Jag har läst
Hawkeye av
Matt Fraction och
David Aja
Det här är en ganska kort svit om den mest menlösa av alla superhjältar. Vem har Hawkeye som favorit bland superhjältarna, liksom? Två ganska tunna volymer om Hawkeye och hans lärling Kate Bishop (Hawkeye 2.0).
Men det är knappt något superhjältande alls. På allvar. Större delen av alla tidningar handlar om hur Hawkeye får så mycket stryk att han har fler frakturer än hela ben i kroppen. Men det handlar också om hur han är som person, med mindervärdeskomplex mot de större superhjältarna, hur han försöker ta sig genom vardagen, hur han lever med psykiska ärr från alla gånger han
nästan mött döden, och hur han lyckas pressa alla sina nära och kära till behörigt avstånd med en pågående skilsmässa i förgrunden.
Jag tror han tar på sig superhjältedräkten en gång i hela sviten. Men jäklar vad han har äventyr ändå. Tidning 3+4 är en lång James Bond-historia där han och Kate måste infiltrera en stor auktion fylld av superskurkar. Andra gånger är det stora konflikter med den lokala ryska maffian, som äger lägehetskomplexet där Hawkeye bor (tills han lyckas köpa det av dem). Åter andra gånger är det bara en skön stämning där folk umgås och glor på barnfilm, hjälper en granne att flytta eller bara grillar på taket.
Det här är en fantastisk historia. Fraction är fantastisk på att hitta lätt skeva tidslinjer där vi får se samma händelse ur olika perspektiv. Bäst är det när vi får se allt ur hundens ögon, och allt beskrivs som piktogram!
Förstår du inte hur lysande det här är behöver du dricka mer kaffe.
David Aja lyckas fånga kroppspråk fantastiskt bra trots sitt ofta utzoomade val av bild. Folks ansikten är ofta bara några prickar och streck, nästan streckgubbenivå, bara på de ihopsjunkna axlarna förstår man allt ändå. Ruskigt bra. Aja har också valt att hålla färgkodning väldigt strikt. Hos Hawkeye är allt lila och blått, i James Bond-historien är det nästan svartvitt med lite ökenbruna inslag, och när Kate åker till västkusten ser hon alla hippefärger du kan tänka dig. Aja förtjänar varje Eisner han fick. Det här är bland det bästa jag sett på år och dar.
TLDR
Bland det bästa superhjältande jag sett. Slår till och med Immortal Hulks höjdpunkter, och det säger inte lite, det. Rekommenderas varmt. Extra bonus för att serien är tydligt slut efter de två volymerna, även om dörren är öppen för att Hawkeye ska kunna hoppa runt i Marve-universat en bra stund till.