Nekromanti Vita, tekniskt utbildade män? Är det rollspelare?

[Spider Jerusalem_UBBT]

Jag tror ÖHT det är väldigt svårt att säga något om rollspelare i allmänhet och min uppfattning är att "rollspelare som hänger på rollspel.nu och går på konvent" endast är en liten undergrupp i mängden "rollspelare". För den undergruppen stämmer nog vit och utbildad dock ganska bra med mina upplevelser.

Det här är också ganska viktigt. De personer som lägger så mycket tid på en hobby som vi på WRNU gör är ju garanterat ultra-nördar.

Jag är inte nörd.

 

[Lukas]

Jag tror ÖHT det är väldigt svårt att säga något om rollspelare i allmänhet och min uppfattning är att "rollspelare som hänger på rollspel.nu och går på konvent" endast är en liten undergrupp i mängden "rollspelare". För den undergruppen stämmer nog vit och utbildad dock ganska bra med mina upplevelser.

Det här är också ganska viktigt. De personer som lägger så mycket tid på en hobby som vi på WRNU gör är ju garanterat ultra-nördar.

Jag är inte nörd.

det är du visst

 

[Arfert]

En samhällsvetenskaplig arbetshypotes: Rollspelare använder språket som spelredskap. Ofta gäller det också att bemästra sociala koder för att greppa referenser och undertext. Humorn under spelmötena bygger mycket på ord och begrepp. Sålunda är behöver en rollspelare ett "stort språkligt kapital". En person som inte har samma höga färdighet i svenska känner sig sålunda lätt utanför.

Kan denna hypotes falsifieras i popperiansk anda?

Det här låter vettigt. Det är en hobby som uppmuntrar till om inte kräver läsning, skådespelande, kreativitet och att man uttrycker sig på ett avancerat sätt.

Så oavsett deras övriga attribut har jag inte svårt att säga att jag (med ett par undantag) har spelat med över genomsnittet intelligenta och kreativa människor

Jag tror att de flesta som spelar rollspel introducerades för det vid åldern 11-16, och när jag tänker tillbaka på de personer jag spelade med då så är inte "över genomsnittet intelligenta och kreativa människor" lika passande som "instängda plugghästar som ansågs ganska töntiga". I flera fall överlappade det ju, och i de flesta fall växte de här personerna upp till att bli sociala, vettiga människor. Men när de fångades av hobbyn så såg det annorlunda ut.

Det gänget jag började spela med i tonåren var absolut "instängda plugghästar som ansågs ganska töntiga". Det är en sanning som är bara att tugga i sig. Det var inte direkt de coola killarna som var bra på gymnastiken...

 

[God45]

Jag tror att de flesta som spelar rollspel introducerades för det vid åldern 11-16, och när jag tänker tillbaka på de personer jag spelade med då så är inte "över genomsnittet intelligenta och kreativa människor" lika passande som "instängda plugghästar som ansågs ganska töntiga". I flera fall överlappade det ju, och i de flesta fall växte de här personerna upp till att bli sociala, vettiga människor. Men när de fångades av hobbyn så såg det annorlunda ut.

Jag började inte spela förrän i vuxen ålder och då var det inte med de som var "nördarna" i gymnasiet. Löjligt höga betyg? Ja. Socialt inkompetenta? Absolut inte.

 

[RasmusL]

Var är rörkrökarna och byggarna?

I min spelgrupp i Norrtälje har jag en snickare, en stensättare, en lite bredare anläggare och en busschaffis. Jag tror ÖHT det är väldigt svårt att säga något om rollspelare i allmänhet och min uppfattning är att "rollspelare som hänger på rollspel.nu och går på konvent" endast är en liten undergrupp i mängden "rollspelare". För den undergruppen stämmer nog vit och utbildad dock ganska bra med mina upplevelser.

Och hur kommer det sig?

Kan det vara så att spelkonvent som fenomen traditionellt har varit kopplat till universitet och studenter?

 

[krank]

Var är rörkrökarna och byggarna?

De med traditionella arbetarklassyrken jag känner som spelar eller spelat rollspel är generellt ganska akademiska av sig på fritiden. De har så att säga socialt och kulturellt kapital som medelklass, men jobbar med arbetarklassyrken.

Inom arbetarklassen finns (i min erfarenhet*) en utbredd uppfattning om att "på låtsas" alltid är mindre viktigare, och barnsligare, än det som är "på riktigt". Det gås inte speciellt mycket på teater, det ses inte speciellt mycket på scififilm, etc. Det är inte "på riktigt", det är inte "ordentligt", det är "barnsligt" och inget "riktiga män" eller ens "vuxna" håller på med.


* som i hög grad bygger på upplevelser av släkt och andra från min födelseort.



