WRNU:s serieklubb 2025
- Thread starter Khan
- Start date
Khan
Kondottiär
- Joined
- 23 Apr 2014
- Messages
- 4,661
Emma Hunsinger - How it all ends
Här har vi en seriebok för högstadiet. Den handlar om Tara som får hoppa över en klass och gå direkt in i High School. Tyvärr är det en amerikansk bok, men den är bra ändå.
Det är en seriebok om kulturkrocken mellan barnet och gränslandet till vuxenvärlden. Det handlar om att alltid vara minst och nyast. Det handlar om att vara rädd för nya sociala sammanhang gång på gång på gång. Det handlar om att få sin första nya vän och vara rädd för att göra fel i en ny relation.
Och det är jättebra gjort.
Hunsinger som berättare
Hunsinger kan definitivt teckna. Sparsmakad färgpalett och kvasi-svartvitt rakt igenom, men med stora doser enfärgat när det blir dags för mardrömmar eller fantastier eller oro. Alla figurer målas i en enkel och ren stil, några få steg över sterckgubbar. Stilen är ytterst medveten, och till för att kunna göra de där cartooniga överdrifterna med jättemunnar när folk skriker och såvidare.
Taras inre fantasi målas upp fantastiskt när hon leker med sin lillebror på tre år, och det är så tydligt att det är här hon trivs, som barn snarare än att tvingas vara låtsasvuxen innan hon verkligen ville.
Hunsinger har en makalös penna. Jag tänker definitivt hålla koll på henne framöver.
TLDR
Årets hittills bästa läsning vad gäller seriebok.
Här har vi en seriebok för högstadiet. Den handlar om Tara som får hoppa över en klass och gå direkt in i High School. Tyvärr är det en amerikansk bok, men den är bra ändå.
Det är en seriebok om kulturkrocken mellan barnet och gränslandet till vuxenvärlden. Det handlar om att alltid vara minst och nyast. Det handlar om att vara rädd för nya sociala sammanhang gång på gång på gång. Det handlar om att få sin första nya vän och vara rädd för att göra fel i en ny relation.
Och det är jättebra gjort.
Hunsinger som berättare
Hunsinger kan definitivt teckna. Sparsmakad färgpalett och kvasi-svartvitt rakt igenom, men med stora doser enfärgat när det blir dags för mardrömmar eller fantastier eller oro. Alla figurer målas i en enkel och ren stil, några få steg över sterckgubbar. Stilen är ytterst medveten, och till för att kunna göra de där cartooniga överdrifterna med jättemunnar när folk skriker och såvidare.
Taras inre fantasi målas upp fantastiskt när hon leker med sin lillebror på tre år, och det är så tydligt att det är här hon trivs, som barn snarare än att tvingas vara låtsasvuxen innan hon verkligen ville.
Hunsinger har en makalös penna. Jag tänker definitivt hålla koll på henne framöver.
TLDR
Årets hittills bästa läsning vad gäller seriebok.
Khan
Kondottiär
- Joined
- 23 Apr 2014
- Messages
- 4,661
Det har väl bara gällt TV-serier?
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 7,899
Så kan det vara.