Nekromanti XP och guld!

[Ögat]

XP för guld - är det något du kör med eller har tankar om?
I sådana fall, vilka effekter har det på spelet (positiva, negativa eller neutrala)?
Är det något man bör tänka på för att få det att funka bra?

Om du inte kör XP för guld - vad får man XP för i ditt favvospel och varför tycker du det är bra?

 

[Anarchclown]

Jag hade en idé om en Mastica-kampanj en gång i tiden. Mastica är typ en halvkass kopia av mellanamerika till Forgotten Realms om jag inte minns fel. Hursomhelst hade jag tänkt mig att alla i den kampanjen skulle spela utländska paladiner. Sedan skulle jag bara ge dem exp för plundrat guld. På det sättet skulle de vara tvungna att hitta på vansinniga ursäkter inför sin lawful good codex för att få plundra tempel och söka efter gamla gyllene städer och grejer. Det var enda gången jag faktiskt funderat på att göra det på riktigt.

 

[Eksem]

Jag kör med XP för guld och faktum är att jag gillar det så mycket att jag gärna skulle ha det som enda utvecklingsbelöning.

Det är dock litet svårt att förklara varför, antagligen vet jag inte själv. Delvis är det för att det är en så supertydlig drivkraft. Samla tillgångar. Vem som helst kan känna igen den drivkraften, oavsett om de är pampar eller svampplockare. Men än mer gillar jag vad det gör med spelandet. Alla rollpersoner reduceras ned till precis vad jag vill att de ska vara: lycksökare, banditer, sugna knegare eller bara löskefolk i gemen.

En av mina favoritfilmer någonsin är Alien. En av sakerna som är bäst med den filmen är att crewet inte är några noga utvalda experter, några idealister eller drömmare; de är helt vanliga knegare som vill ha extra krediter och hamnar i en jävligt orättvis situation.

Det blir på något vis begripligt för mig. Varför är man inte bara hemma och tar det lugnt och lever en mindre äventyrlig tillvaro? Jo, för man har det där suget efter en annan möjlighet, man vill ta riskerna för den där chansen att verkligen få leva som grevarna och baronerna, om än för bara någon dag. Sånt fattar jag, och det talar verkligen till mig.

Som Notorious BIG sa: Gimme the loot!

 

[Ögat]

Det är sånt som gör mig sugen också. I "XP för avklarade uppdrag"-approachen får man ett märklig förhållande mellan fiktion och verklighet. Alla uppdragsgivare säger "du får GULD" men spelarna (och rollpersonerna) skiter egentligen i guldet eftersom de ändå kommer hitta feta saker som inte går att köpa i butik och är mer intresserade av XP (som de också kommer få, men det säger inte storvesiren när han ger dem uppdraget).

Några följdfrågor:
Händer det att spelet handlar för mycket om ekonomi?
Levlar rollpersonerna ojämnt (typ för att tjuven roffar åt sig de bästa sakerna)?
Har det någonsin lett till osämja mellan spelarna?

 

[Arfert]

En bra grej med xp för guld är att man inte måste döda varenda monster man möter... det är bättre att smyga förbi dem och sno deras skatter. Vilket jag gillar. Och man kan ha obalanserat skifarliga monster, om man inte behöver slåss. Utan bara ta sig förbi dem.

 

[Ögat]

Det är sant, men det gäller väl också för varianterna XP för att du spelar, XP för att du använder färdigheter, XP för att du interagerar med dina vänner och XP för att du gör saker som är i linje med din karaktär.

Men jag håller med om att XP för att döda monster är den ocharmigaste lösningen. Åtminstone för mig, just nu.

 

[Mogger]

Den här tråden dyker upp som ett brev på posten när det gäller min tråd om Zak och social interaktion. Och det kanske är meningen? Det här är ju ett supertydligt exempel på en regel som påverkar det sociala samspelet. Och som sådan gillar jag den. Min åsikt är att vi spelar med de regler vi känner att vi behöver för att göra den sociala aktiviteten meningsfull. Jag skulle själv aldrig välja att spela ett spel som ger XP för guld av den enkla orsaken att det är en drivkraft som kan finnas, eller inte, hos min karaktär men det är inget jag vill ska dikteras av spelet.

