Det här är, med mycket god marginal, min segaste recension av en Disney-film. För det har faktiskt kommit ut en ny animerad långfilm som Disney som jag inte recenserat än (trots att jag såg den när den kom ut) och det är
Wish (2023). Lite ovanligt för att vara Disney långfilmer så är det här en helt originell story - den är inte baserad på en gammal barnbok, en legend eller en historisk myt. Eller ja, det där är halvt sant. Filmen var tänkt att fira Disneys hundraårsjubileum och har därför dragit en massa inspiration från forna historiska verk (vilket också dyker upp i filmen, speciellt mot slutet).
Liksom många andra Disney-filmer låg den i produktion i fem år innan den kom till biodukarna och det första arbetet med Wish sattes igång 2018. Eftersom filmen kom ut så nyligen finns det inte lika mycket information om förarbetet med filmen som finns med äldre Disney-filmer. Med tanke på att filmen också blev en flopp (både recensioner och faktiskt sålda biobiljetter har varit minst sagt besvikande) så lär det dröja ett tag tills Disney gör någon slags dokumentär som man gjorde för Frozen. Med det sagt finns det några saker som vi känner till.
Chris Buck och Jennifer Lee, som blivit titaner i Disney sedan framgångarna med Frozen, satt såklart vid rodret. Man pratade tidigt om inspirationer för sin design. Noterbart är att Wish inte använder sig av samma 3D-design som de typiska moderna Disney-filmerna, utan gör en slags 2D/3D-kombination som blivit alltmer populär bland animeringsstudier de senaste 5-10 åren. Vi såg liknande tekniker användas i The last wish och i tv-serien Arcane.
Vad det betyder i praktiken är att man använder vissa "skelett" i 3D och sedan gör traditionell 2D animering "ovanpå" skelett r för att ge det en unik look. Det mesta 2D animeras helt, såsom bakgrunder, träd, föremål, etc. Se tex. röken i gifen ned från Arcane. Det är tidskrävande men ger karaktärer, och världen, en helt vansinnig mängd detalj.
Till en början var tanken att göra en traditionell 2D-animerad film som en slags hyllning till sin legacy, men filmskaparna valde att istället förlita sig på 2D/3D mixen då det gav större friheter med svepande kameror, hur fritt modeller kan röra sig, etc.
Det finns också en del bortklippta scener på Youtube där filmskaparna pratar om några koncept som de valde att ändra och klippa bort. Det som står ut mest av alla är konceptet att göra Star, en karaktär som ser ut som den där Mario-stjärnan i filmen, att istället vara en magisk stjärnpojke, som har ett romantiskt förhållande med filmens hjältinna, Asha.
Jag dör så söta de är tillsammans.
Men, som jag nämde ovan, så blev filmen en gigantisk flopp. Vilket inte bådar gott, för Disney har haft en rad ekonomiska floppar sedan de gick över till 3D (och en rad enorma kassakor också, såklart, med Moana och Frozen bland andra). Men med Strange world och Wish i bagaget, två filmer som gick
hårt på pumpen och fick usla recensioner av både fans och proffstyckare, så får man anta att det har hållts några krismöten hos Walt Disney Animation.
Till själva filmen då...
Asha önskar på en stjärna.
Filmen följer Asha som bor i ett litet kungarike någonstans kring medelhavet vars kung, Magnifico, är en mäktig trollkarl. Så fort någon blir vuxen, eller flyttar till riket, så får de i en ceremoni avslöja sin största önskan till honom. Han tar önskan ur personens sinne och minne och vaktar den - och med jämna mellanrum anordnades det ceremonier där folk får sin största önskan uppfylld av honom. Kungariket är känt över hela världen som en plats med en god kung, med magi och utan svält och armod så folk flyttar dit från hela världen.
Dagen har kommit då kungen ska få en ny lärljunge att hjälpa honom i slottet och Asha, som älskar att hjälpa människor, vill såklart bli lärljungen. Hon inser dock ganska snart att kungen är en skurk, då han mestadels ser det som sitt ansvar att vakta över folks önskningar snarare än att uppfylla dem och antar att folks önskningar ofta är destruktiva och farliga - och därför borde de aldrig någonsin uppfyllas. Eftersom folk inte heller kan minnas sina önskningar saknar de också ambitioner att uppnå dem på eget vis vilket gör dem passiva.
Asha samlar sina vänner, träffar en magisk stjärna, får en talande get till sidekick, och så vidare. Disney-stuff.
Innan jag såg filmen var jag försiktigt hype. Jag tänkte att animeringen från trailern var "beta"-animering, och att 2D/3D-mixen skulle snyggas till ytterligare. Jag visste också av erfarenhet att Ashas röstskådespelare, Ariana DeBose, har en fantastisk sångröst. Jag hoppade också en del på Lee och Buck, som ju gjort filmer som jag varit mycket nöjd med.
Men oj vad besviken jag blev.
Filmen lider av, utan inbördes ordning, följande problem.
- Skurkens motivation är svag och hans skurkaktigheter är rätt så tama. I tidigare utkast åt han folks önskningar för att överleva som någon slags demon, och en annan working theory var att han såg upp energin från önskningar för att hålla sig i liv.
- Lumas designen på Ashas stjärnkompis är så sjukt oinspirerad.
- Filmen är ful (hur ofta säger man ens det om Disney?!) och 2D/3D-mixen känns som en ursäkt för att inte göra detaljerad 3D animering (se Frozen 2 tex) medan man samtidigt inte alls har samma öga för detaljer som man hade i Last wish.
- Asha är en tunn kopia på den typiska moderna Disney-prinsessan, se Anna, Moana och Rapunzel, som alla är lite "quirky/clumsy". Asha står inte ut gentemot sina tre systrar från samma era.
- Musiken är mycket besvikande, och det är ett problem som Disney själv skapat genom att anlita Julia Michaels och JP Saxe för att skriva låtarna. De båda två är mycket stora inom populärmusikvärlden, men har liten, eller ingen, erfarenhet av traditionella musikaler. Och det märks extremt mycket i sångerna. Det är inget fel i "This wish", filmens huvudtema, men Welcome to Rosas, This is the thanks I get och I am a star är låtar som hör hemma i en TV-special från Nickelodeon snarare än Disneys hundraårshyllning till sin egen filmhistoria.
Det värsta brottet är dock hur
extremt självreferande filmen blir, särskilt mot slutet. Enligt Internet finns det över 100 "easter eggs" i filmen, såsom en björn som heter Lille John, spegeln från Snövit, djuren från Bambi dyker upp, Peter Pan är med, och så vidare och så vidare. Det är så in your face att det är helt omöjligt att inte tas ur filmen när det sker.
Wish (2023) får
1/5. Är det här den värsta Disney-filmen jag någonsin sett? Jag vet inte. Lady and the Tramp fick ju 1/5 för den var så oändligt tråkig - Wish är ju inte tråkig, den är bara dålig.
