WRNU:s filmklubb 2023 v3

[Gamiel]

Skattkammarplaneten

Disneys fantasirymd tolkning av Stevensons klassiska Skattkammarön. Såg den med min kusin å hennes åttaåringen. Åttaåringen saty som klistrad under större delen av filmen och glömde att äta, medan jag och min kusin kom fram till att filmen fortfarande är riktigt bra. Fattar inte att Disney inte har gjort något mer med den, tror inte ens att den har dykt upp i några av deras licensspel eller liknande.

Krankisk 5/5

Om du ska spela Speljammer är nog den här filmen så nära ett måste man kan komma, bra inspiration för design och liknande för Wh40k (även om själva världen och teknologin inte är 40k-ig).

 

[Mundo]

Jag såg Bullet train (2022), en ensamble action-komedi film som utspelar sig på ett väldigt snabbt tåg i Japan, ett så kallat bullet train. Vi följer flera olika karaktärer som verkar mycket frånskilda varandra men som visar sig vara dragna till varandra av ödets nycker....! Där är en del twists and turns, actionen är kul och komedin funkar ofta helt rätt för mig. Det är en film som av kritikerna blev förklarad medioker men gjorde bra ifrån sig hos vanliga filmtittare.

Jag är böjd att hålla med de vanliga, hederliga filmtittarna i detta fall. Det är en kul, välfilmad skapelse som bärs av sina färgstarka karaktärer. Särskilt Lemon och Tangerine tyckte jag väldigt mycket om. Det spekuleras i att mannen som spelar Tangerine skulle kunna bli nästa Bond, och det kan jag absolut se framför mig.

På det stora hela, stäng av hjärnan och njut av lite rolig actionkomedi. Det får man lov att göra det också!

En stark 3/5.

 

[Rymdhamster]

Jag såg om Puss in Boots: The Last Wish och en är fortfarande awesome. Tror vi får pumpa upp betyget till 5/5.

Jag såg också The Menu som jag tror jag tyckte var riktigt bra. Mörk, lite märkligt, brast lite i det psykologiska tycker jag vilket gör att jaggrunnar på om betyget borde vara en 3:a eller 4:a. Men vad tusan: 4/5.

Jag såg även Train to Busan som är en riktigt bra koreansk zombiefilm som har mer fokus på människorna och inte så mycket på slafs och slakt (även om det finns med sånt också). Gillar man zombiefilmer är det här en av de bättra. 4/5.

Sen såg jag dessutom The Ice Age Adventures of Buck Wild som var något av ett lågvattenmärke. Jag tror att det kanske är en film riktad enkom till barn. Inte till vuxna. 2/5.

 

[Rymdhamster]

brast lite i det psykologiska tycker jag

Hmm... det ska sägas att det här kanske är för att filmen inte sa vissa saker rakt ut (som i att någon bokstavligt talat sa det högt). Jag kanske behöver se den igen för att fundera på det här. Det är möjligt att filmen snarare bara överraskar genom att inte förutsätta att åskådaren är korkad.

Om jag nu är sugen på att se den igen, betyder det automatiskt att den kliver upp till 5/5?

 

[Gurgeh]

Jag har sett Black Adam, och den var väl sådär. Dialogen bestod allt som oftast av de mest patetiska klichéer man kan föreställa sig, figurerna betedde sig för det mesta som idioter för att det behövdes för att föra handlingen framåt, actionscenerna var inte speciellt spännande, och eftersom manusförfattarna inte kunde hantera några komplexare frågeställningar valde de istället att använda the Crown of Macguffin för att skapa en större ondska alla kunde enas om att slåss mot.

Och det var lite synd, för en film om hur en brutal antihjälte massmördar onda militärer i mellanöstern och ställer till moraliskt huvudbry för amerikanska superhjältar med en aura av imperialism, hade kunnat bli intressant. Om någon hade vågat och kunnat skriva den.

Nu fick vi det här i stället.

Och jag undrar vad tanken är med Amanda Waller i DC:s filmuniversum. I serierna har jag fått för mig att hon är duktig, men moraliskt tveksam. I filmerna verkar hon enbart korkad och inkompetent. Varje beslut hon fattar är fel och leder till dåliga resultat. Varför?

 

[DeBracy]

Jag har sett Terminator Genisys (2015). Det var kul att se Arnie. Sen var det en massa pang, bom, och klonk. Och lite snack och sånt som jag inte vet om det verkligen gick ihop.

Den får väl... 3 lite svaga dödsrobotar av 5 ändå på den krankiska skalan.

 

[krank]

Jag har sett om Transformers: Revenge of the Fallen.

Den är allmänt ansedd som den sämsta av Bays Transformersfilmer, även av de som gillar resten. Den skapades under manusförfattarstrejken och enligt uppgift hittade de i princip på plotten i efterhand, eller i vart fall efter att en betydande del av filmen redan spelades in. Jag själv har skrivit en negativ recension och en mer positiv.

