Cissi;n52940 said:
Cybot du är en pärla!
Jag tänkte också att gnostikerna lite grann ansåg jorden vara en död plats och att sann kunskap inte fanns på jorden som sådan då den måste efterforskas efter döden. Det är i alla fall så jag har uppfattat en del saker jag har läst. Och då kanske jag kan tänka att hon absolut anser sig vara närmare gud än de levande. Hon har ju redan dött en gång. Som Jesus på ett sätt men ändå inte.
Är jag helt ute och cyklar eller låter det vettigt.
Har du nån bra info att länka till om gnostikerna och Demiurgen?
Nja. Enligt de flesta varianter av gnosticismen så bara existerade den högre guden. Men genom sin själva existens emenerade han Aionerna. Tillsammans med Aionerna var Guden Pleroma, helheten och världen av ljus. Den upphöjda och perfekta världen.
Men Sophia, en av aionerna, skapade utifrån sig själv Demiurgen, en imperfekt varelse som i sin tur skapade den materiella världen som vi lever i.
Ifrån den materiella världen kan man inte utvinna sann kunskap. Men för att frälsa de själar som fanns på jorden skickade den Högre guden sina ljusets budbärare för att ge dem sann kunskap så att de kunde uppnå Gnosis, upplysning.
Enligt gnostikerna är det inte i Döden som Jesus frälser mänskligheten, utan genom hans kunskap och lärdomar.
Om vi ska tolka detta för en vampyr.
En cappadocisk gnostisk vampyr kunde säga att Cain är en sådan ljusets budbärare, men även Cappadocius och Jesus.
Det är inte heller stadiet som vampyr som är den viktiga, utan kunskapen man kan uppnå som vampyr. Kanske kan en vampyr, där han separerar sig från livets cykel, uppnå större klarhet. En gnostisk cappadocier skulle nog t.ex. både sin död när han återuppstår som vampyr och stadiet av Torpor som meditativa tillstånd där man kan separera sig ifrån det materiella, uppnå kunskap om pleroma och ta sig närmare gnosis. Cappadocierns vampyriska tillstånd och makt över döden är ett verktyg för gnostisk asketism och utforskande.
