Tangent: skapa meningsfullt rollspelsmaterial

ceruleanfive

Bläckfisk
Joined
23 Feb 2017
Messages
2,905
Location
Eskilstuna
Hur ska jag tänka för att det jag gör blir meningsfullt för både mig och de som jag vill nå?
Gör saker som du tror är meningsfulla för andra men som inte känns särskilt meningsfulla för dig, så är chanserna överhängande för att de saknar mening för andra. Gör saker som känns meningsfulla för dig själv, så är chanserna hyfsade för att de ska kännas meningsfulla för någon annan. Gör tillräckligt många saker, så finns det en chans att tillräckligt många andra upplever något av det som meningsfullt.
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,739
Location
Umeå, Västerbotten
Mening är ju som alla vet en sällsynt mineral som bryta i gruvor med malm med högt innehåll av granit. De förädras sedan genom eletrofores och...


Eller så existerar inte mening i någon slags objektivt sätt, utan mening något som uppstår i möter mellan människa och sammanhang.

Liksom man kan inte ställa frågan om det man gör är meningsfullt eller inte utan vem som kanske finner det meningsfullt.

Ta Star Wars som exempel. Att skapa ett cantina spel kanske skulle vara meningsfullt som gillar Star Wars världsbygge men vill ha mer lågmält kultuspel, vardagsdrama och stämningsspel än äventyr och rädda världen.
 
Last edited:

Franz

Nin geed gali jirey geed loo ma galo
Staff member
Joined
4 Dec 2010
Messages
7,253
Angående biten att vara unik så tycker jag inte att man behöver uppfinna hjulet varje gång man skriver något, men att bara ha en unik selling point i sitt verk tycker jag gör att det känns meningsfullt.

Om vi exemplifierar med de alster @Magnus Seter gjort så tycker jag att Vinterskogens hemlighet visserligen känns inspirerat av Döda skogen men sagostämningen och temat med årstider gjorde ändå att det kändes som sin egen grej. Och Hårda bud är ju ett klassiskt cyberpunk-äventyr, men det var väldigt mycket pedagogiskt upplagt och lättillgängligt än andra äventyr från samma tid (tyckte jag i alla fall) att det sticker ut.

Äventyret till Drakar och Demoner som jag skriver på, Marius Storfots sista plundring, är väldigt klassiskt i sitt upplägg. Min selling point där är att det inte finns någon ond skurk, utan bara olika fraktioner som vill olika saker. Och utifrån deras perspektiv är deras agerande fullt rimliga. Håller på att skissa på ett kort äventyr till Neotech Edge som handlar om en container som blivit stulen från Megadishus hamn och som rollpersonerna måste hitta. Det unika är att containern inte innehåller några vapen eller spionutrustning, utan konstverk. Jag tänker att en konstkupp är något såpass unikt i en cyberpunksetting att det nog kan bli intressant, även fast äventyret i övrigt har ett klassiskt upplägg.
 

Brior

Swordsman
Joined
1 Jul 2002
Messages
587
Location
Gävle och Åland
Jag har alltid hämtat inspiration från alla andra ställen än rollspel för att göra rollspel, främst från historia, mytologier, veterinärmedicin och samtida skrönor, men man kan plocka i princip varifrån som helst (exempel: den odöde barden shopachinka i Trakorien har sitt namn efter ”shoppa skinka” – då en vanlig notering på mina matlistor). Genom att kombinera orelaterade källor på oväntade sätt kommer man långt, exempelvis genom att parodiera samtida företeelser i fantasimiljö, vilket ofta också ger personlig tillfredsställelse.

Vad gäller att skapa en komplex berättelse, så tycker jag att man kommer långt med att skapa ett antal parter med oförenlig syn och preferens, vilket ger konflikter som sedan leder till skeenden. Får man bara till en spännande miljö med spännande motsättningar, så brukar storyn ofta bygga sig själv.