Den här gången bestämde jag mig redan på förhand för att helt enkelt se den på dess egna premisser. Jag var så att säga väldigt medveten om vad det var för film jag satte mig för att lägga 2.5 timme på.

Det går inte att komma undan att den här filmen har sina problem. Jag ser egentligen två huvudsakliga:

• Plotten är lite osammanhängande och spretig. Det är en relativt svag röd tråd som binder samma de snygga actionscenerna och humorscenerna.
• Humorn är bitvis riktigt, riktigt dum och pinsam. Och rasistisk.

EDIT: Ja, okej, den är också en rejäl fellatio av amerikanska militären och det är trist hur alla kvinnor som inte är Sams morsa prompt ska sexualiseras. Absolut.

Men okej, vad kan jag hitta för positiva sidor då?

• Specialeffekterna är helt jävla sinnessjukt snygga allihop. Alltså, jag köper verkligen att robotarna verkligen är där; det är såklart väldigt mycket CGI men det finns en stark närvarokänsla och mötet mellan CGI och verklighet är närmast sömlös åtminstone 99% av tiden.
• Jag tycker att robotdesignen är on point. De nya robotar som introduceras, framför allt på autobotsidan, har en tydlig visuell identitet och det är hela tiden ganska lätt att se vem som är var och gör vad mot vem. Jag gillar också att Bayfilmerna generellt har den ovan nämnda fysikaliteten – robotarna är verkligen där, och såväl förvandlingsanimationerna som den generella designen hjälper till där. Jag gillar att de inte kör med i princip någon mass shifting – robotar som blir stora fordon blir stora robotar. Ingen Soundwave som går från att vara stor som ett hus till att vara en kassettbandspelare, ingen Megatron som blir en liten pistol. Precis som i första filmen gillar jag också att framför allt decepticons får vara ganska alien, insektoida, i designen. Den här filmen introducerar en annan grej jag gillar: ickehumanoida robotar. Robotar som inte nödvändigtvis följer den vanliga designen med två armar och två ben – varför skulle de göra det? De är utomjordiska robotar. Klart några av dem har fyra ben eller inga ben, liksom.
• Jag gillar verkligen referenserna. Axplock:
  • The Fallens plan med solförstörar-apparaten kommer från 80-tals-tvserien. Det är kanske ingen smart eller rimlig plan, men det är en plan som är etablerad i franchisen.
  • Pretendern. Alltså det är såklart rätt dassigt att den används som en så dassig "fresta Sam att vara otrogen på College"-grej, men jag gillar att den faktiskt använder ordet "pretend" och blinkar så fint till en av Transformers-franchisens dummaste koncept.
  • Att Kubens kunskap nu finns i Sams huvud ser jag som en ganska kul referens (medveten eller ej) till den där gången i Marvelserierna där Buster Witwicky under en period hade Ledarskapsmatrisens kraft i sitt huvud. Även om kuben rent generellt snarare är en kombination av matrisen och underbasen.
  • Att Jetfire och Optimus kombineras är visserligen ett förhållandevis nytt påfund, inte från G1, men det är en grej som hänt.
• Mikaela är fortfarande kickass.
• Jag tänker ge creds för att den här filmens spattighet och pinsamhet generellt är lägre än i ettan. Visst finns här spattiga karaktärer, men Sam själv är ovanligt ospattig (utom scenen i klassrummet) och pinsamheterna är överlag ganska få.
• Sams föräldrar är väldigt roliga och skådespelarna är riktigt bra.

Det finns mer, men det får duga sådär.

Det här är en film på två timmar och trettio minuter ungefär. Jag tror att man skulle kunna klippa ner den till kanske två timmar, eller 2:15, och få en bättre film. Precis som med första filmen höll jag utkik, och jag tror att de rasistiska skämten och flera av pruttskämten skulle kunna klippas bort utan att det i princip märktes.

(Vet ni vad jag skulle vilja ha? Ett klipp-program som sparade i ett filformat som inte inkluderade någon upphovsrättsskyddad information. Där man kunde tillhandahålla sin egen bluray eller whatever, och där programmet då kunde identifiera så man stoppat in rätt version med rätt längd etc, och sen lät en kolla på klippningen. Vore inte det rätt nice för fan-edits?)

BETYG: 4/5

 

[Gurgeh]

Jag såg The Pale Blue Eye igår, så jag skriver om den i den här tråden, trots att det finns en ny. Det är en film på Netflix där Christian Bale spelar en pensionerad polis på 1800-talet som kallas in för att utreda ett mord på en militärskola, och får hjälp av kadetten Edgar Allan Poe.

Och det positiva man kan säga om filmen är att den är väldigt snygg.

Utöver att vara snygg är den väldigt långsam, och lider, som de flesta moderna deckare, av att ganska lite tid ägnas åt detektivarbete. Mordutredningen tar över en månad, men man får känslan av att de 15 minuter av polisarbete vi får se i filmen är allt polisarbete som skett under den tiden. Sedan kommer det ett slut, som inte är speciellt spännande eller intressant, och det var det tänker man.

