WRNUs tvserieklubb: juli 2022

[Gurgeh]

Jag har börjat titta på Primal -- en tecknad serie som återfinns på HBO och handlar om en primitiv man och en tyrannosaurus som blir kompisar och börjar samarbeta efter att båda deras familjer dödas. Avsnitten är ungefär 20 minuter långa och innehåller ingen talad dialog alls, bara djuriska grymtningar och vrål, samt bakgrundsmusik. Och det är helt briljant.

Perfekt serie för den som gillar korta avsnitt och vill se en grottmänniska som rider på en dinosaurie och slåss mot urtidsmonster så att blodet skvätter.

 

[Dr_Dängrot]

Under the banner of heaven

Streamas på Disney+

Serien är ett true crime drama som baserat på boken med samma namn av Jon Krakauer.

Jag har inte läst boken så har ingen aning om huruvida filmen är true mot boken eller ej .


Serien utspelar sig i den fiktiva staden east rockwell Utah och handlar om två detektiver en ifrån sdh och en native american som utreder ett mord på en kvinna och hennes bebis med kopplingar till en på orten väldigt prominent sdh-familj (sista dagars heliga) eller för oss övriga utanför tron mormoner.

Serien väckte tydligen en hel del kontroverser inom sdh men har tydligen fått väldigt bra kritik av kritiker och recensenter.

Jag har ännu bara sett 2 avsnitt av serien så för tidigt att uttala mig om huruvida den är bu eller bä

 

[Henke]

Jag har sett första säsongen av britcrime-serien Broadchurch som är indelad i tre säsonger med 8 avsnitt per säsong.

Har börjat titta på andra säsongen, och i nuläget känns den aningen svajigare och lite flamsigare och där det hittills till stor del kretsar kring samma personer och samma brott. Får återkomma med ett utlåtande när jag sett klart den.

Har nu sett klart andra säsongen. Som jag nämnde ovan så tycker jag svaj och flams höll i sig, men dessutom så får utredningen av ett gammalt mord en märklig förklaring som jag har svårt att förstå.

Spoiler

Mordet handlar om ett dubbelmord på en liten flicka och hennes äldre kusin (som var barnvakt). De misstänkta är under stora delar av säsongen ett grannpar, men det pendlar lite mellan vem av dem som egentligen är mördaren.
Det visar sig att den yngre flickans pappa kommer hem och hittar barnvakten och mannen som är granne och de har sex. Bråk uppstår och barnvakten dör (av en olyckshändelse). Pappan hotar då grannen att inte gå till polisen då grannens DNA skulle vara överallt på kroppen.

När pappan sedan åker för att dumpa kroppen så ska kvinnan som är granne lugna den yngre flickan. Flickan berättar då att hon hört hur barnvakten och mannen som är granne ha sex. Så långt köper jag allt.

Det som sedan händer är desto märkligare för mig. Flickan drogas av grannkvinnan och hon och hennes man bestämmer sig för att mörda flickan som en slags hållhake tillbaka på pappan. Det övergår fullständigt mitt förstånd varför mannen (som inte mördat någon) plötsligt väljer att göra det för att skydda sig från utpressning och därtill en liten flicka. Hela resonemanget känns konstigt för mig...

Det här är fortfarande en rätt ok serie, men inte mycket mer. Nu är det bara en säsong kvar... återkommer

 

[Minimoni]

Eftersom jag gillade 1883 så kör jag nu vidare med Yellowstone. Yellowstone är alltså den serie som ursprungligen gav upphov till 1883 men följer samma familj fast i nutid. Familjen Dutton med Kevin Costner som "Pater familias" äger och tar hand om vad som verkar vara en av USAs största rancher och ligger i Montana. Man får följa den mycket trasiga familjen där de dels slåss inbördes om allt och hur de försöker försvara sina ägor mot allt och alla.

Detta kanske inte låter så kul, men serien är bra och även om den inte slår 1883 så är den absolut värd att se. Speciellt om man först just ser 1883 då det är spännande att se hur rikedom i USA har kunnat ackumulerats mellan generationer från ingenting till väldigt mycket och vem som har fått stå utan. Jag gillar serien som känns som en modern Western med moderna cowboys(och girls) med många intriger och intressanta karaktärer. Costner gör som vanligt en superb insatts och är awesome i sin roll.

