Mutant R.Y.M.D. vs Mutant Chronicles

[Enstoeringen]

Missförstå mig rätt* men nu har jag inte sett någon ny Mutant Chronicles-tråd på tjugofyra timmar så då får jag väl ta tag i detta och starta en själv.

Mutant R.Y.M.D. (MR) släpptes 1992 och Mutant Chronicles (MC) 1993. Således är tiden mellan spelen väldigt kort OM man nu ser MC som en vidareutveckling av MR och det gör man ju. Väl?

När jag jämför estetiken så får jag för mig att MR är mörkare, mindre färgglad Bonner och mer svarttuschad Bergting, men är detta något jag bara har fått för mig? Gäller detta även settingen?

Så. Vad skiljer egentlige MR och MC från varandra? Är det same same but different, eller vad skulle ni säga?

*Jag ÄLSKAR alltså MC-trådarna så det är ingen kritik på något sätt.

 

[Jarl]

När jag jämför estetiken så får jag för mig att MR är mörkare, mindre färgglad Bonner och mer svarttuschad Bergting, men är detta något jag bara har fått för mig? Gäller detta även settingen?

Ja, det tycker jag stämmer rätt väl. RYMD är mörkare och clean:are i sin estetik och mer kallt oförstående universum än MC:s megabröl. Mer Kult och mindre 40K kan man säga.

RYMD har en hastigt ihophafsad version av Mutant 89s regler (såpass att de glömt ändra namn på saker i copy-pasteandet) och enormt dödliga vapen. MC har ju sin egen grej och alla vapen gör typ ett i skada.

 

[Enstoeringen]

Ja, det tycker jag stämmer rätt väl. RYMD är mörkare och clean:are i sin estetik och mer kallt oförstående universum än MC:s megabröl. Mer Kult och mindre 40K kan man säga.

Vi spelade aldrig MC när det begav sig (när det var nytt) men däremot blev det en handfull sessioner med MR. När jag nu bläddrar i MC (Modiphus utgåvor) så får jag inte samma (sköna) ”det-här-är-lite-creepy”-vibb som jag ändå fick med MR på den tiden. Nu har jag ju inte läst första utgåvan av MC, men jag antar att den är rätt lik de efterföljande, och upplevelsen av MC är att det är mer … hmm … amerikanskt kanske?

 

[God45]

Mer Kult och mindre 40K kan man säga.

Ironiskt nog är den mörka övernaturliga makten i Mutant Chronicles… Kult! Det är samma monster och mythos. Så jag skulle säga att Mutant Chronicles är mer Kult

Vilket så klart gör Kult till Warhammer fantasy. För Kult biten är samma i båda settingsen previs som Chaos är samma i alla Warhammer settingsen.

Mutant Chronicles är Warhammer 40k fast istället för Chaos är det Kult där. Och istället för Bill King så är det… Det är fortfarande Bill King.

 

[God45]

… amerikanskt kanske?

Med tanke på vad det snor sin estetik från måste man säga att det är mer brittiskt.

 

[entomophobiac]

Rymd, som jag recenserade i början av förra året, är nog framförallt mycket mer hafsverk tyvärr. Det är närmre andra Mutant, eftersom en del text är kopierad rakt av, och det är helt klart lite mörkare, för det lutar sig lite mot Kult som estetik och koncept. Men det syns och märks att det skrevs på väldigt kort tid utan någon genomtänkt plan. Så som produkt sett är nog Mutant Chronicles helt enkelt mycket komplettare. Sen är vissa element lite olika, som faktumet att du kan spela Mutant och Psimutant i Rymd.

 

[Franz]

Jag har inte läst MC sen jag var tonåring men jag äger Rymd-böckerna. Nu var det rätt länge sen jag läste även dessa men av vad jag kan komma ihåg känns de nästan ofärdiga. Reglerna är en nerbantad variant av 2089 (nerbantad på ett dåligt sätt), de hänger väldigt dåligt ihop med settingen och böckerna är fulla med fel och korrmissar. Jag har väldigt svårt att tänka mig att det spelet skulle vara bättre än MC, men jag kan såklart ha fel.

