OBS!!! Följande inlägg innehåller naturligtvis spoilers från båda filmerna.
Det tema som jag tycker är mest intressant i filmerna är frågeställningen om vad som gör en människa till en människa. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst kring detta men jag ska försöka hålla mig kort. Roy Batty vill leva längre för att han tycker att det gör honom mänsklig. Men det är när han i sista ögonblicket räddar Deckard som han blir mänsklig. Deckard går igenom en liknande resa. Han tror först att han är en människa, men beter sig omänskligt som mördar förrymda slavar. Det är först när han blir förälskad i Rachel och ser det sympatiska i Batty som han blir mänsklig. Då har han samtidigt lärt sig att han är en replikant, men han är ändå mer mänsklig än förut. (För att köpa detta måste man dock bortse från Deckards våldtäktsscen som är sunkig och vidrig även för sin tid och som jag verkligen önskade inte fanns med i filmen).
Det är lite samma i film nummer tvås tema. K vill bli mänsklig och försöker bli detta genom att jaga ett förflutna som egentligen aldrig var hans eget. Mänsklig blir han först när han, precis som Roy Batty, räddar Deckard och sätter hans behov framför sina egna. Jag tycker att det är väldigt elegant att både Batty och K hittar sin mänsklighet genom att rädda Deckard.
Som renodlade polisfilmer tycker jag att de båda filmerna är rätt dåliga, framförallt den första.