Sedan förstår jag mrunds lakoniska kommentar om att all kultur är antingen derivativ eller obegripligt nyskapande, men det man inte får glömma att kulturmaterial inte bara är vad som levereras, utan att den mottagande sidans natur hela tiden skiftar, så att det gamla hela tiden kan få ny relevans (Shakespeare återkommer exempelvis hela tiden med nya tolkningar och fokus). Om det dessutom axiomatiskt inte gick att skapa nytt alls, så vore vi ju kvar på stenåldern? Det nyskapande börjar ofta som obegripligt, men blir sedan inlemmat i det normala som man bygger vidare på. Det gäller att försöka hamna i en ”sweet spot” där materialet både är nyskapande och vagt bekant på en och samma gång.
 
Last edited:

Leon

Leo carcion
Joined
8 Mar 2004
Messages
7,284
Jag har alltid hämtat inspiration från alla andra ställen än rollspel för att göra rollspel, främst från historia, mytologier, veterinärmedicin och samtida skrönor, men man kan plocka i princip varifrån som helst (exempel: den odöde barden shopachinka i Trakorien har sitt namn efter ”shoppa skinka” – då en vanlig notering på mina matlistor).
Jag var helt övertygad om att han var inspirerad av Chopin (som ju uttalas Sjopen på hans modersmål polska)!
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,957
Jag kommer komma med mitt svar om all konst:

Jag vill bara känna något. Det behöver inte vara en bra känsla nödvändigtvis. Med det behöver vara en stark känsla! Så det är alltid bättre att vara extrem än att vara säker.
 

Brior

Swordsman
Joined
1 Jul 2002
Messages
587
Location
Gävle och Åland
Jag kommer komma med mitt svar om all konst:

Jag vill bara känna något. Det behöver inte vara en bra känsla nödvändigtvis. Med det behöver vara en stark känsla! Så det är alltid bättre att vara extrem än att vara säker.
.
Du har en bra poäng där vad gäller konst i allmänhet. Jag skulle vilja lägga till en sak: det måste vara en komplex känsla för att vara bra konst. Om det hela blir för ensidigt eller uppenbart, t.ex. när intentioner märks alltför tydligt i programmatisk konst, så blir det ointressant. Det måste finnas utrymme för tolkningar.
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,123
Location
Port Kad, The Rim
Jag är pensionerad trebarnspappa, svensk-indier (fullvärdig medlem i en rajputklan), har bott i fem länder på tre kontinenter, deltagit som civilist i tre krig (ett i krigszonen, två som Sverige-baserad administratör), fd peacekeeping-utredare, fd vetenskapsjournalist, och mycket annat. Om allt detta vill jag berätta.ᵃ

Därför hoppas jag kunna satsa mina återstående aktiva år på att skriva produkter som känns meningsfulla för mig, som har något djupare att säga än "döda alla orcher". Exempel:
  • Chock: Basker Blå handlar om UN-peacekeeping och om hur befrielse kan följas av ny despoti. (Rebellbossar är tyvärr alltför sällan frihetsälskande demokrater.)
  • Chock: Stunde Null (publiceras Q2 2025) tar bland annat upp överlevarnas vardag i krigets ruiner -- homo homini lupus
  • Dusk and Dawn (recension >>> ), en SF-bok med fyra berättelser som bland annat skildrar veteranens liv efter fronttjänsten (PTSD med mera); kollisionenᵇ mellan plikt och moraliskt ansvar; och om att fånga en oväntad chans att förbättra livet, både för en enskild och för alla. (Settingarna och intrigerna baseras bland annat på mina erfarenheter av Afghanistan och Indien.)
____________________________________________________________________________
Joel 1:2-3 -- Hör på, ni äldste! Lyssna, alla som bor i landet! Har något sådant förut hänt, i era dagar eller era fäders? Ni skall berätta det för era barn, och de skall berätta det för sina, och deras barn för nya släkten.
Matt 16:26 -- Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?
 
Last edited:

Oscar Silferstjerna

Fullt påklädd
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,809
Location
Nirvana
Hur ska jag tänka för att det jag gör blir meningsfullt för både mig och de som jag vill nå? Jag är ju en person som gärna skapar variationer av existerande strukturer, alltså gör mitt "take" på det.
1. Gå på magkänsla. Om du tycker att något specifikt är kul, satsa på det. Ditt engagemang smittar sannolikt av sig.

