Skulle gissa att överlappet när det gäller "Det svenska musikundret" och rollspelsframgången (eller vad vi ska kalla den) är stort. Och jag gissar att det finns rätt mycket forskning kring det. Det är f.ö rätt mycket som även stämmer in på de svenska designframgångarna, eller nordiska om man så vill (vilkjet ju är en bransch jag är verksam i och har koll på).
Mycket har vi ju redan tagit upp, men jag tror inte man ska underskatta den
uppmuntran som vårt öppna och accepterande samhälle erbjuder. I många fall kanske den är indirekt men jag upplever att vi har en tillåtande attityd när det gäller att misslyckas, att göra fel. Vår ryggradsreflex är snarare "på det igen bara!" eller "ingen fara, allt är svårt i början". Som förälder ägnar man typ decennier åt detta, och det fortsätter i klassrummen, förskola och förhoppningsvis i yrkeslivet. Jag tror att detta är
superviktigt när det gäller att våga och prova nytt. För det är rätt läskigt. Och det finns gott om kulturer där misslyckanden bestraffas och där rädslan är större än nyfikenheten. Som Homer Simpson sa, "det första steget mot misslyckande är att försöka". Så om man inte försöker så är man safe. Jag är rätt säker på att dessa värderingar har hjälpt Sverige till många framgångar när det gäller kreativa projekt av olika slag. Vi har det liksom med oss från början.
Det här är såklart en generalisering. Det finns gott om undantag naturligtvis, men tendensen finns där.
Märk väl nu att jag inte talar om entrepenöranda utan mer att bestämma sig för att spela ett instrument, gå med i ett band, börja dreja, ta en krokikurs, sömnad, kreativt skrivande, dans... Allt detta är självklart för oss.
Ett aktuellt exempel på detta är ju fotbolls-VM som pågår nu. Svenska tjejer fick spela fotboll. Det var inget konstigt*. Därför är vi bland de bästa i världen på det. Övriga nationer kommer komma ikapp så vi får njuta av framgångarna nu!
*Ja, det var ju inte alls uppenbart tidigare, men ni fattar.
)