Det ingår med andra ord inte i traditionellt arbetaridentitetsbygge att gilla att låtsas eller att drömma sig bort.

 

[Arfert]

Låter som rätt typiska norrtäljebor. Det är ju svenne-banan-country.
Och konvent är ofta kopplat till universitet eller liknade på något sätt ja.

 

[RasmusL]

Sen tror jag också att rollspel är för tjocka.

 

[Mandrake]

Var är rörkrökarna och byggarna?

Jag är en vit man. 21 år. Pluggade till elektriker i gymnasiet, men slutade som snickare. Nu pluggar jag dock till spelprogrammerare på högskola.

Min grupp däremot består till större delen av relativt vita män (alla är inte etniska svenskar) runt 40 där 3? arbetar som lärare. Även i andra grupper jag är med i är tekniska bakgrunder ganska sällsynt.

 

[Vitulv]

Om du gör om det till vit man från medelklass med eftergymnasial utbildning (vid högre lärosäte?) så täcker du nog in den stora majoriteten av svenska rollspelare.

Okej, vit, medelklassman med någon form av högre utbildning.

Men varför är det så?

Ni har i mångt och mycket bekräftat mitt påstående i startinlägget om att gamers är vita män med (någon form av) högre utbildning.
Lukaz benämnde det en "hobby för intelektuella" och slanfan är ganska säker på att 95% av alla spelare han träffat är vita män. Varför?

Var är alla andra? Var är invandrarna? Var är rörkrökarna och byggarna?
Det är det jag är ute efter i den här tråden, var är alla andra? Varför lockar inte hobbyn dom?
(Kvinnor har vi diskuterat så många gånger så vi kan väl låta det vara?)

En samhällsvetenskaplig arbetshypotes: Rollspelare använder språket som spelredskap. Ofta gäller det också att bemästra sociala koder för att greppa referenser och undertext. Humorn under spelmötena bygger mycket på ord och begrepp. Sålunda är behöver en rollspelare ett "stort språkligt kapital". En person som inte har samma höga färdighet i svenska känner sig sålunda lätt utanför.

Kan denna hypotes falsifieras i popperiansk anda?

Jag tror du har en (eller flera) poäng, men det finns en svag punkt i resonemanget och det är att rollspel åtminstone under en period var extremt populärt bland barn och ungdomar som inte alls har samma språkliga kapital som vuxna.

 

[chrull]

Jag tror att de flesta som spelar rollspel introducerades för det vid åldern 11-16, och när jag tänker tillbaka på de personer jag spelade med då så är inte "över genomsnittet intelligenta och kreativa människor" lika passande som "instängda plugghästar som ansågs ganska töntiga". I flera fall överlappade det ju, och i de flesta fall växte de här personerna upp till att bli sociala, vettiga människor. Men när de fångades av hobbyn så såg det annorlunda ut.

Jag började inte spela förrän i vuxen ålder och då var det inte med de som var "nördarna" i gymnasiet. Löjligt höga betyg? Ja. Socialt inkompetenta? Absolut inte.

"Instängd" =! "social inkompetent"

 

[Basenanji]

Jag är utbildad musiklärare (4 år på Örebro Universitet), spelar en del saxofon vid sidan om sk.'frilansande musiker') och har dessutom en lic i musikpedagogik. Senaste icke-kulturella akademiska upplevelse var en kurs i samtidshistoria. Den läste jag aldrig färdigt.

Jag är vit man och nörd. Passar bra in på mallen "var mycket ensam under tonåren/ville fly bort/hade god fantasi".

Min vardagskollision inträffar när jag träffar antingen andra musiker eller andra träningstöntar (jag gillar att träna) som har mycket liten förståelse för rollspel sci-fi, fantasy etc.

 

[Svarte Faraonen]

För folk som börjar rollspela i unga år är det nog dessutom någon sorts hönan-och-ägget-situation. Folk med en bakgrund som ger dem tillgång till vissa språkliga verktyg har lättare att ta till sig rollspel, men folk som tidigt spelar rollspel har också en tendens att utveckla akademiska intressen inom sådant som kan knytas till rollspelandet. Jag får till exempel intrycket att rollspelare är överrepresenterade bland historiker, vilket inte är vidare underligt med tanke på att merparten av framgångsrika rollspel utspelar sig i kvasihistoriska fantasymiljöer.

 

[w176]

Vit: Ja
Medelklass: Nej, jag tror jag snarare kommer från överklass bakgrund ekonomiskt.
Eftergymnasial utblidning: Ja
Teknisk sådan: Ja
Man: Nej

---

Det finns en vissa grupper som är den numrära i bordsrollespelshobbyn att man som rollspelare är vit, manlig, medelklass, norm att man ofta har en högre utbildning och lite dragen åt det tekniska sidan. Sen finns det massa andra normer också. Hetronormer, normer kring vad man ska ha för andra intressen som rollspelare (sportar man är det troligen en kampsport tex), normer för vad man lyssnar på för musik (rock och metal) osv osv.