2. Om du vill göra variationer av redan existerande strukturer, fundera på vilka de mest förväntade ingångarna är och undvik dem. Överraskar du dig själv, så kan du också överraska andra.

3. En variant på ovanstående, men mer specifikt: stadsmoduler är ofta kul men också vanliga. Skapa en ovanlig stad istället för en standardstad. Undvik så många konventioner du kan. Skapa ovanliga invånare, ovanliga byggnader, ovanliga resurser, ovanliga problem, ovanligt geografiskt läge.

4. Varianter på Döda skogen behöver ju inte vara en dålig idé, men vill du tänka utanför lådan tror jag att det är bra att tänka på hur lådan som du vill undvika egentligen ser ut. Vad kan du plocka bort och vad kan du lägga till för att det ska kännas som något annat?

5. Städer, som jag skrev om ovan, är förmodligen den vanligaste typen av sandboxmoduler. På ett mer abstrakt och konceptuellt plan handlar sandlådor, som bekant, om att strö ut intressanta platser på ett (oftast) rumsligt avgränsat område. Vilken typ av avgränsade områden har få eller ingen annan beskrivit? Vad är väldigt otypiskt? Stryk alltså städer, skogar, träsk och grottsystem och välj något annat istället.

6. Ytterligare en variant på andra punkten: fundera ett varv till på vad ”äventyrare” egentligen är. Är det verkligen så självklart? Vad utmärker dem? Går det att beskriva deras mest typiska aktiviteter på nya (eller kanske bara mer tydliga) sätt? Eller kan du ersätta de klassiska äventyrarna med någon annan typ av spelbar grupp? Budbärare, stadsvakter, kejserliga spioner, tjuvgille, drakjägare, trollstam, magikersekt, dimensionsresenärer, alvdrottningens tjänare? Vilka typer av äventyr kan dessa grupper vara med om? Kan man se äventyr som en i mängden av scenariotyper? Vilka andra (uppdrag, expeditioner, fälttåg, plundringar, utredningar etc) kan vara intressanta att utforska? Att tänka på det här sättet tror jag är ett bra sätt att göra både något nytt och användbart.

Kommentar: Jag utgick som synes ifrån fantasygenren, men tänker att ovanstående ungefärligen borde gälla även andra genrer.
 
Last edited:

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,821
Location
Göteborg
Jag är pensionerad trebarnspappa, svensk-indier (fullvärdig medlem i en rajputklan), har bott i fem länder på tre kontinenter, deltagit som civilist i tre krig (ett i krigszonen, två som Sverige-baserad administratör), fd peacekeeping-utredare, fd vetenskapsjournalist, och mycket annat. Om allt detta vill jag berätta.ᵃ

Därför hoppas jag kunna satsa mina återstående aktiva år på att skriva produkter som känns meningsfulla för mig, som har något djupare att säga än "döda alla orcher". Exempel:
  • Chock: Basker Blå handlar om UN-peacekeeping och om hur befrielse kan följas av ny despoti. (Rebellbossar är tyvärr alltför sällan frihetsälskande demokrater.)
  • Chock: Stunde Null (publiceras Q2 2025) tar bland annat upp överlevarnas vardag i krigets ruiner -- homo homini lupus
  • Dusk and Dawn (recension >>> ), en SF-bok med fyra berättelser som bland annat skildrar veteranens liv efter fronttjänsten (PTSD med mera); kollisionenᵇ mellan plikt och moraliskt ansvar; och om att fånga en oväntad chans att förbättra livet, både för en enskild och för alla.
____________________________________________________________________________
Joel 1:2-3 -- Hör på, ni äldste! Lyssna, alla som bor i landet! Har något sådant förut hänt, i era dagar eller era fäders? Ni skall berätta det för era barn, och de skall berätta det för sina, och deras barn för nya släkten.
Matt 16:26 -- Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?
Det här tycker jag är svincoolt och skulle vilja se mer av. Ämnena känns jätteintressanta, även om formatet tyvärr inte är i min smak (fantastik, spelledare, äventyr). Rollspel, oavsett typ, har en otrolig potential som konstnärligt medium att göra historier om viktiga ämnen på väldigt djupgående sätt.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,821
Location
Göteborg
Mina personliga drivkrafter som spelmakare handlar mycket om att flytta gränserna för vad rollspel i allmänhet, och svenska rollspel i synnerhet, gör, samt i allmänhet försöka göra vad jag kan för att motverka urholkningen av mitt modersmål. Jag känner att det finns ett enormt tomrum och en brist på spel och jag försöker att fylla det. Speciellt eftersom det ändå finns ett gäng svenska rollspel inom den mer traditionella delen av spektrat så tycker jag att det är synd att det råder en sådan rollspelsöken på den sida jag befinner mig på. De flesta mindre spelmakare i Sverige skriver på engelska (av förståeliga anledningar: De vill nå ut, de vill sälja sina spel).

