Och jag som inte ens trodde att det var ett kontroversiellt ämne, men det är ju som när man diskuterade konfliktresolution back in the dayDen här tråden får snart overload av pikar, sarkasm och blinkande emojir.
Tycker inte det är kontroversiellt alls. Men jag upplever att många förklarat vad de upplever som problem och att du ändå ber om fler exempel eller säger att det upplevda problemet inte stämmer.Och jag som inte ens trodde att det var ett kontroversiellt ämne, men det är ju som när man diskuterade konfliktresolution back in the day
Nejdå. Jag tar till mig allt som skrivs. Jag har full förståelse och har nog minst 5 gånger i tråden skrivit "att det håller jag med om". Men visst. Jag ska till Liseberg nu så vi kan lägga ner tråden. Så slipper du diskutera mer.Tycker inte det är kontroversiellt alls. Men jag upplever att många förklarat vad de upplever som problem och att du ändå ber om fler exempel eller säger att det upplevda problemet inte stämmer.
Då blir det svårt att diskutera.
Vilket är vad som sagts, i olika former, c:a fyrtioarton gånger.I strid tycker jag dock fortfarande illa om att systemet kan ge ett resultat där den fiktiva situationen är densamma efter ett eller flera tärningsslag.
Jag tycker det blir lite som open source-argumentet. Om du inte gillar en open source-mjukvara, varför fixar du den inte själv? Den är ju öppen! Bara tanka hem, fixa, kompilera, och var glad.Att rollspela att man blir trött eller förbannad eller uppgiven kan vara nog så givande i vissa situationer.
Jag är förvillad. Brukar inte du köra med argumentet ett "spelgruppen fixar allt"?Jag tycker det blir lite som open source-argumentet. Om du inte gillar en open source-mjukvara, varför fixar du den inte själv? Den är ju öppen! Bara tanka hem, fixa, kompilera, och var glad.
Snarare att all speldynamik i rollspel uppstår i spelgruppen. Men sure. Vi kan ha superkul med Risk. Det gör inte Risk till ett bra spel.Jag är förvillad. Brukar inte du köra med argumentet ett "spelgruppen fixar allt"?
Då ber jag om ursäkt för det. Allt jag försökt göra var att förstå dig.Ps. Att lägga ord i munnen på folk eller tillskriva dem egenskaper är inte heller ett recept på god diskussionsteknik.
Jag har dock fått ut en del av den. Jag håller nog med Måns mestadels utanför strid, och tråden har fått mig att skifta lite åsikt där. Jag tycker att Måns har bra poänger. I ett system där "inget resultat" är ett möjligt resultat behöver vi anpassa sättet vi spelar på. Det är inte dålig speldesign; det är upp till oss att lära oss att arbeta med det, och det kan ge nog så intressanta situationer. Jag tycker inte att spel ska garantera att det blir roligt, precis som ett verktygsset inte ska garantera att man bygger ett bra hus. Och nej, det är inte en dålig ursäkt som man alltid kan komma med. I det här fallet finns det intressanta situationer som kan uppkomma på grund av att "inget händer" är ett möjligt alternativ, om vi vet hur vi ska arbeta med det. Spelsystemet ger vissa möjligheter. Det finns spelsystem som går att arbeta runt, men där mekaniken inte möjliggör någonting, och att det bara är ett plåster på såret att arbeta runt den. Så tycker jag inte är fallet här.
I strid tycker jag dock fortfarande illa om att systemet kan ge ett resultat där den fiktiva situationen är densamma efter ett eller flera tärningsslag. Detta eftersom det drar ut på tiden och inte bidrar med något vi inte lika gärna kan lägga till själva. Det finns inget som hindrar att jag när jag lyckas med ett attackslag först beskriver hur jag kämpar med att få in en träff genom fiendens solida försvar. De flesta spel opererar ju ändå på en logik där ett slag inte är en enskild attack, utan en hel slagväxling. Jag tycker helt enkelt att ett sådant system drar ut på tiden och gör vad som redan är en onödigt tidsödande procedur ännu längre. Så i strid gillar jag inte "inget händer". Huruvida det är objektivt dålig speldesign är nog inte ett särskilt fruktbart ämne.
