Och vindrickandet i antiken, när vi ändå är inne på ämnet! Jag har förstått det som att man alltid spädde ut vinet i antikens Grekland och Rom. Outspätt vin drack bara barbarer. Nu var nog vinet betydligt starkare än dagens innan det späddes ut, men jag misstänker att den slutgiltiga drycken ändå var svagare än vad vi dricker idag. Vet inte riktigt när man slutade späda ut vinet. Medeltiden någon gång, antar jag? Någon annan (*host*
@Illern *host*) har säkert bättre koll.
Det har redan nämnts att vinet nog inte var starkare under antiken än i dag. Det verkar också som om man drack, överlag, yngre viner än i dag med de smakskillnader det kan medföra. Lagrat vin var inte den grej det är i dag utom för väldigt välbärgade. En liten kul grej apropå vin är att det i romersk kultur fanns något som kallades posca som var vatten och vinäger, en vardagsdryck för fattiga men antagligen rätt uppfriskande. Lagom blandat och inte allt för dålig vinäger kan det vara gott (någon som minns äppelcidervinägerkurerna?
). Det fanns faktiskt civiliserade människor som drack outblandat vin - suputer. Det ansågs också bara vara suputer som drack vin tidigt på dagen. Man drack vatten eller posca. Öl skall inte heller förglömmas även i vinkulturerna. Det var inte heller ovanligt att smaksätta vinerna med honung och kryddor. Blyrören för vattenledningarna verkar inte bidragit till blyförgiftning på grund av kallt vatten och avlagringar i rören. Att koka för syrligt vin i blykärl för att det då blir mindre syrligt kan däremot ha gjort det...
Den utspädning jag tagit med mig som vanlig har varit en del vin till två eller tre delar vatten men det finns omnämnt även åtta delar vatten eller till och med 20 delar vatten och då kan man nog mer tala om smaksättning av vattnet snarare än spädning av vinet. Man ska även ibland ha spätt med havsvatten (medelhavsvattnet är dessutom lite saltare än atlantvattnet). Det verkar också som att vinet ibland tog smak av kådförslutningar av amfororna. jag vill också minnas att man ibland lade ett lager olja överst för att skapa ett tätt lock mot vinet och beroende på hur noga man är eller hur mycket vin man kan tänka sig att vaska kan det säkert satt lite smak också. Ja, någon gång under medeltiden verkar det där med att spä vin som standardförfarande ha upphört. Nu är ju inte medeltiden alls lika intressant
så jag har inte grävt så mycket i när det närmare började hända. Nu dök ju dock Kopparhavets hjältar upp så jag kanske börjar intressera mig lite mer för medeltiden också men då blir det
bara senmedeltida Medelhavet.
Jag har för mig att det finns en passage i De tre musketörerna där en av dem blir serverad utspätt vin och tycker det är förkastligt och vill ha outspätt vin. Det kan ju antyda att utspätt vin i alla fall inte var ovanligt men ansett något för fattiga i början av 1600-talet när berättelsen utspelar sig (om herr Dumas d ä hade koll) eller om det var något representativt för Dumas egen tid betydligt senare.