Så för mig handlar en hel del om att göra mitt för att hålla liv i ett krympande modersmål, som mer och mer försvinner från kultursfären. Det är inte på väg att dö, men ska det räddas behöver det göras medan det fortfarande har hälsan. Försök att rädda språk som är döende på riktigt är nästan alltid lönlösa. Se bara på iriskan. Så varje spel jag ger ut på svenska, speciellt utan översättning till engelska, är ett trots, en rebellisk handling, ett långfinger till anglifieringen av mitt hemlands kulturella sfär. Och det är för mig otroligt meningsfullt.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,840
så tycker jag att det är synd att det råder en sådan rollspelsöken på den sida jag befinner mig på.
Tänker att du skulle kunnna göra ett spännande dramaspel av något som Stunde null. (Och rent konkret att det varit kul att se dig försöka, även om det säkert inte är din kopp te. Inte minst som ett sätt att "nå ut" till tradspelarna genom att göra det officiella indie-hacket. Sagt huvudsakligen på skämt men också lite på allvar.)
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,821
Location
Göteborg
Tänker att du skulle kunnna göra ett spännande dramaspel av något som Stunde null. (Och rent konkret att det varit kul att se dig försöka, även om det säkert inte är din kopp te. Inte minst som ett sätt att "nå ut" till tradspelarna genom att göra det officiella indie-hacket. Sagt huvudsakligen på skämt men också lite på allvar.)
Jag har faktiskt funderat på att skaffa Basker blå och se om man kan kapa bort alla övernaturligheter och köra ett dramaspel om livet i krigets skugga. Jag har en kärlek till Kap verde som landet som fick mig att studera portugisiska, vilket ledde till att jag tröffade min flickvän.
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,123
Location
Port Kad, The Rim
Jag har faktiskt funderat på att skaffa Basker blå och se om man kan kapa bort alla övernaturligheter och köra ett dramaspel om livet i krigets skugga. Jag har en kärlek till Kap verde som landet som fick mig att studera portugisiska, vilket ledde till att jag tröffade min flickvän.
Det går utmärkt, eftersom flera sidoplotter handlar om "naturligheter", såsom återuppbyggnad, politisk maktkamp, korruption och kalla krigets inverkan.
 
Joined
20 Oct 2023
Messages
646
Försök att rädda språk som är döende på riktigt är nästan alltid lönlösa. Se bara på iriskan.
Irländska som språk har på många sätt blivit starkare under de senaste åren, bland annat mycket på grund av att det i yngre generationer finns ett intresse av att bevara språket och viljan att lära sig det har växt i stor utsträckning. Utöver de drygt 90 000 personer i Gaeltacht-regionerna på västra/nordvästra Irland som talar det som förstaspråk (en siffra som dock tyvärr minskar) så talar ca 1.8 miljoner Irländare språket som andraspråk och denna siffra växer stadigt då intresset för språket ökar. Irländska erkändes dessutom 2022 som officiellt minoritetsspråk i norra Irland (eller Nordirland, om man nu måste) efter en lång och intensiv kampanj av Irländska språkaktivister.