EDIT: Observera att saker som utmattning i Eon, som @Minimoni nämnde, kan ändra på detta. Där har vi något som förändrar situationen, så vi är inte tillbaka i samma läge efter tärningsslagen. Utmattning har genererats, och riddaren drabbas hårdare av detta. Situationen har ändrats.
Du satt ord på exakt det jag känner när det kommer till strid. För det är just i strid i rollspel denna känsla infinner sig. Jag har därför börjat kika på och fundera på spel där strider avgörs med så få slag som möjligt och utgången istället är mer dramatisk. För jag tycker verkligen inte det är givande att befinna mig i en strid då jag sällan upplever att systemen omkring strider ger incitament för att skapa något intressant.Det är från strategispel. Du har nu ett sådant övertag att det är bara en fråga om X antal rundor kvar innan du vinner. Inget i systemet kan ändra på det. Men du kan inte komma till "You WIN!"-skärmen om du inte trycker på NEW-TURN knappen och flyttar dina oövervinliga armeer framåt....
De där omgångarna är bara bortkastad tid...de ger inget.
Finns det spel som gör boss fighter bra? För det brukar bara bli grindande i D&D4 när vi hade solomonster. Däri ligger väl en graal, att rent systemmässigt göra striden rolig. Klarar man boss fighter så har man lyckats med det.Du satt ord på exakt det jag känner när det kommer till strid. För det är just i strid i rollspel denna känsla infinner sig. Jag har därför börjat kika på och fundera på spel där strider avgörs med så få slag som möjligt och utgången istället är mer dramatisk. För jag tycker verkligen inte det är givande att befinna mig i en strid då jag sällan upplever att systemen omkring strider ger incitament för att skapa något intressant.
Mitt svar på rakarm utifrån det jag läst och kikat på är nej. Däremot är jag helt med på att bli motbevisad, det finns alltid folk som har djupare kunskaper och mer erfarenhet än en annanFinns det spel som gör boss fighter bra?
Det här är en lösning jag gillar och kommer testa till framtiden när jag är spelledare. Går förmodligen att lösa på andra sätt också, men denna lösning tar bort ett av de största problemen med mindre strider. Tack för att du delar med dig av en bra tanke.Så pass att vi diskuterade att lösa små strider med ett slag per rollperson.
Ex krigaren. Jag slår sköld och försvarar de andra.
Tjuven. Jag slår smyga och anfaller från bakhåll.
Magikern/ lärd. Jag slå heraldik och påverkar deras moral eftersom de är på sin herres marker...
Bågskytten slår klättra för att ta sig upp på en bra plats att skjuta.
Ledsen om jag ställer en korkad fråga men varför har ni med de mindre striderna över huvud taget? Vad tillför de om ni ändå inte vill spela ut dem?!Det här är en lösning jag gillar och kommer testa till framtiden när jag är spelledare. Går förmodligen att lösa på andra sätt också, men denna lösning tar bort ett av de största problemen med mindre strider. Tack för att du delar med dig av en bra tanke.
Helt ärligt försöker jag undvika det, jag tror däremot att det ibland händer oavsett om vi vill eller ej att små strider uppstår som ingen egentligen vill delta i eller driva igenom på grund av förväntan. Här handlar det dock mer om förväntan och att gruppen inte arbetar med varandra skulle jag säga. Så detta menar jag är ett problem som till viss del ligger bortom systemet och mer handlar om gruppen. Samtidigt faller det ibland tillbaka på att gruppen, på grund av systemet, inte ser andra lösningar än strid även om de tycker det är tråkigt och därför kan det ibland vara systemet som inte uppmuntrar till andra lösningar. Men det är så att säga ett problem som handlar om gruppens inställning i mötet med systemet och vilka möjligheter de upplever att systemet presenterar.Ledsen om jag ställer en korkad fråga men varför har ni med de mindre striderna över huvud taget? Vad tillför de om ni ändå inte vill spela ut dem?!