En del av normerna är generella, en del normer finns bara i vissa grupperingar av rollspelare.

Grejen är att något som är viktigt att ha respekt för de som bryter den normen och hobbyn även ska vara välkommnade för dom.

 

[gizmo]

Kan det vara så att spelkonvent som fenomen traditionellt har varit kopplat till universitet och studenter?

Sådant tycker jag definitivt spelar roll.
Man kan ju förvänta sig att många introduceras till ett hobby genom vänner.
Då speglar nog en subkultur över ganska lång tid mest den kärna som en gång skapade den, för att kärnan bredde ut sig genom personliga kontakter.
Om vita-medelklass-blabla män brukar ha en majoritet av vita-medelklass-blabla vänner, är det inte förvånansvärt att det bildas vissa cluster i vissa hobbyn. Sådana mönster kan dessutom vara olika i olika städer eller stadt vs lant t.ex.

Mina kollegor är 23 olika nationaliteter (alla Europeare med utbilding, föresten, och ingen är rollspelare). Även här bildas helt naturligt vissa clusters, ofta baserat på gemensam språk - inte nödvändigtvis modersmål, men de språk man är mest bekväm att använda i fritiden. Kulturell bakgrund spelar definitivt en roll i vem man känner sig mest bekväm att omgås med. Jag märker det väldigt tydligt här på jobbet att det finns vissa bakgrund jag alltid kommer överens med ganska lätt, och andra där der brukar vara jobbigt. Utan att det har någon värdering i sig. Vi är bara olika och det kan göra omgänge mindre smidigt.

Jag tycker inte att det är något konstigt eller ont med det. Jag själv gillar tydligen att omgås med den typen människa som dras till det här forumet, rent genomsnittligt iaf.
Vore det en annan sorts människa som hängde här, skulle kanske inte jag hänga här.

Och: Ja, jag skulle absolut säga att det är begränsande att spela rollspel på ett främmande språk.

 

[Konrad Konvalj]

Var är rörkrökarna och byggarna?

Här får du lite hantverkare av olika slag.

K.K = Utbildad snickare/plattsättare, numera inte någon form av byggnadsarbetare.

Övrig pöbel i min grupp som är någon form av hantverkare eller var någon form av hantverkare tidigare i sitt liv.

Plattsättare x1
Betongarbetare/snickare x1
Svetsare/grovis/betongare x1
Murare x1
Snickare x1

Studerande x1
Mekaniker x1
Lärare x1

5 av 8 i min grupp hör alltså hemma bland arbetarpöbeln.

 

[Cassius]

Scenbyggare i grunden, osäkert anställd lärare nu. Kommer från ett arbetarhem. Har ingen teknisk utbildning.

Min spelgrupp består av:

1 st Stenhuggare
1 st Truckförare
1 st Barnskötare
1 st Dataspelsutvecklare
1 st Arbetslös

4 st vita
2 st icke-vita

 

[Xyas]

Har sett sådana diskussioner liknande den här ett par gånger, inte minst på det här forumet. Den brukar raskt hamna i att handla om klass och kön där det visar sig att det trots allt finns viss variation.

Diskussionen om den svenska rollspelarens vithet brukar alltid försvinna i bruset. Invandrare spelar inte rollspel verkar det som, och det är inget som någon reagerar på.

 

[Chryckan]

Fast om nu det stämmer att majoriteten av rollspelarna är vit medelklassmän med eftergymnasial utbildning och som var töntiga plugghästar när de växte upp. Är det därför alla rollspelande män innersinne vill vara någon som Birger Barbaren?

 

[Mekanurg]

Har sett sådana diskussioner liknande den här ett par gånger, inte minst på det här forumet. Den brukar raskt hamna i att handla om klass och kön där det visar sig att det trots allt finns viss variation.

Diskussionen om den svenska rollspelarens vithet brukar alltid försvinna i bruset. Invandrare spelar inte rollspel verkar det som, och det är inget som någon reagerar på.

Tja, jag skrev ovan några rader om vikten att behärska svenska mycket väl när man spelar.

För många år sedan skrev jag en reflektion över varför så få människor med utomsvensk bakgrund lajvar (på ett annat forum). Det pekade på olika syn på vad män och kvinnor gör tillsammans och på aktiviteter i naturen.

De enda icke-svenska gamers som har korsat min väg under de senaste 35 åren är britter, amerikaner och nordbor. Samtliga "vita" eller amerikaniserade indier. (Ja, jag vet att detta kallas för anekdotiska observationer. Men det finns nog ett förklaringsvärde i alla fall.)