 

[Oscar Silferstjerna]

Har sett 1883 som är en prequel till Yellowstone. 1883 var grymt bra men inget som jag klarade av att se utan att gråta som ett barn. Se inte 1883 om du ogillar att gråta och överväldigas av känslor. Se den om du vill se en mångfacetterad historia om en grupp människor och deras öden på leden mot Oregon under året 1883 där det verkligen inte har sparats på att visa allt hemskt och vackert som människan är kapabel till.

Jag älskade serien och kommer se den igen när jag är på rätt humör, ser jag den för snart är risken på riktigt stor att jag går in i en depression.

Ja, riktigt bra serie! Men nog borde det komma en fortsättning? Kan exempelvis heta 1884...

För mig var det speciellt att se både Yellowstone och den här serien eftersom jag har släkt som emigrerade till just Montana. Har foton från deras farm på 1880-talet. Känner igen det karga landskapet.

 

[Minimoni]

Ja, riktigt bra serie! Men nog borde det komma en fortsättning? Kan exempelvis heta 1884...

För mig var det speciellt att se både Yellowstone och den här serien eftersom jag har släkt som emigrerade till just Montana. Har foton från deras farm på 1880-talet. Känner igen det karga landskapet.

Montana är dock otroligt vackert trots att det är kargt. Landskapet är verkligen speciellt och storslaget.

 

[Oscar Silferstjerna]

Montana är dock otroligt vackert trots att det är kargt. Landskapet är verkligen speciellt och storslaget.

Ja, mycket. Har du sett Billy the kid? Tv-serie på Viaplay. Har just sett första avsnittet. Mycket bra. Helt i klass med 1883.

 

[Gamiel]

cowboys(och girls)

tror neutrum termen är cowpoke, eller kofösare på svenska

 

[Max Raven]

Såg How a Realist Hero Rebuilt the Kingdom (Crunchyroll)

Vilken är en isekai-anime för 17-åringar som gillar kungadömebyggande med lite inslag av Sun Tzu, Tre Kungarikens Romans och Machiavellis mest kända verk.

Föräldralöse och ensamma Souma åkallas med hjälte-åkallar-ritual* för att ges bort för att rädda kungariket från att behöva skicka pengar till Kejsardömet i väst. Han föreslår att de istället fixar sina finanser så de får en långsiktig lösning. Kungen abdikerar till Soumas favör och hastigt och lustigt är han ställföreträdande kung i ett fantasy-kungarike som desperat behöver reformer. På vägen rekryterar han kompetenta underhuggare och bygger ett harem, as one does i en LN/anime riktad mot 17-åriga pojkar.

26 avsnitt (2x13) och täcker de viktigaste trådarna som introduceras. Harembiten tar lite mycket plats för min smak och är den svagaste biten - jag hade hellre haft mer infrastrukturbyggande och haft mer fokuserad romantisk plott än vissa av de halvslappt hanterade tilltänkta gemålen som mest verkar bli gemål för att haremhandlingen säga det.

Bland det positiva är det här en "ordentlig" värld med hyfsat märklighetstrogna personer mestadels av tiden. Ett av Kungarikets stora problem som tar mycket tid är korruption bland adeln, vilket hanteras på... Jag nämnde Machiavelli? Nå, möjligen presenteras adelsfolk som lite väl utbytbara. Den har också en del mörkare bitar, men det är inte fokus.

Bra, inte fantastisk, har lite av allt av infrastruktur, harem, krig, intriger och sånt man förväntar sig med kungagrejer.

*vilket gör det till tredje isekai-animen jag sett med den ritualen, första som inte är komedi (Those Who Hunt Elves, där det är en legendarisk världsförintande formel och Fruit of Evolution, där de använder den för att få folk de kan bossa på demonerna)

 

[Max Raven]

Även tittat lite på Lord Marksman and Vanadis (Crunchyroll)

Vilket inte är en isekai-fantasy-anime, men är en fantasy-anime baserad på en light novel.

