Ymir
Liten kantbaron
Re: Charmen i att ha den karaktär man vill ha
Jag reagerade på lite saker här.
Först säger du:
Samtidigt antyder du att spelarna kan samspela utmärkt med varandra trots att deras rollpersoner är fiender.
Och ja, det kan de givetvis, men varför måste de då alla ha samma förutsättningar? Med det resonemanget är det solklart prestationsinriktat tävlingsspelande som åsyftas, och hur du krystar in ett intimt samspel mellan spelarna i det övergår mitt förstånd en del.
Spelare ska inte tävla. Det är inte samspel. Spelare vars rollpersoner är fiender behöver därför inte ha samma förutsättningar, för det handlar ju inte om att vinna överhuvudtaget...eller menar du att det gör det? Samspelta spelare väver en berättelse ihop, och vem som har högst Styrka och flest vapenfärdigheter är helt ointressant i sammanhanget.
Kobolder finns i alla åldrar, och är inte vanligare i 20-årsåldern enligt min erfarenhet, snarare tvärtom, men det är förvisso ett helt annat diskussionsämne.
- Ymir, lagar middag (02:50)
Jag reagerade på lite saker här.
En spelare ska inte vara 'van att göra den karaktär han vill', han ska vara van att skapa sin rollperson i samförstånd med spelledaren, och det är en helt annan sak. Givetvis ska han få uppfylla sin vision, men det är spelledarens uppgift att lotsa in konceptet i den aktuella kampanjen på vägen och låta det utmynna i en fullvärdig rollperson som fungerar i kampanjens ramar.I mina kampanjer händer det ibland att allt inte är så som spelarna tror att det är. Eller, att kampanjen ska ta en drastisk vändning av något slag. Kan det då inte vara svårt att plötsligt neka en spelare som är van att få som han vill att göra den karaktär han vill, utan att avslöja för mycket?
Först säger du:
Sedan säger du:Ok, i en grupp som fungerar enligt ovan blir ditt resonomang rätt enkelt, själv har jag nog varken dömt eller spelat i en sådan kampanj på tio år. I våra spelgrupper råder ofta rivalitet, oenighet och i sällsynta fall fiendeskap mellan karaktärerna. För att spelarna ska fortsätta vara goda vänner då deras karaktärer inte är det krävs det en rättvis spelledare. Om man då som spelledare förhandlar fram karaktärer utan att använda regler är man farligt ute....
.Tjabbel mellan två spelare (alltså ej mellan två karaktärer) förstör dessutom för både SL och de andra spelarna och bör således ej förekomma.
Samtidigt antyder du att spelarna kan samspela utmärkt med varandra trots att deras rollpersoner är fiender.
Och ja, det kan de givetvis, men varför måste de då alla ha samma förutsättningar? Med det resonemanget är det solklart prestationsinriktat tävlingsspelande som åsyftas, och hur du krystar in ett intimt samspel mellan spelarna i det övergår mitt förstånd en del.
Spelare ska inte tävla. Det är inte samspel. Spelare vars rollpersoner är fiender behöver därför inte ha samma förutsättningar, för det handlar ju inte om att vinna överhuvudtaget...eller menar du att det gör det? Samspelta spelare väver en berättelse ihop, och vem som har högst Styrka och flest vapenfärdigheter är helt ointressant i sammanhanget.
Kobolder finns i alla åldrar, och är inte vanligare i 20-årsåldern enligt min erfarenhet, snarare tvärtom, men det är förvisso ett helt annat diskussionsämne.
- Ymir, lagar middag (02:50)