Jag har läst DC Showcase Presents Jonah Hex (2005). Det handlar alltså om en antologi av ett slag som DC tydligen gav ut vid de här åren, för på covert gör de reklam för liknande antologier. Att jag har den här är egentligen lite märkligt, för jag gillar inte superhjälteserier så där direkt och i vilket fall föredrar jag Marvel. Men en kompis till mig köpte den här för att få inspiration till sitt Western-spelledande och när han gav bort alla sina Westerngrejer till mig (i bitterhet över Western IVs försening) så fick jag den på köpet. Den blev liggande i typ tio år men nu har jag läst den, mest för att jag ibland försöker läsa saker utanför min comfort zone. Jag är intresserad av berättande, och i sådan här episodiska serier får man ta del av ett berättande som är mycket annorlunda från det i säg romanens form: författarna måste sätta premisserna snabbt och hårt, skapa intresse och till genren hör att få in en eller två twistar, allt detta på ett dussin sidor bilder och med bara ett par hundra ords dialog. Det är en styv uppgift.
Den här antologin består av 31 berättelser, alla från 1970 och några år framåt, och utgivna antingen i All-Star Western eller dess efterföljare Weird Western Tales. Först ligger 23 Jonah Hex-berättelser, sedan sju Outlaw-berättelser, varvav fyra med Rick Wilson och tre med Billy the Kid, och sist en stand alone "bonus feature".
Jag går igenom dem bakifrån.
Bonus-serien heter The Night of the Snake. Det är rasistisk berättelse om en indianförbannelse. Pulp. Skräck. Rätt menlös. Betyg: E.
De tre avsnitten om Billy the Kid är rätt snyggt berättade och tecknade, men inte särskilt originella eller spännande. Den största bristen är att huvudpersonen själv är rätt blek. Det bästa är att Billy the Kid är tjej - serierna kretsar alla kring denna hemlighet, för ingen kan ju ta en outlaw som är tjej på allvar? Betyg: C.
De fyra avsnitten om Rick Wilson är ett riktigt bottennapp. Serien är melodramatisk och klyschig. Karaktärerna är stereotypa och ointressanta. Som grädde på moset avslutas serien med en helt ologisk twist av det slag som tar tillbaka allt som hänt tidigare och gör huvudpersonernas tankar och agerande helt obegripliga i efterhand. Serien las ned efter detta avsnitt. Betyg: F.
Men den som köper det här albumet vill ju ha Jonah Hex. Det säger något om den här figuren att den föddes 1972 och har kommit tillbaka i flera omgångar; sist han kom ut var 2014 om jag fattar det rätt. Det har gjorts en (usel) film om honom. Johah Hex är alltså en framgångsrik serie, och vari består då framgångsreceptet? De första serierna utspelar sig i en vag och mytisk Western, geografin är oklar, kvinnorna är unga (och få, 9 av 10 personer minst är män i de här serierna), männen är antingen fega civilister eller usla nidningar, de svarta osynliggjorda och indianerna inordnar sig snällt i de rasistiska stereotyperna. Jonah Hex är en som en parodi på en Clintankaraktär, en spaghetti-western-figur uppskruvad till max. Hans förflutna är mystisk, hans ansikte skrämmande, och döden är hans ledsagare. (Enligt en blogg jag hittade dödade Hex 670 människor från början av 1972 och fram till maj 2008, och han har ju dödat fler sedan dess). Hex är hårdare än hård, snabbare än snabb, träffar alltid och kan spåra en myra över ett betonggolv.
Det hela är väldigt klyschigt, och nästan parodiskt överdrivet. Jag tycker ändå att det flyger, och det av två skäl. För det första är författarna väldigt bra på att skapa spänning trots Hex övernaturliga förmågor och bygga in rätt snygga twister i berättelserna. Ibland kommer den mitt i serien, ibland i sista rutan, men den är där och den är välgjord. Det andra är Hex som karaktär: han är väldigt tydlig utmejslad och hans personlighet driver handlingen. Han har en intressant spänning i sig; han är cynisk, lakonisk, bitter, men samtidigt, någonstans därunder, en godhjärtat person; officiellt skjuter han bara människor för pengar, men bakom denna image gör han ibland goda gärningar, vilket han gör sitt bästa för att dölja. Det finns en humor här som påminner om Judge Dredd, om inte i samma klass.
Detta är en b-serie gjord av b-laget, men det är bra, som en bra b-film. När jag läst ut det sista avsnittet kände jag att jag ville ha mer. Betyg: B.