Min defaultmekanism för XP är att misslyckade slag ger XP, för jag anser att det uppmuntrar spelaren att agera (och därmed bidra till spelet) även om inte förutsättningarna är optimala, och i värsta fall känns en dålig konsekvens inte riktigt lika usel.

 

[Eksem]

Jag är för lat för att bokföra ojämn fördelning, alla är typ samma level, men så är det väl 10 olika spelare som man aldrig vet vem som dyker upp också, så det blir för krångligt att köra på nåt annat än "ni har x tusen XP".

Spel med lootfokus är så jävla hett, när jag inte tycker att det är det längre kommer jag antagligen att skifta spelstil.

Mja, all osämja kommer från folks dåliga ideer, men vi är bara vanliga vuxna människor så vi skulle ju knappast spela spel som fick oss att gräla med varandra.

 

[Guest]

En bra grej med xp för guld är att man inte måste döda varenda monster man möter... det är bättre att smyga förbi dem och sno deras skatter. Vilket jag gillar. Och man kan ha obalanserat skifarliga monster, om man inte behöver slåss. Utan bara ta sig förbi dem.

+1.

XP för guld-mekanismen har en del mycket fina perks.

Som den gången vi skulle göra inbrott i en magikers hus och insåg efter att halva gänget blivit dödade att vi kanske bara skulle sno hans fina kuddar och gardiner för att därefter bara dra...

 

[Sapient]

En annan variant som jag läste om nyligen och funderar hårt på, är XP för resor.

Det är lite samma sak, det premierar strävan att utforska, att göra saker - och särskilt att bege sig till främmande kulturer.

Jag är inte säker på exakt hur det bör utformas, men jag tror att jag kommer försöka ha med det i någon form.

Lite inne på samma idé, att göra nya upptäckte, men kanske delvis tvärt emot frågeställningen, funderade jag över att göra xp för monster till något relativt. Delvis finns ju, i de flesta spel som använder xp på det sättet, redan en avtagande effekt i att man oftast behöver fler xp för högre levlar, en stigande kostnad. Men jag tänker att man kanske få dubbel xp när man möter ett helt nytt monster för första gången - givet att man interagerar med det på något sätt. (Dock inte nödvändigtvis det samma som att slå ihjäl det.)

 

[Guest]

XP för resor har jag också läst en del om på sistone och jag gillar det skarpt. Fast man behöver nog tänka igenom det lite beroende på kampanjen. Spelar man någon form av "Kingmaker"-derivat vill man ju inte att gubbarna kutar runt i skog och mark utan att faktiskt utforska den.

 

[anth]

Ja! Superbra tråd eftersom jag själv tänkte skapa en liknande tråd (mer om det längre ner).

Jag spelleder OSR just nu, alltså delar jag ut xp för skatter.
T.ex. när vi spelade i veckan samlade hela gruppen på sig 300 xp för dödade monster och 4000 xp för skatter - och ja, det SKA vara så stor skillnad!
Ni som tycker regeln är konstig - tänk igenom vilka signaler spelet ger till spelarna, vilken spelstil det uppmuntrar till.
Och innan ni svarar - betänk att man får xp för monster även om lurar sig förbi dem UTAN att döda dem.
Är vi överens om att den gamla klagolåten: "Meh, man får bara xp för att döda monster" INTE gäller för OSR?

En OSR-husregel som jag tycker om är att man även får xp för pengar man slösar bort.
D.v.s. man får 1 xp per gp spenderat på vin, kvinnor och sång.
Varför är denna husregel bra?
Jo för den ger en härlig "Conan"-stämning: rollpersonerna riskerar inte liv och lem på farliga äventyr för att de är hjältar - utan för att de är luspanka!

Och nu kidnappar jag tråden och ställer min egen fråga.
Så: gruppen (denna kväll bestående av 4 spelare) har säkrat en del av grottkomplexet och samlat på sig 300 xp för monster och 4000 xp för skatter.
Det sista som händer är att gruppen råkar ut för vandrande monster (Random Monster är också en viktig och bra del i OSR, men det får bli en annan tråd) - och istället för att fly bestämmer sig gruppen för att stanna och illa fäkta.
Det går som man kan förvänta sig: hela gruppen dör - UTOM en person som är förståndig nog att fly, men som får lämna både döda kamrater och skatter efter sig.
Nu är jag en rättvis spelledare - och en rättvis spelledare delar ut xp för skatter som gruppen lyckas ta med sig hem - vilket spelarna INTE lyckades med den här gången.
Så den överlevande spelare får alltså bara 300/4 xp.
Nu håller den överlevande rollpersonen på att bygga upp en ny äventyrsgrupp bestående av level 1 rollpersoner med 0 xp.
Och deras mål är givetvis att gå och hämta skatterna som rollpersonen lämnade kvar - för det är ju 4000 xp!
Fråga: vad tycker ni om detta tänk, att man bara får xp för skatter man återför i säkerhet?

