I gammel-D&D blir man ju å andra sidan inte attackerad av ett dussin vättar i vildmarken, utan snarare 200-300 stycken (40-400 mer exakt). Är man ett litet sällskap med låglevelhobos bör man därmed undvika dem (vilket inte torde vara så svårt, eftersom ett stort vättekompani bör höras (och luktas) på avstånd). Är man ett äventyrarsällskap av högre rang har man sannolikt en stor tross och rejäl hop av knektar och hantlangare med sig, vilket säkert skrämmer bort mindre självmordsbenägna vättar. Är man ett mindre gäng äventyrare av hög level kan även en större samling vättar betvingas med ett eldklot eller två.
D&D Varför High-level D&D suger...?
- Thread starter zo0ok
- Start date
"Under resans gång dyker en patrull med vättar upp. När de ser vilka ni är flyr de skrikande."
De den.
Skarpskytten
Ödestyngd världsvandrare
Visst, så kan man göra. Men det löser ju inte frågan om varför alla drakar höll sig borta från slumpmässigamötestabellerna tills "hjältarna" var bra nog att spöa upp dem utan större risk. Och där hamnar man om man t ex ska köra med encounter tables a al DnD5.
Jag uppfattade det som att du ursprungligen pratade om att DM anpassade encounters så att de var "level appropriate". Min poäng angående det är att det inte finns något tvång att göra så inbyggt i spelet, det är ett val som DM gör.
När du nu snackar om "encounter tables", menar du sådana skrivna av DM själv, eller pratar du om tabeller som finns i regelböckerna?
För att ni inte skall tro att jag bara är här för att försvara D&D, så kan jag påpeka några riktiga systemfel i 5e på höga nivåer.
* Saving Throws man inte är proficient i har ingen chans att lyckas.
* Obalanserna mellan klasser/subklasser blir mer och mer tydliga ju längre spelet pågår.
* Spells på högre nivåer kan vara riktigt bananas.
* Capstone-förmågorna kommer för sent och är mestadels ointressanta.
* Saving Throws man inte är proficient i har ingen chans att lyckas.
* Obalanserna mellan klasser/subklasser blir mer och mer tydliga ju längre spelet pågår.
* Spells på högre nivåer kan vara riktigt bananas.
* Capstone-förmågorna kommer för sent och är mestadels ointressanta.
Skarpskytten
Ödestyngd världsvandrare
Jag menar de som finns i regelböckerna. I 5e. Sen finns det andra saker också, det är ett exempel.
Och, ja, level appropraite encounters, har jag också svårt för. Men det tycke jag att vissa 5e äventyr har löst på snyggt sätt. ToA och TWBtW i alla fall.
Mikl
Warrior
- Joined
- 11 May 2023
- Messages
- 274
Dels detta, och en annan variant jag kört en del på är ”under resans gång blev ni attackerade av [insert monster]. Ni vann.”
Oldtimer
Slava Ukraini!
Exakt. Att verkligen spela igenom en sådan händelse är ju ungefär lika kul som att spela igenom att rollfigurerna går på toa. Man bara antar att det det gick bra och går vidare med spelet.
Eller...
Detta är väl iofs något man bör fundera på i sann blorbig OSR. Sitter du och skiter mitt i lägret? Eller går du iväg en bit? Ensam? I mörkret? Och drar ned byxorna? *Slår på slumpmötestabellen*
Ett högnivåsällskap teleporterar väl rimligen bort problemet, dock.
I ett högnivåsällskap har säkert någon tillgång till trollformeln Constipation (Transmutation) vilket löser rotorsaken till problemet.
Redan som tolvåring spelandes AD&D tycte jag det var konstigt att inte de legendariska varelserna befann sig i helt andra områden (hexar) än de civiliserade.
Så jag placerade dem i vildvildmarken (hic sunt dragones). Levelberoende hexar alltså.
Dock viktigt att ta höjd för latrinbestyr, om än inte reglera i detalj. Men om spelfigurerna barrikaderar in sig i en underjordisk kammare i två veckor och överlever med hjälp av FRAMMANA MAT OCH DRYCK så förväntar jag mig något slags redogörelse för hur de gör med urin och avföring för att inte bli sjuka av bakterier och sånt.
Skarpskytten
Ödestyngd världsvandrare
Disintegrate
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 7,821
Bag of Holding!
Oldtimer
Slava Ukraini!
Sphere of Annihilation!
Basenanji
Postd20modernist
- Joined
- 4 Nov 2002
- Messages
- 9,537
Vet inte hur givande den här tanken är, men när jag tittar drömmande mot mitt AD&D 1st ed så inser jag att en av fördelarna (enligt min smak) med spelet är att antalet hit points inte utvecklas lika mycket som i senare editioner. En 10:th level ranger kan ha 50-60 hit points och därmed vara ganska sårbar. Det tycker jag löser många problem med spel på högre levlar: det är fortfarande nerv i spelet, trots att rp har fått fler resurser att använda.
(för att inte tala om hur hög puls jag får när jag spelar low levels!)
(för att inte tala om hur hög puls jag får när jag spelar low levels!)
entomophobiac
Low Prep High Play
Äventyr: det största otyget rollspelen skådat!
Skarpskytten
Ödestyngd världsvandrare
Ja! Det finns två stora lögner i vår hobby
1) Du behöver ett äventyr
2) Du behöver en värld
De som säger detta brukar som av en tillfällighet också ha äventyr och världar till salu …
Last edited: