Sömniga Isaac
Rollspelsinkvisitor
Det här gör mig så nyfiken och är egentligen inte ämne för tråden. För mig är fantastik kopplad mot det platta och stereotypa med avsaknad av nyanser då fantasy bygger på förenklingar. Ondskan är alltid ond för den är ond, godheten är alltid god för den är god. På andra sidan finns den litterära skönlitteraturen som är en plats där jag finner nyanser, djupen och gråskalorna som även fångar skeenden med bredare penseldrag och mer nyanser. Litterära verk som får mig att fundera över olika perspektiv och de många nyanserna som motiverar ett händelseförlopp. Litteratur som vågar gräva i den verklighet vi befinner oss i och som vågar visa dess komplexitet tillskillnad från fantasy som erbjuder en väldigt enkel förklaring av olika förhållanden och låter oss fly från vår egen värld.Jag läser så gott som bara fantastisk skönlitteratur eftersom till exempel litterär skönliteratur helt saknar mening för mig och bara är tråkig och platt.
Frågan är för mig vad i fantasy som skapar djupet?
Notera att jag är medveten om att det finns fantasy verk som problematiserar samhällsfrågor, men dessa verk upplever jag är väldigt få sett till genren som helhet. Notera att jag inte heller menar att den som läser fantasy eller uppskattar fantasy är sämre eller har sämre smak på något sätt, jag blir bara förvirrad när folk förknippar fantasy med komplexitet, för den kopplingen är främmade för mig.