 

[Enstoeringen]

Med tanke på vad det snor sin estetik från måste man säga att det är mer brittiskt.

Mjo, iofs så MEN den vibe som jag fått (OBS! Högst subjektivt utan närmare studier) saknar den där skitiga grimdark-känslan som britterna är så jäkla bra på. Men (igen) jag har ju inte gått till läggen, så borde egentligen inte uttala mig.

 

[Paal]

Nu skriver jag ur minnet utan att ha kollat upp något, men var inte Rymd lite (relativt sett) hårdare sci-fi? Det var ju samma värld som Mutant (2089) men utspelade sig väl 2189 istället? Jag minns inte samma retro-teknik som i MC, datorer och högteknologiska saker som cybernetik var vanligt. Samt att tonen med ondskan var mer skräck och psykologisk (Kultig?) än i MC där det mer var att kötta nekromonster. Lite mer Alien än W40K i tonen?

 

[entomophobiac]

Mjo, iofs så MEN den vibe som jag fått (OBS! Högst subjektivt utan närmare studier) saknar den där skitiga grimdark-känslan som britterna är så jäkla bra på. Men (igen) jag har ju inte gått till läggen, så borde egentligen inte uttala mig.

Jag kan ändå tycka det är bra. Ett svenskt Warhammer vinner ju inget på att försöka vara brittiskt. Då tar jag hellre lite socialrealism och jantelag som särprägel, så kan britterna få ägna sig åt syrlig humor.

 

[Basenanji]

Hörni, det här är en jättespännande tråd som jag och flera följer med spänning törs jag lova!

Får man be om lite bilder och screenshots (utan att bryta mot coyrightlagarna förstås) så vi som inte har RYMD och MC-böckerna nära tillhands kan hänga med lite lättare?

Jag blir tex nyfiken på vad "grimdark" är och hur det ser ut i text och bild!

 

[krank]

Om man nu ska vara sån: Både RYMD och MC har en hel del Bergting, faktum är att jag är ganska säker på att det finns fler och mer frekvent Bergting i MC.

Men, MC har ett fåtal Bonner-helsidor också. Och de är i färg.

Jag är någorlunda säker på att Bonner gjorde RYMDs omslag – det ser ut som honom iaf:



Så… Rent estetiskt skulle jag säga att RYMD är ganska myckdet ett spretigt proto-MC. Mörkret och den svärtade kontrasten fanns fortfarande kvar i MC, men fick sällskap av fler Bonner-machobilder så att säga.

RYMD:

(Jag observerar "utspelar sig i vår värld, fast i framtiden" nere i högra hörnet. Så står det absolut inte i MC, som ju körde det intrerssanta greppet att låta mycket av texterna skrivas utifrån in-world-perspektiv, och att i princip aldrig någonsin explicit nämna "vår tid" eller "vår värld" eller ha några referenser dit. Eller, jag har hittat en, men den är liten och jag tar det i en annan tråd)

(Och ja, sorry, uppslaget blev omvänt med en högersida på vänster etc, sorry)

Chronicles:



Berätta igen hur MC inte är svärta och Bergting =)

Chronicles eller RYMD?

 

[JohanL]

Nu skriver jag ur minnet utan att ha kollat upp något, men var inte Rymd lite (relativt sett) hårdare sci-fi?

Ingen ska någonsin kalla RYMD för hård, men den hade någon sorts SF-ambition i alla fall, medan MC är renodlad rymdfantasy på samma vis som Star Wars eller 40K.

 

[Paal]

Ingen ska någonsin kalla RYMD för hård, men den hade någon sorts SF-ambition i alla fall, medan MC är renodlad rymdfantasy på samma vis som Star Wars eller 40K.

Det är kanske ett bättre sätt att uttrycka det på. Jag är nog färgad av att vi plockade in Rymd-materialet i vår evigt pågående Mutant 2089-kampanj och tog nog mer fasta på SF och cyberpunk-aspekterna.

 

[krank]

Samt att tonen med ondskan var mer skräck och psykologisk (Kultig?) än i MC där det mer var att kötta nekromonster. Lite mer Alien än W40K i tonen?

