Igår tog sig mitt gäng an Bothilds bryte. Det kördes tämligen as written förutom att jag hade placerat alla orcher och svartalfer utanför själva gruvan. Det tyckte jag var mer logiskt samt att jag även beslöt att de redan hade lagt vantarna på statydelen, något de inte berättade för RP då spelarna höll tyst om varför de var där. De släpptes dock in dem i brytet utan större diskussion.
Väl inne så gick det tämligen som väntat. Spelarna blev dock lite kreativa när de skulle ge sig på Vita döden. I rummet längst in med smältugnen så började man laborera med malmvagnarna. Man fyllde en av dem med sten och riggade så att den kunde skickas nerför den sluttande gången som en slags fälla när besten dök upp. Det lyckades över förväntan (en av spelarna slog ett drakslag på sitt Jakt och fiske när han skulle gillra fällan). RP lockade fram besten genom att hälla blod i vattnet och när den väl dök upp så fick den helt sonika en malmvagn i huvudet. Den efterföljande striden gick lite lättare när Vita döden hade förlorat hälften av sina KP redan innan den startade.
Väl tillbaka hos orcherna fick RP veta att dessa redan hade hittat statydelen RP var på jakt efter. De visade sig emellertid vara villiga att byta den mot det legendariska standaret som de visste skulle finnas i det som kallas Suckarnas torn. Var det ligger vet inte RP men man har hört att man kan få reda på det genom att prata med oraklet i Orakelgrottan. Så två deläventyr i pajpen.
Väl tillbaka i Utkante så stötte man på lite nya SLP. Alfilia Skuggenlöv hade två mystiska kumpaner som hon satt och smusslade med vid ett hörnbord (dessa kommer RP att träffa på igen om/när de beger sig till Apelsborg, samt vetenskapsankan Canutus Boetii som högljutt berättade att han ville till ruinerna av byn Svartås och att han var villig att betala med guld till den eller de som var villiga att agera vägvisare och vakter.
Var spelarna beger sig härnest är svårt att sia om. Det ska bli intressant att se.
