Att ta emot andra i sin spelgrupp - era erfarenheter

Vimes

Sillkung
Joined
15 Jun 2000
Messages
12,237
Fast som du själv säger, tjejer spelar inte rollspel för att de inte är intresserade, det blir ju ett cirkelresonemang som inte besvarar någonting. Det är som att jag skulle säga, jag tycker inte om smaken av bönor för att jag tycker att de smakar äckligt.
Jag tror, med risk för att misstolka, att Rangertheman uppfattar det som att det finns en uppfattning i den här tråden att "tjejer inte spelade rollspel för att de inte fick/blev bortstötta" och så vidare och därför vill lyfta in perspektivet "men de flesta tjejer ville ju inte ens hålla på med rollspel".
 

Rangertheman

Myrmidon
Joined
15 Dec 2015
Messages
3,628
Jag tror, med risk för att misstolka, att Rangertheman uppfattar det som att det finns en uppfattning i den här tråden att "tjejer inte spelade rollspel för att de inte fick/blev bortstötta" och så vidare och därför vill lyfta in perspektivet "men de flesta tjejer ville ju inte ens hålla på med rollspel".
Tack @Vimes - det är precis så jag menar.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,256
Location
Rissne
Vad är poängen med att ligga med 16 års eftersläp?
Eftersläp? Det är väl lättare att både se och släppa saker man hållit på med i 16 år om man inser att de aldrig var speciellt bra?

Sen är det väl också ganska bra att vara ödmjuk inför att ens jag för 16 år sedan kanske inte var något helgon eller superhjälte, framför allt inte när man ibland faktiskt träffar människor som var i fel ände av ens beteende då? Det är mycket lättare att bekräfta deras upplevelse och be om ursäkt för sitt beteende om man inser att det var problematiskt.

Kan du inte se på dig nu och reflektera över om det finns beteenden som du vill undvika eller förbättra? Som du själv skriver är minnet opålitligt och du kanske förändrar något nu till det sämre för att du mindes det som att du gjorde något fel då, trots att du faktiskt inte gjorde det. Låter du dig dessutom färgas av den moderna linsen är risken ännu större att du inte minns verkligheten som den var då.
Återigen förstår jag nog inte vari faran ligger. Är det att råka "döma" sitt forntida jag "för hårt"? Vilka risker är det jag löper, och vilka negativa konsekvenser riskerar det att få?

Om någon som träffade mig för 16 år sedan minns det som att jag betedde mig illa, och jag minns det som att jag betedde mig bra, så har jag exakt noll att förlora på att gå på deras version, be om ursäkt, gå vidare. Ändra beteendet om jag inte redan gjort det. Tvärtom upplever jag att jag bara har att vinna på det.

Varför skulle jag vilja behålla något slags bild av dåtida-jag som fin och god och perfekt? Är inte bara det inbilskt och lite barnsligt, att inte kunna tänka sig att se negativa sidor hos sig själv; negativa beteenden?


Jag minns hellre att jag gjorde något fel fast jag gjorde rätt, än jag minns det som att jag gjorde rätt när jag egentligen gjorde fel. Framför allt när det gäller fel som drabbade tredje part.
 

Vimes

Sillkung
Joined
15 Jun 2000
Messages
12,237
Återigen förstår jag nog inte vari faran ligger. Är det att råka "döma" sitt forntida jag "för hårt"? Vilka risker är det jag löper, och vilka negativa konsekvenser riskerar det att få?
Jag tror ganska få vuxna människor fungerar som ger intryck av att du tänker att du själv gör. Jag tror de flesta av oss mår bra av att balansera viljan att förbättra oss med empati mot oss själva både i nuet och i det som varit, och jag har svårt att tycka att det är "inbilskt och lite barnsligt".
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,256
Location
Rissne
Jag tror ganska få människor fungerar som ger intryck av att du tänker att du själv gör. Jag tror de flesta av oss mår bra av att balansera viljan att förbättra oss med empati mot oss själva både i nuet och i det som varit, och jag har svårt att tycka att det är "inbilskt och lite barnsligt".
Jag förstår inte på vilket sätt det jag skrivit på något vis står i motsats till att ha empati.