Jag skulle inte nödvändigtvis säga att det är tonen i grundböckerna, åtminstone. Det är ganska mycket stora vapen och axelskydd, nekromutanter som ska skjutas etc.

Däremot påminns jag faktiskt om att RYMD har mer explicita texter kring kulterna, vilka jag såklart blir sugen på att läsa. De är inte så långa, så det går nog bra.

Sedan läser jag också att jag mindes lite fel om "demonernas" mål. De vill visserligen utplåna "godheten", vilket ju är astöntigt, men rent konkret vill de "utplåna godheten och förslava mänskligheten samt att utradera det jordiska solsystemet. Detta för att man skall kunna använda människor som råmaterial vid tillverkning av bioteknologi och annan utrustning. Givetvis är detta inte Ondskans totalt övergripande mål, utan det slutgiltiga målet är universellt herravälde"

Så… Å ena sidan är RYMDs demoner lite töntigare eftersom de är explicit "onda", vill "döda godheten" och sådär. Å andra sidan är de också mer konkreta i sin målsättning om man bortser från just "utplåna godheten".

Vet ni, jag tror att jag lägger RYMDs kampanjbok till min läslista för Luna City =)

 

[JohanL]

Är inte grejen med omslaget till Mutant RYMD att det inte är vad man förväntas faktiskt spela? I alla fall när jag tänkte kampanj när det begav sig var det mer för frilansare och liknande, som ett Kultigare The Expanse eller Alien? Medan det är vad MC tänker sig att man ska spela (men många vägrade)? Om RYMD är Alien är MC Aliens?

 

[entomophobiac]

Är inte grejen med omslaget till Mutant RYMD att det inte är vad man förväntas faktiskt spela? I alla fall när jag tänkte kampanj när det begav sig var det mer för frilansare och liknande, som ett Kultigare The Expanse eller Alien? Medan det är vad MC tänker sig att man ska spela (men många vägrade)? Om RYMD är Alien är MC Aliens?

Rymd hintar ju ibland om att saker är påhittad propaganda. Som kring Missionen. Så generöst går det ju att läsa omslaget som en sådan bild istället, lite Starship Troopers (filmen)-style.

 

[JohanL]

Så generöst går det ju att läsa omslaget som en sådan bild istället

Det här är min nya headcanon, att RYMD-omslaget är en propagandaaffisch (medan det är tisdag i MC).

 

[Rickard]

Det här är min nya headcanon, att RYMD-omslaget är en propagandaaffisch (medan det är tisdag i MC).

Jag tänker mig lite propaganda-filmen från Inglorious Bastards är typiskt för Capitol, fast med mutanter, axelskydd och grova vapen istället:

 

[Basenanji]

Så… Å ena sidan är RYMDs demoner lite töntigare eftersom de är explicit "onda", vill "döda godheten" och sådär. Å andra sidan är de också mer konkreta i sin målsättning om man bortser från just "utplåna godheten"

Såhär, om det hade varit verkligheten vi pratade om, eller en roman eller film, tja då hade jag verkligen tyckt att det är töntigt och onödigt med "ondska" och "godhet". Det är ju mer komplicerat än den svartvita uppställningen.

Men om det är ett rollspel? Om poängen är att få döda monster, upptäcka konspirationen, kämpa mot ondskans hantlangare, försöka rädda världen mm?

Tja, i så fall tycker jag att de där nyanserna bara ställer sig i vägen. "Varför kämpa mot Sauron som bara är missförstådd genom högerretorik från en alvisk kapitalist-tankesmedja?!" Eller "Efter att ha spelat den fantastiskt djupa kampanjen Sorgen och de Sju speglarnas reflektioner har jag fått ett helt nytt sätt att betrakta världen på! Ja, jag har till och med vuxit som människa!"

Jag menar inte att det ena är rätt och det andra fel, bara att rollspel behöver bestämma sig för vilket sorts kul det ska leverera.

Jag hoppas på ett Luna City som är så där "besegra ondskan, var redo för action och lös mysterierna", men det är jag det!