Greve som dissas för att han använder det Omanliga vapnet båge och inte har råd med bättre rustning än läder tillfångatas av drak-svärdsjungfru efter fältslag går åt pipan för hans sida. Hon uppskattar hans bågskytte och rekryterar honom mot att hon hjälper till med skydd av hans grevskap.

Magibitarna och de mindre striderna ser OK ut. Fältslagen är lite blandad kvalité (några framställs främst med schackpjäser). Manus är oftast OK men det är en del större tveksamma delar (är ni i krig med kungariket? om inte varför var det ett fältslag? om ja varför gnäller du på när dina underhuggar erövrar land?), och det är förutom obligatoriska psykopatiska tjejer. Jag antar att det är vad tsundere är numera bland lata författare. Kvinnoporträtten överlag är ganska andefattiga - och det är inte bara för att de inte haft tid utan för att de spenderar tid på scener som inte tillför något.

Karaktärsdesignerna är... inte bra. De flesta riddare ser väl OK ut, men de kvinnliga soldaterna har så lite kläder som möjligt (jag får haremaningar) och är typ alla kort kjol, hårband, BH-som-inte-funkar. Det läcker över lite i (trigger warning) åtminstone en tveksam scen som definitivt inte borde framställts som den gjorde.

budget sailor moon

Överlag får jag en känsla att krutet lades på att försöka få någon cool stridsscen per avsnitt och resten av serien får mindre tid och fokus. Det är definitivt rätt val men det verkar som att de missat att måste göra lite mer än så med resten.

Det är inte isekai men det betyder inte att det är bra.

Jag kommer förmodligen se ett par avsnitt till - storpolitikgrejerna funkar men jag känner att det barkar åt någon form av harem med rätt dassiga kvinnoporträtt och de har så här långt inte uppvisat att de klarar av balansen.

 

[Platon]

intressant att ni gillar 1883.
Personligen älskar jag Yellowstone och har sett alla säsonger. Men blev så GRUVLIGT besviken på 1883. Avskyr den verkligen. Den där jävla bruden med sin släpiga, fåniga berättarröst. Som ska rida runt och se lite sexig ut och gång på gång bli kär och galen mitt under en döds-march över prärien. Fy fan. Blir på dåligt humör bara jag tänker på den.

I övrigt såg jag klart Clark igår. Mycket välgjord, annorlunda och rolig. 8/10

Såg även klart säsong 3 av The Boys. Gåshud hur bra den här serien är och att denna säsong kanske var den bästa. Njöt verkligen. 10/10.

 

[Gamiel]

QI (BBC Britt - del av mitt TV-paket')
För att citera Wikipedia "ett brittiskt komedi-frågesportsprogram skapat av John Lloyd och lett av Stephen Fry (2003–2016) samt Sandi Toksvig (2016–). Ständig gäst är Alan Davies. Andra gäster är kända komiker och skådespelare. Programmet hade premiär på BBC Two den 11 september 2003. De flesta frågor är extremt svåra, vilket gör att det är osannolikt att deltagarna svarar rätt. Därför ges poäng också för intressanta svar, oavsett om de är korrekta eller besvarar den ursprungliga frågan. Poäng dras bort för deltagare som ger "svar som inte bara är fel, utan löjligt uppenbara"[1], oftast faktoider och missuppfattningar."

Informativt o roligt utan något egentligt spänningsmoment som gör att man får upp nerverna, har fastnat på det flera gånger istället för att göra det jag borde göra (ex. skriva uppsats). Sandi Toksvig är delvis-danska så det blir en del roliga skandinaviska anekdoter.

 

[Rickard]

QI (BBC Britt - del av mitt TV-paket')

Intresseklubben - den svenska varianten - var inte lika underhållande. Har sett alla avsnitt (och förlängda XL-avsnitten) fram till L, där första säsongen hette A, nästa B och så vidare. Alltid lika underhållande för den som gillar kuriosa. Allting finns på Youtube också. Rekommenderas varmt.