Jag har massor med empati för dåtida-Krank. Det betyder inte att jag tänker försöka ursäkta eller inte låtsas om alla dumheter han gjorde. Jag vet ju varför han gjorde dem och att han inte menade något illa – men det spelar ju ingen roll; intention är inte magi. Och i den mån jag fortfarande har kvar hans tråkiga beteenden behöver jag ju fortfarande ändra på dem.

För mig känns det som två helt olika saker. Jag kan ha empati för massvis med människor vars handlingar och tankemönster jag konstaterar är dåliga. När jag pratar om tråkiga handlingar så betyder ju inte det att jag dömer ut personen eller försöker få personen att framstå som en dålig människa.

Är det verkligen så svårt att skilja på sak och person?
 

Minimoni

Homelander
Joined
6 Mar 2003
Messages
3,554
Location
Karlstad Sverige/Hiroshima Japan
Det här är en sådan grej som för mig (AMAB ickebinär) är lite svår att tassa runt. Å ena sidan vill jag inte förstärka den tråkiga stereotypen "tjejer gillar inte matte", å andra sidan är det en grej som jag upplever som en återkommande kritik från just kvinnliga rollspelare. Det känns liksom som en jobbig sak att ta hänsyn till, samtidigt som det uppenbarligen finns de som vill att man ska ta hänsyn till det och känner sig mer välkomna om man gör det.
Nyfiken, vad är AMAB ickebinär till skillnad från just ickebinär? Jag frågar enbart för att jag är nyfiken och inte av någon dold eller sinistert motiv.
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,931
Location
Värnhem, Malmö
Nyfiken, vad är AMAB ickebinär till skillnad från just ickebinär? Jag frågar enbart för att jag är nyfiken och inte av någon dold eller sinistert motiv.
AMAB = förkortning för ”assigned male at birth”, eftersom jag tycker det är relevant info i det här fallet. Min uppfattning färgas såklart av att jag var ”en av killarna” när jag växte upp.
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,931
Location
Värnhem, Malmö
Även om jag inte vill spekulera i folks sinnelag överdrivet mycket kan jag väl visserligen tänka att om någon upplevde att en kvinnlig spelare ”ändrade dynamiken” i spelgruppen när man var sjutton så var nog alla oavsett kön rätt omogna. Det förvånande hade varit om sjuttonåringar inte hade varit det.
 

Franz

Nin geed gali jirey geed loo ma galo
Joined
4 Dec 2010
Messages
7,062
Jag tror, med risk för att misstolka, att Rangertheman uppfattar det som att det finns en uppfattning i den här tråden att "tjejer inte spelade rollspel för att de inte fick/blev bortstötta" och så vidare och därför vill lyfta in perspektivet "men de flesta tjejer ville ju inte ens hålla på med rollspel".
Men diskussionen mellan oss började med att jag förklarade för honom att de flesta i tråden inte anklagade andra för att vara sexistiska/toxiska i sina egna slutna grupper de flesta i tråden inte pratar om specifikt det, utan man själv som tonåring inte vet att man var sexistisk eller toxisk och kanske inte kommer ihåg det i retrospekt, och att det därmed kan ha påverkat omgivningen. Det var alltså en sak jag menade diskuterades, inte något jag själv påstod (vilket jag i och för sig tycker).

Jag fick då svaret att orsaken till att tjejer inte spelar rollspel är för att det är förknippat med att leka krig, vilket tjejer inte tycker om. Jag menade att det inte besvarar något utan i så fall bara ställer frågan varför tjejer inte tycker om att leka krig. Han menade då att tjejer inte spelar rollspel för att de inte är Intresserade. Jag menade att det var ett cirkelresonemang. Och nu får jag höra från dig att de flesta tjejer inte är intresserade av rollspel, men att det inte beror på att de blivit bortstötta, utan för att de flesta inte är intresserade.