Men det var det inte, för sedan kommer ett slut till, med en överraskande vändning!

Och det finns två typer av överraskande vändningar. Dels finns det den bra typen, som gör att man slår sig för pannan och tänker "ja, såklart" -- en vändning som perfekt förklarar allt som hänt och hänger ihop logiskt. Typiska exempel: Sjätte sinnet, Fight Club, de flesta deckare av Agatha Christie.

Den överraskande vändningen i den här filmen är inte en sådan. Det är den andra typen -- den typ som känns helt obegriplig och dragen ur någon kroppsöppning som man borde låta bli att peta i. Dessutom gör det att en film som är var långsam och vacker slutar i tio minuter av pladdrig exposition.

Jag längtar verkligen efter att se en riktigt bra film nu!

 

[JohanL]

Och jag undrar vad tanken är med Amanda Waller i DC:s filmuniversum. I serierna har jag fått för mig att hon är duktig, men moraliskt tveksam. I filmerna verkar hon enbart korkad och inkompetent. Varje beslut hon fattar är fel och leder till dåliga resultat. Varför?

Svagt manusskrivande. I ett bra manus låter man antagonisterna göra smarta saker, som sedan övervinns genom att hjältarna gör ännu bättre ifrån sig. I ett svagt manus tar man till Idiot Plotting för att få ihop den plott man tänkt sig.

 

[JohanL]

Såg Avatar 2: The Way of Water

Jag tror aldrig att jag sett en film som är så medveten om att den är en mellanfilm där ingenting egentligen får hända. Första filmen hade höga stakes - den här handlar om att (den synnerligen träige) huvudpersonen ska kunna bevisa att han är en Bra Pappa (jämför D&D-filmen - det här börjar vara Hollywoods värsta klyscha nu) och i stället för att slänga ut ockupationsmakten från planeten ska man rädda valarna och inse att det uppenbart korkade beslutet i början av filmen var ett uppenbart korkat beslut.

 

[Franz]

Jag tror aldrig att jag sett en film som är så medveten om att den är en mellanfilm där ingenting egentligen får hända. Första filmen hade höga stakes - den här handlar om att (den synnerligen träige) huvudpersonen ska kunna bevisa att han är en Bra Pappa (jämför D&D-filmen - det här börjar vara Hollywoods värsta klyscha nu) och i stället för att slänga ut ockupationsmakten från planeten ska man rädda valarna och inse att det uppenbart korkade beslutet i början av filmen var ett uppenbart korkat beslut.

Och det värsta är att huvudpersonen aldrig behöver stå till svars över sitt korkade beslut eller det faktum att han utövade psykisk terror på sin son! Och filmen verkar inte inse detta utan typ tro att allt ordnade sig på slutet. Jag kan förlåta rätt mycket i filmer men budskap som är dåliga eller rent av skadliga har jag otroligt svårt för. Det finns stora chanser att detta kommer vara min årets sämsta.

 

[JohanL]

Och det värsta är att huvudpersonen aldrig behöver stå till svars över sitt korkade beslut eller det faktum att han utövade psykisk terror på sin son! Och filmen verkar inte inse detta utan typ tro att allt ordnade sig på slutet. Jag kan förlåta rätt mycket i filmer men budskap som är dåliga eller rent av skadliga har jag otroligt svårt för. Det finns stora chanser att detta kommer vara min årets sämsta.

Det är i alla fall utan tvivel sämst per budget för mig än så länge.

Fast det är snyggt, och när jag tittade på den reflekterade jag "tänk så mycket bättre det här hade varit som ett naturprogram snarare än något de tycker att de måste försöka ha en handling i". Filmens datoranimering och David Attenborough som berättarröst, liksom.

(Både här och för The Rings of Power kan jag inte för mitt liv förstå hur man kan lägga så oerhört mycket pengar på budget och bry sig så litet om att skriva en handling som inte är aktivt puckad.)

 

[Henke]

Jag såg dramat The Fallout (2021) på Netflix häromdagen. Berättelsen handlar om skoltjejen Vada och hennes känslomässiga resa kopplat till en fruktansvärd händelse. Jag hade inte läst vad filmen handlade om innan jag såg den och det tror jag gjorde det hela än mer chockande.

Det här tycker jag är en intressant berättelse och Jenna Ortega gör en väldigt genuin roll som Vada.

Jag ger filmen en stark rekommendation.

 

[Henke]

Även sett komedin Ticket to Paradise (2022) med Julia Roberts och George Clooney som spelar det separerade paret som tvingas samarbeta då de försöker stoppa sin dotter från att gifta sig med killen hon träffat under semester på Bali.

Lättsamt och förutsägbart men ändå inte den sämsta komedin jag sett.

 

[Bolongo]

Har vi rest tillbaks i tiden till vecka 3 nu? Va fan, jag som såg fram emot sommarlovet.