 

[Storuggla]

"Fråga: vad tycker ni om detta tänk, att man bara får xp för skatter man återför i säkerhet?"

Bra. Så kör jag i Barrowmaze, annars skulle man bara flytta ut allt loot genom porten och sedan lämna det där, eller låta grejerna ligga. Man måste ju bära hem sakerna, vilket kan vara en utmaning i sig.

Nackdelen med "Xp för gp man festar bort" är att när man väl dingar level nio har man ingen cash att bygga sin borg för.


Storuggla, end game

 

[Storuggla]

Xp för gp är helbäst i old school-spelen då det uppmuntrar till att inte slåss med precis allt utan att bara sno deras saker. Det förflyttar fokus från att spöa draken för att den är en plåga till att man gör det för att den sover på en bädd av guld och juveler.


Storuggla, operetto maestro burrito

 

[anth]

Nackdelen med "Xp för gp man festar bort" är att när man väl dingar level nio har man ingen cash att bygga sin borg för.

Betänk att regeln är till för att emulera "Conan".
Conan hade inge pengar att bygga borg för vid level 9.
Istället tog han över ett kungarike och bodde i den förre kungens borg.
Problem solved.

 

[Totte]

En bra grej med xp för guld är att man inte måste döda varenda monster man möter... det är bättre att smyga förbi dem och sno deras skatter. Vilket jag gillar. Och man kan ha obalanserat skifarliga monster, om man inte behöver slåss. Utan bara ta sig förbi dem.

I så fall tänker du nog fel. XP skall inte delas ut enbart för dödade monster (ifall man inte då spelar enligt oldschool tänket), utan för "avklarade" monster. Att smyga förbi de tre trollen skall enligt mig ge lika mycket XP som att slå ihjäl dom.

 

[Totte]

Anth, jo så kan man ju köra, men det klassiska 1XP / G.P. gör ju att den klassiska AD&D tjuven snabbt ligger på level 7 när dom andra ligger på level 2 eftersom han alltid plockar på sig de tre ädelstenarna värda 12000 G.P när partyt delar på silvermynten värda 1000 G.P.

 

[Ögat]

Det är sånt här jag också funderat över. Fast jag antar att det enklaste sättet att hantera det är att säga "du tjuvvis, sluta vara en röv".

 

[Sapient]

T.ex. när vi spelade i veckan samlade hela gruppen på sig 300 xp för dödade monster och 4000 xp för skatter - och ja, det SKA vara så stor skillnad!

4070 xp om jag får be! Vi hittade 30 gp och 400 sp också.

Och då undantar vi värdet av två spjut, ett longsword och en trasig ringbrynja, till dess vi kan realisera dem.

(Att vi dog sen, är en detalj, ett tillfälligt hinder. Inget mer.)

För övrigt vill jag med kraft dementera att "xp för guld" på något sätt skapar mer giriga karaktärer - eller spelare! Det är en ren slump att 12 olika personer valt detta karaktärsdrag på 47 olika rollpersoner i följd. En ren slump.

 

[slanfan]

Jag vet inte vad jag ska tycka, så jag ger XP för nästan all form av framgång. XP för dödade monster måste alltid vägas mot att inte dö och behålla de XP man har sedan innan. För tillfället får spelarna inte XP för skatter, skatter är en annan form av XP i mina ögon. Och spelarna verkar inte behöva extra motivation att plocka på sig allt som inte är fastspikat.
Men jag läser tråden med spänning och funderar.

och... XP delas ut för "besegrade" monster. Att smyga förbi eller möta och sedan fly, sådant ger i nuläget ingenting. Att sno monstrets skatt eller lura bort från trakten ger XP.