 

[Jocke]

Jag har sett nästan hela Resident Evil tv-serien på netflix.
Jag vet inte vad jag ska säga. Det är dumt, men varför skulle det inte vara dumt? Det är ju Resident Evil. Det är också ganska snyggt och många monster man känner igen från spelen är med, tex motorsågsmannen med en säck på huvudet från 4:an.
Vad den har mer är två tidslinjer! Före och efter Zombeapokalypsen för maximal smak.

I den ena tidslinjen är det mer eller mindre nutid och Albert Wesker med två ungar (VA!? Wesker som familjefar, tat bara lungt - det förklaras sen. och förklarignen är korkad) flyttar till New Raccoon City för att jobba med Umbrellas nya produkt Joy. Wesker är lite besvärad av att Joy inehåller T-Viruset, efter som det förvandlar sina offer till monster!

I den andra tidslinjen är Weskers ena dotter med om blandade zombierelaterade äventyr.

Alltså, det här är inte bra. Men det är inte så dåligt heller! Och det är rätt snyggt.

Faktum är att det enda bättre Resident Evil jag minns att jag sett på film och tv är den där Mad Max inspirerade filmen (Del 3 av Milla Jovovich filmerna).

 

[Max Raven]

Don't Hurt Me, My Healer! (Crunchyroll)

Orkade bara ett halvt avsnitt. Jag kunde skrivit det här när jag var femton, och det enda jag är osäker på är om det varit marginellt bättre.

 

[Max Raven]

Death March to the Parallel World Rhapsody (Crunchyroll)

29-årig snubbe som jobbat för många timmar med att programmera (new skill received) vaknar upp i vad som först verkar vara en mashup av flera av spelen (new skill) han jobbat på, inklusive buggat UI(title received). Powerlevlar direkt (title received) med saker de slängde in (loot received) för att göra ett av deras spel mer tillgängligt för nybörjare(title received), färdas till en stad och... är där i 2/3 av serien(new skill received). UI-spammandet var lite sött i max 5 sekunder, men de kör det återkommande i hela serien, om än inte konstant. Som med UI-över-omgivning så är det på gränsen till överanvänt.

Det här är en adoptiv-familj/harem-grej med fantasyMMOdatorspelstroper. Det har en del likheter med In the Land of Leadale och Log Horizon, men har mindre grej att "leva i datorspel" och mer "Spel-GUI ovanpå fantasy-setting". Det finns ett par element som var potentiellt intressanta. De följs inte upp och serien är inte bra nog att se så jag kommer spoila dem lite:

Spoiler

• Huvudpersonen får med sig några herrelösa slavar tidigt och spenderar tid på att powerlevla dem. Efter den miniberättelsen är det nästan aldrig relevant
• Det kommer fram att hjältesummoning är en grej, och att det finns två kända sätt isekaias till världen utöver huvudpersonen - återfödelse efter död eller åkallning - med skillnader. Ja, det här är en isekai med tre typer av isekai-hjältar - återfödelse, åkallning och spel.
• Gudarna verkar ha någon skum agenda där de jävlas med de som reinkarneras för shits and giggles. Det nämns att det finns en äldre drakgud och demongud från en annan värld utöver de normala gudarna vilket kanske spelar in.

Utöver det är huvudpersonen lugn och kompetent nästan alltid, håller igen med att visa upp krafterna (för att han är lätt paranoid), gör standard-powerfantasy-isekai-grejer... Och är lite väl bekväm med att äga ett gäng slavar. Det är skumt att de inte bränner någon minut på att frige dem/adoptera de yngre/frige dem från de magiska slavkontrakten så det är enbart på pappret eller slänga ut någon grej om att de skulle dödas/förslavas om han frigav dem. Den egentliga anledningen är ju förmodligen författar-fetish men jag förmodar att jag inte är ensam om att ha problem med att någon framställs som "god slavägare". Sex- och nakenelementen är lite samma - jag har inte problem i sig med att huvudpersonen springer på bordeller, men undrar hur de tänkte när försökte få det att framstå som misstag när han har en flickvän, och att ha en vuxen-kvinna-i-minderårigs-kropp som kastar sig över honom när hon får chansen är också creepy.