Kulturen har ju en väldigt stor påverkan på allmänhetens intresse för språket, bland annat har den irländskatalande rapgruppen Kneecap blivit något av ett fenomen där de blandar irländska med hibernoengelska, och filmen om dem har blivit kritikerrosad och fått uppmärksamhet världen över.

Motvarande uppsving för urpsrungsspråk finns ju bland annat i Nya Zeeland där Te Re Mãori talas av allt större delar av befolkningen, även där spelar ju populärkultur som exempelvis metalbandet Alien Weaponry en roll i att göra språket relevant och intressant för unga människor. Samma sak sker ju i även Nordamerika med försök att bevara de olika ursprungsspråken, och i de nordiska länderna har det ju under senare år pratats en del om "den samiska vågen" inom kulturen, i mångt och mycket pådrivet av unga samer.

Överlag tror jag dock det är en viss skillnad på att bevara språk som organiskt förändras av influenser utifrån (vi får ju gå tillbaka till fornnordiskan eller ännu längre för att hitta ett autentisk "Svenska" som inte bygger på inlåning utifrån), och att bevara ett språk som aktivt har utsatts för utplåningsförsök av kolonisatörer (som Irländskan, Te Re Mãori, de unsprungsamerikanska språken och de samiska språken). Svenskan är ju precis som Engelskan ett kolonisatörsspråk, de får man göra vad man vill med. Men vill man bevara ett språk, eller bevara ett språk i en viss form, verkar ju helt klart kulturskapande med det språket vara vägen att gå.
 
Last edited:

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,821
Location
Göteborg
Överlag tror jag dock det är en viss skillnad på att bevara språk som organiskt förändras av influenser utifrån (vi får ju gå tillbaka till fornnordiskan eller ännu längre för att hitta ett autentisk "Svenska" som inte bygger på inlåning utifrån), och att bevara ett språk som aktivt har utsatts för utplåningsförsök av kolonisatörer (som Irländskan, Te Re Mãori, de unsprungsamerikanska språken och de samiska språken). Svenskan är ju precis som Engelskan ett kolonisatörsspråk, de får man göra vad man vill med.
Detta är mycket OT, men vill bara flika in att jag inte har ett problem med influenser och låneord (eller ja, de irriterar mig, men det är en rent emotionell reaktion, och jag ser det knappast som ett hot mot språket). Jag har problem med att svenska helt ersätts med engelska, som när svenskar skapar engelskspråkig kultur istället för svenskspråkig (återigen, av helt förståeliga kommersiella anledningar). Men det är en annan diskussion. Jag ville bara förklara varifrån en del av meningsfullheten kommer i mitt eget skapande. Man kan såklart anse att det är missriktat, men det är en viktig del av min drivkraft till att skapa det jag skapar.
 
Joined
20 Oct 2023
Messages
646
Men det är en annan diskussion. Jag ville bara förklara varifrån en del av meningsfullheten kommer i mitt eget skapande. Man kan såklart anse att det är missriktat, men det är en viktig del av min drivkraft till att skapa det jag skapar.
Det var lite därför jag redigerade och lade till den sista meningen, för att inläggets avslutning var onödigt dryg och avfärdande annars.

Men vill man bevara ett språk, eller bevara ett språk i en viss form, verkar ju helt klart kulturskapande med det språket vara vägen att gå.
Vad man finner mening i är vad man finner mening i, vad andra tycker om det spelar ingen roll.
Jag finner mening i att skapa och kommunicera på engelska, att stärka mina möjligheter att naturligt uttrycka mig, tänka och tala på det språk stora delar av min släkt talar för det gör att avståndet till familj och ursprung känns mindre. Men konsekvensen av det är ju att mycket av min engelska färgas av amerikansk och brittisk engelska, när den engelska jag vill bli bättre på egentligen är den Irländska hibernoengelskan.

Så vilket språk man skapar på och vilken mening det har för en kan absolut ha andra orsaker än kommersiella, även om man skapar på engelska.

Så var vi on topic igen, eftersom tråden handlar om meningsfullhet i skapande!
 
Top