Nu vill jag poängtera att jag faktiskt inte sagt att jag tror att anledningen till att tjejer inte spelar rollspel lika mycket som killar. Det enda jag sagt är att förklaringen ”Tjejer spelar inte rollspel för att de inte är intresserade” är ett cirkelresonemang som inte förklarar någonting. Det känns som att ni påstår att jag sagt saker jag aldrig sagt. Jag har ju tvärtom berättat om mina egna erfarenheter där tjejer förekommit i spelgruppen.

Om jag nu måste spekulera i varför tjejer inte spelar rollspel lika mycket som killar (vilket jag helst inte gör då det är OT men fine) så beror det på en stor mängd olika saker. Sexistiskt/toxiskt beteende i spelgrupper (INTE alla spelgrupper) tror jag är en del av det, men att det lika mycket handlar om hur rollspel marknadsfördes, normer i samhället, hur spelen var utformade o.s.v. Det är superkomplext, vill någon starta en egen tråd om det får någon gärna göra det. Men jag skippar den diskussionen här, för det var aldrig min avsikt att ha den. Jag ville prata om hur vi tar emot varandra i spelgrupper.
 

Rangertheman

Myrmidon
Joined
15 Dec 2015
Messages
3,628
För att återgå till rubriken, så kan jag ibland uppleva att det blir en ytligare vänskap när rollspelen är ingången, än om man först blir vänner och sedan spelar rollspel tillsammans. Det är en lägre tröskel för att låta vänskapen rinna ut i sanden och jag har något mindre tålamod med personen, i synnerhet om inte allt klaffar i rollspelen, eller om spelandet av något anledning försvinner. Eller så beror det på att jag bor långt ifrån mina gamla vänner och att alla vänskapsrelationer därför är förhållandevis nya. Det känns inte heller lika viktigt att kurera spelgruppen/vara selektiv i vilka som bjuds in. Det blir en del spel med folk som jag egentligen inte trivs att spela med.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,256
Location
Rissne
Det är superkomplext, vill någon starta en egen tråd om det får någon gärna göra det.
Vi har redan haft den tråden. Flera gånger, tror jag. Av uppenbara skäl blir det alltid ännu mer Snubbar Spekulerar och exotifiering än i den här tråden.

Jag skulle gärna se en sån tråd där majoriteten av deltagarna var icke-män, men det lär jag ju inte se.
 

Franz

Nin geed gali jirey geed loo ma galo
Joined
4 Dec 2010
Messages
7,062
Vi har redan haft den tråden. Flera gånger, tror jag. Av uppenbara skäl blir det alltid ännu mer Snubbar Spekulerar och exotifiering än i den här tråden.

Jag skulle gärna se en sån tråd där majoriteten av deltagarna var icke-män, men det lär jag ju inte se.
Jo precis, jag håller med. Jag menar bara att om det nu ska diskuteras så får det gärna tas i en separat tråd.
 

Ymir

Blivande Stockholmshipster
Joined
18 May 2000
Messages
11,318
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Det vi tyckte var viktigt att ha i åtanke med att bjuda in nya handlade såvitt jag minns aldrig om att vi skulle få ha kvar vår interna jargong eller så. Det viktigaste för oss, och något vi verkligen tog i beaktande när folk ville vara med, var att det var viktigt att de lade ner lika mycket tid och energi på rollspel som vi. Det var liksom aldrig okej att vi planerade in ett spelmöte, sen ställde någon in för att personen hellre ville gå på den balla festen. Det var något vi pratade mycket om, och där var vi hundra procent gatekeepers. Vad med lika mycket som oss eller kom inte alls.
Sån är jag fortfarande. Committa till spelmötena och var engagerad i kampanjen, annars får du inte vara med i mina kampanjer.
 