Den här verkar få mixade recensioner. Jag förstår varför - det beror mycket på hur hög ens tolerans är för dumheter, avsaknad av stark huvudhandling och miniberättelser som inte leder någonstans är, utöver ovan nämnda slaveri/nakna tjejer-grejen. Det sista elementet är dragplåster för en del så klart. Utöver det är det en stereotypisk power fantasy-isekai med harem utan något egentligen riktigt bra. Främsta anledningen att jag såg igenom den här var för att jag var lätt illamående och inte orkade med något tyngre - det är inte mycket av en rekommendation.

 

[PAX]

The Nevers (HBO)
Har kollat igenom de första 6 släppta avsnitten. Joss Whedon ligger till stor del bakom denna serie. Slår an alla rollspelssträngar och det är hur bra som helst. Det här vill ni inte missa.

Saxat från IMDB:
An epic tale following a gang of Victorian women who find themselves with unusual abilities, relentless enemies, and a mission that might change the world.

 

[anth]

Death March to the Parallel World Rhapsody (Crunchyroll)

Tänkte göra ett litet tillägg.
Ja, jag sett animen.
Ja, det är standard isekai (som det går 13 på dussinet just nu).
Ja, jag tyckte om den (jag har väl dålig smak).

Men jag har även läst mangan och där syns ett "problem" som inte är lika tydligt i animen.
Författaren av serien är besatt av att förklara saker.
Ex: ska man ta sig från punkt A till punkt B börjar författaren förklara exkt hur man gör. Det är på nivån att om någon ska köra en bil så börjar författaren förklara hur man vrider om startnyckeln.
Andra författare som skriver på samma sätt är Jules Verne och Jan Guillou - tyckder ni om dem tycker ni om den här serien.

 

[Max Raven]

Tänkte göra ett litet tillägg.
Ja, jag sett animen.
Ja, det är standard isekai (som det går 13 på dussinet just nu).
Ja, jag tyckte om den (jag har väl dålig smak).

Jag kan tillägga att den har ett tvärsnitt av power fantasy-isekai-berättelser - den har lite av varje. Löjligt stora explosioner? Visst. Levelling i en dungeon? Jadå. Söta djurmänniskobarn(must protec)? Check. Skurkar vars "smarta" planer kollapsar som korthus? Yep. Hyfsat koherent RPG-inspirerat system? Utnyttjande av system för att göra bullshitgrejer? Med. Harem? Det kom med. Parrelation? Ja - och nej de ser ingen paradox här. Så även om det inte är min kopp té riktigt eftersom jag hade föredragit att de gått hårdare i någon specifik riktning så ser jag varför andra gillar serien.

 

[Henke]

Har nu sett klart andra säsongen. Som jag nämnde ovan så tycker jag svaj och flams höll i sig, men dessutom så får utredningen av ett gammalt mord en märklig förklaring som jag har svårt att förstå.

Det här är fortfarande en rätt ok serie, men inte mycket mer. Nu är det bara en säsong kvar... återkommer

Så är även tredje och avslutande säsongen genomtittad. Den här säsongen fortsätter kring flera av ursprungskaraktärerna och även en del av tidigare händelser, men har främst fokus på en överfallsvåldtäkt. Jag gillar att man lyckas leverera en säsong som tar steget bort från mordfall, men ändå lyckas hålla uppe intresset för utredningen på exakt samma vis. Än en gång gör man sitt bästa för att förvilla tittaren, men för mig var det ändå väntat vem som i slutändan var gärningsperson (även ifall omständigheterna inte riktigt matchade min teori).

Tyvärr fortsätter dock en del av flamset och vid det här laget är jag lite trött på protagonisterna. Det blir inte bättre av att säsongen får en tillkommande biroll i form av en ung polisaspirant, som de två protagonisterna av någon anledning skäller och surar på mest hela tiden.

Summa summarum är den här serien inget slöseri med tid, men jag är samtidigt glad att slippa fler säsonger.