitt guld.

 

[Cybot]

Systemet är ganska vanligt i OSR-kretsar.
Man får 1 xp/gp när man hittar guldet, och ytterligare 1 xp/gp när man slösar bort guldet.
Tanken 'är att det ska efterlikna känslan Från Conan som alltid gav sig ut och äventyrade när han supit bort sitt guld.

Fast bästa miljön för en sådan här mekanik skulle ju helt klart vara de tre musketörerna (eller något annat spel där man spelar extravaganta unga adelsmän/adelsfröknar.)

Det kopplar ju så bra deras extravaganta livsstil, deras konstanta jakt på solida penningar och deras konstanta övertrassering av personliga tillgångar.

Det är också en bra balans mellan personlig stolthet (man tar inte vilka jobb som helst som en ädling...om man då inte är riktigt riktigt desperat), penninglånarnas makt (de kan inte göra vad som helst för att kräva in sina pengar. Spelarna är ju ädlingar) och spelarnas makt (de kan inte skippa stan hur som helst för att undkomma skulden).

P.S: Skulle kunna tänka mig att mekaniken fungerar så här. Intjänat guld delas 50/50 mellan personlig kassa och gemensam kassa. Den personliga kassan går till utrustning och sådant. Häst, svärd, pistol och sådant. Den gemensamma kassan är XP-spenderar kassan. Den spenderar man på vin, sång, personliga betjänter osv.
När man spenderar XP kassan så får man lika mycket XP som man spenderade, men övertrasseras kassan så delar man lotten i "antal spelare +1" där den som spenderade högst får dubbla skulden. Han var helt enkelt mest desperat och tog sämst lån. Skuld betalas alltid ifrån den personliga kassan.

 

[anth]

Tanken är att det ska efterlikna känslan Från Conan som alltid gav sig ut och äventyrade när han supit bort sitt guld.

Fast bästa miljön för en sådan här mekanik skulle ju helt klart vara de tre musketörerna (eller något annat spel där man spelar extravaganta unga adelsmän/adelsfröknar.)

Har du läst Conan?

 

[Cybot]

Tanken är att det ska efterlikna känslan Från Conan som alltid gav sig ut och äventyrade när han supit bort sitt guld.

Fast bästa miljön för en sådan här mekanik skulle ju helt klart vara de tre musketörerna (eller något annat spel där man spelar extravaganta unga adelsmän/adelsfröknar.)

Har du läst Conan?

Jag har läst alla Conan böcker. Conans liv är extravagant, men dels är han enstöring och dels så är hans story mer "luspank och desperat" och inte "Skuldsatt och desperat". Conan spenderar pengar han har på ett extravagant sätt, en musketör spenderar pengar han INTE har på ett extravagant sätt.

 

[Wilmer]

Testa det här istället:

Varje rollperson väljer själv hur mycket denna vill bränna på att ha skoj. 1 gp brännt ger 1 xp. Vad man bränner det på kan vara vad som helst: bygga statyer av sig själv, cutting edge alkemisk forskning, supande etc.

Saker händer när man spenderar pengar! Slå ett saving throw för att se om det är bra eller dåligt, festande är mot poison, undre världen petrification, forsking mot magic och orgier mot wands osv. Oftast är det något litet som att skapa sig en vän eller ovän på samma level som en själv eller att man får upp spåret på en potentiell skatt (eller drar till sig uppmärksamhet från konkurrenter som är ute efter samma skatt/trollformel som du). Natural 20/1 leder till större saker såsom en vän/fiende av dubbla ens level, man snubblar över sagda skatt/hamnar i bakhåll/blir bestulen på ett magiskt föremål/hamnar i exil/fångad i en främmande dimension etc.

Du får ingen XP för skulder, dock för att betala av dem. Nackdelen med att ha en skuld är förutom indrivare som flåsar dig i nacken så får du inte slå ett reaction roll, inget spännande händer när man betalar av skulder. Dock kan ju personer som vill ha makt över rollpersonen köpa skulden och kräva att någon sorts uppdrag utförs för att skulden ska räknas som kvitt. Två exempel för exempel är kul:

Tjuven Roger Brun är level 1 och spenderar en helg med att satsa guld på kamp-dryader. Han väljer att slå en T6a då han bara har 500 gp. Han får en 6a och sitter nu 100 gp i skuld till en bookie. Hans saving throw mot petrification lyckades dock så en dryadtränare tipsade om var man kan fånga in nya och berättar att hon betalar bra för dem. Roger får 500 xp och ytterligare 100 när han betalar av sin skuld.

Magikern Alonzo Albicans är level 5 och spenderar en vecka med ett köpa och läsa magiska skrifter för att lista ut var man kan få tag i magi som kontrollerar vädret. Han har 8000 gp och vill inte ta så stora risker så han slår 500 gp x T8. Han får en 4a och köper därför manuskript och böcker till ett värde av 2000 gp. Hans saving throw mot magic är dock en natural 1 så i en av hans drömmar uppenbarar sig en väderande som säger åt honom att Alonzos sökande gjort honom mycket vred och för det ska han straffas! Anden bosätter sig i Alonzos 3e spell slot och försöker han kasta ut honom kommer anden uppenbara sig och spöa skiten ur honom. Anden har 10 HD.