Ymir

Blivande Stockholmshipster
Joined
18 May 2000
Messages
11,318
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
En ren sidenote till diskussionen, men nu när jag måste flytta till Stockholm, och därmed lämna hela mitt enorma rollspelsnätverk som jag byggt upp under tjugofem år, ska det bli intressant att se hur fördelningen och dynamiken blir i de helt nya spelgrupper jag tänker starta. Det vore intressant om det går att göra någon observation kring i vilken mån fördelningen påverkas av vilka sammanhang jag försöker rekrytera spelare från (jobbet, kontakter, facebook, wrnu...).
 
Last edited:

Franz

Nin geed gali jirey geed loo ma galo
Joined
4 Dec 2010
Messages
7,062
Sån är jag fortfarande. Committa till spelmötena och var engagerad i kampanjen, annars får du inte vara med i mina kampanjer.
Jo, jag skulle nog säga att det är ännu mer så för mig nu, om jag hade haft en spelgrupp. Det är ju inte en självklar sak att svära sig fri från familjelivet en hel kväll, så om man gör det och allt blir pannkaka för att någon gör något annat hade jag inte blivit jätteglad…
 

Vimes

Sillkung
Joined
15 Jun 2000
Messages
12,237
Men diskussionen mellan oss började med att jag förklarade för honom att de flesta i tråden inte anklagade andra för att vara sexistiska/toxiska i sina egna slutna grupper de flesta i tråden inte pratar om specifikt det, utan man själv som tonåring inte vet att man var sexistisk eller toxisk och kanske inte kommer ihåg det i retrospekt, och att det därmed kan ha påverkat omgivningen. Det var alltså en sak jag menade diskuterades, inte något jag själv påstod (vilket jag i och för sig tycker).

Jag fick då svaret att orsaken till att tjejer inte spelar rollspel är för att det är förknippat med att leka krig, vilket tjejer inte tycker om. Jag menade att det inte besvarar något utan i så fall bara ställer frågan varför tjejer inte tycker om att leka krig. Han menade då att tjejer inte spelar rollspel för att de inte är Intresserade. Jag menade att det var ett cirkelresonemang. Och nu får jag höra från dig att de flesta tjejer inte är intresserade av rollspel, men att det inte beror på att de blivit bortstötta, utan för att de flesta inte är intresserade.

Nu vill jag poängtera att jag faktiskt inte sagt att jag tror att anledningen till att tjejer inte spelar rollspel lika mycket som killar. Det enda jag sagt är att förklaringen ”Tjejer spelar inte rollspel för att de inte är intresserade” är ett cirkelresonemang som inte förklarar någonting. Det känns som att ni påstår att jag sagt saker jag aldrig sagt. Jag har ju tvärtom berättat om mina egna erfarenheter där tjejer förekommit i spelgruppen.

Om jag nu måste spekulera i varför tjejer inte spelar rollspel lika mycket som killar (vilket jag helst inte gör då det är OT men fine) så beror det på en stor mängd olika saker. Sexistiskt/toxiskt beteende i spelgrupper (INTE alla spelgrupper) tror jag är en del av det, men att det lika mycket handlar om hur rollspel marknadsfördes, normer i samhället, hur spelen var utformade o.s.v. Det är superkomplext, vill någon starta en egen tråd om det får någon gärna göra det. Men jag skippar den diskussionen här, för det var aldrig min avsikt att ha den. Jag ville prata om hur vi tar emot varandra i spelgrupper.
Som sagt, i inlägget du svarar på skrev jag hur tråden uppfattades. Ur det perspektivet är det inte ett cirkelresonemang.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,256
Location
Rissne
Okej, ingenting i det inlägg jag svarade på står "på något vis" i motsats till att ha empati med sitt yngre jag?
Efter att ha dubbelkollat: Nej, det enda jag skriver i inlägget är om dåliga beteenden. Och jag ser inte hur det skulle omöjliggöra empati.

Går det inte att ha empati med någon som haft eller har beteenden som är problematiska/dåliga/etc?

Vilken del av inlägget menar du står i motsats till att ha empati med sitt yngre jag?
 
Top